Är evolutionen bevisad?
Lunchföreläsning av Mats Molén
lärare, biolog och geovetare
17/3 2005 Högskolan i Skövde
Arr: Kristna Studentföreningen, HiS
"Geovetaren och biologen Mats Molén, Umeå, M.Sc., lärare och författare till boken " Vårt ursprung?" som sålt i 15.000 exemplar, diskuterar tankefel i evolutionsteorin." (Affisch)
På tavlan stod och =arragörens adress. ((På affischen var ytterligare två framträdanden av Mats Molén angivna, vilka jag också sammanfattat i långa referat: ”Vårt ursprung?” (=boktiteln). Jag nöjer mig med denna resumé för publicering på min hemsida. Min anm.))
M M ger ut tidskriften Genesis; det fanns möjlighet att köpa äldre och nyare lösnummer. Vidare fanns gratismaterial i form av en artikel av M M: Tro och fakta om vårt ursprung samt en utskrift från Internet: Big Bang Theory busted By 33 Top Scientists.
M M upplyste om att denna korta föreläsning mest skulle handla om filosofi. Han sa att han är naturvetare och så länge han kunde minnas har han varit intresserad av varifrån vi kommer. Han är inte ateist, blev kristen vid 16 års ålder men trodde på evolutionsteorin tills han fyllde 24. Det var som lärare han kom underfund med att Darwins teori såsom den framställdes i läroböckernas ”fakta”, inte kunde stämma helt och hållet. Det finns all anledning att ifrågasätta vad som egentligen är vetande och vad som är tro i det som brukar sammanfattas som ”vetenskap”. Han påpekade att varje tro kan tolkas på mer än ett sätt. Därför började han fördjupa sig alltmer i darwinismen.
Filosofi rymmer mindre säker kunskap än naturvetenskap. En bild återgav en människa och en jordglob. Det är lätt att konstatera att jorden är rund. Men det finns faktiskt en förening som hävdar att jorden är platt! Ska man se det som ett skämt? Ja. Direkt observation visar ju att den är rund. Ett annat exempel: The Big Bang. ”Att livet och universum har kommit till genom evolution och en stor smäll är det väl ingen som förnekar. Eller? Ofta uppfattas evolutionsteorin så självklar att den inte behöver ifrågasättas och i än mindre grad bevisas.” (Citat ur affischen för nämnda föreläsningar.)
Vad som förvånar är att Charles Darwin faktiskt trodde att om en man tränade sina muskler så skulle hans söner på något sätt få en större muskelmassa i arv! Det var alltså en form av lamarckism – men att Darwin själv anslöt sig till uppfattningen om förvärvade egenskapers ärftlighet förtigs i alla läroböcker. M M nämnde f.ö. en professor i Uppsala som en gång i tiden matade duvor med kött för att avkomman skulle bli rovfåglar! Vidare menade M M att de omtalade dinosaurierna i verkligheten inte såg ut precis som dem i Spielbergs film Jurassic Park. Och hur man har kunnat tro att fåglarna har utvecklats ur ett slags dinosaurier kunde han rakt inte förstå. ((Jean-Babtiste Lamarck 1744-1829, fransk biolog. Ärftlighetsforskningen förnekar idag hans lära. Min anm.))
M M tog upp förälskelsens fysiska effekter, som upphetsning etc.; på hjärnnivå kan man kolla kärlekens inverkan. Man har här framhållit kemin som grund. Då skulle alltså kemiska formler förklara vad kärlek är! Men är det bara en fråga om kemikalier och elektrisk ström i hjärnan? Naturligtvis finns något mer, nämligen själ eller ande. Men då hjälper inga vetenskapliga undersökningar; sådana görs endast på materia. Det krävs både materia och energi. Vissa påståenden går ej att bevisa. T.ex. ”8x8=Gud finns” är ju nonsens, men inte heller ”8x8=Gud finns icke” går att bevisa.
Vetenskapen måste ha en filosofisk grund, ty den kan inte stå på egna ben. Man urskiljer 1) en ”vetenskaplig” världsåskådning som bygger på vetenskap och rationellt tänkande; allt förklaras med hjälp av vetenskap. Om Gud utesluts är det fråga om ateism. 2) En biblisk världsåskådning som bygger på att det finns en Gud som startade allt.
Är det ovetenskapligt att föreslå Guds existens? M M menade att det visst stämmer om man släpper in Gud i tänkandet. Tendensen har emellertid länge varit att alltmer betona det vetenskapliga tänkandet och betrakta religionen som oviktig. Skänker då vetenskapen en mer ”vetenskaplig” världsåskådning, därför att den utesluter en Gud? M M hävdade att vetenskapen ej kan förklara exempelvis naturlagarnas uppkomst. Någon sorts tro måste alla ha när allt kommer omkring. Uppkom då det som vi faktiskt kan förklara av sig självt? Materien är uppenbarligen ordnad. Det krävs riktig information för att förstå det skapade.
För att illustrera skillnaden mellan vad ”naturen” skapat och det som människan påverkat, visade M M två bilder av flinta. Den ena biten hade speciellt vassa kanter i ett urskiljbart mönster. Den hade således bearbetats av en människa, medan den andra biten hade oregelbundna kanter. I förra fallet var det helt klart en pilspets. Den andra, ”naturliga” biten hade inte utsatts för någon ”information” utifrån, dvs. ej behandlats av människohand. Naturlagarna kan inte ha gjort en pilspets. Information utifrån bevisar mänskligt skapande.
”Det har visat sig att evolutionsteorin i mångt och mycket vilar på gamla ”fakta”, som nu kan kraftigt ifrågasättas. Hur förändras din världsbild och dina värderingar om du är skapad och inte slumpad?” ((Citat i samband med M M:s tidigare föredrag: ”Vet du var du kommer ifrån? En apa??” Min anm. ))
Frågeställning: Exempel på en fel ställd fråga: ”Hur blev reptilen/ödlan en fågel?” Man har redan svaret genom att hänvisa till evolutionsteorin som förutsätts vara sann. Detta är enligt M M ett cirkelresonemang, där allt tolkas utifrån tron att evolutionsteorin är bevisad. Därför kan man påstå något så befängt som att ”fåglar är egentligen dinosaurier.” Däremot är i detta fall rätt fråga: ”Hur kom fågeln till?” M M sa att med den utgångspunkten kunde man undersöka en neutral process och dess resultat. Möjliga svar: 1) Fågeln kom till genom en process som antingen kan förklaras med hjälp av evolutionsteorin – eller som resultat av en neutral process. 2) Ett annat djur än reptilen kan ha utvecklats till fågel. 3) Fågeln är alltför komplicerad för att man ska kunna förklara (hela) dess utveckling. ((Tror inte det gavs ännu en möjlighet. Är osäker om den exakta innebörden av ”neutral”. Min anm.))
Idag publiceras nya rön och teorier i den vetenskapliga pressen. Forskare samlas och diskuterar dessa på symposier världen över. Även evolutionsteorin skärskådas. 1967 deltog en känd forskare vid namn dr Waddington i ett symposium där allt, även kontroversiella uppfattningar, publicerades. 1982 hölls åter ett viktigt symposium där man diskuterade evolutionsteorin – med tillägget att ”vi vet ej hur den fungerar.”. En annan forskare, Schützenberger, hävdade att relevant information inte var tillgänglig. Waddington frågade: ”Anser du att liv har uppstått genom Skapelse?” Schützenberger svarade: ”Nej.” Han vägrade att tro på detta men medgav att man skulle vara öppen för den möjligheten. En mängd röster hördes: ”Nej! Nej! Ingen skapelse!” och vägrade diskutera saken.
En framstående forskare, Ernst Mayr (nyligen död) menade att man visst kunde diskutera frågan om information, men det spelade enligt honom ingen roll vilket resultat man kunde komma fram till, och om det fungerade eller ej. Man borde vara nöjd med att konstatera att evolutionen verkligen skett. M M berättade att han skrev en artikel i tidskriften Science om Trial kring evolutionsteorin. Han bok Vårt ursprung? tog mycket längre tid än beräknat att få färdig, tre år. Eftersom han visste att det finns många förutfattade meningar på detta område, beslöt han att låta andra forskare kontrollera och kommentera hans arbete innan det slutgiltigt publicerades. Reaktionen verkade förvånande nog bli att alla var så gott som ense. Medvetet hade M M skickat sitt material även till skeptiker som annars inte ställde upp på hans kritik. Boken publicerades 1983 och kom ut i ännu en oförändrad upplaga 1995.
”Vi vet ju ändå att vi härstammar från lägre varelser... Darwins teori får alltså ej ifrågasättas på någon punkt. En svensk professor som ville vara anonym var positiv till M M:s kritiska forskning, men det var för känsligt för professorn att tillstå det öppet...” ((Citerat ur tidigare referat Min anm. )) M M nämnde ”antiskapelseböcker” som man kunde läsa om i Science on Trial. I en bok av D J Futuyama sade sig denne vara ”ödmjuk inför vetenskapen”. Det tyckte M M var ett alldeles riktigt förhållningssätt, och tillade att han själv alls inte dömde ut hela utvecklingsteorin; den är delvis sann, medgav han. Men visst är det svårt att överge en övertygelse. Det krävs oftast mycket starka skäl för att byta åsikt. Futuyamas bok ändrade karaktär en bit in i den, där denne menade att argument mot evolutionsteorin skulle vara liktydigt med ”en attack på ren vetenskap”. M M. pekade också på att en dålig metod ibland ger mycket bra resultat.
Ännu idag är det svårt att ifrågasätta evolutionsteorin. Det finns som sagt så många förutfattade meningar, och denna lära ses av många nästan som en religion. I tidskriften Nature publiceras en del artiklar där visserligen alla fakta pekar på existensen av en Skapare, men trots detta utesluts den möjligheten i resonemanget. M M medgav dock att de flesta forskare har en ödmjuk inställning. Många har även accepterat ett slags ”vetenskapsreligion”. Enligt en forskare (Lipson) ”tänjer” man gärna på observationer så att de ska stämma med teorin. Helt klart är i varje fall att alla är påverkade av darwinismen och att forskarna är delade i två läger: för eller emot.
Man talar om mikroevolution resp. makroevolution. Mikroevolutionen går långsamt, i små steg, säger evolutionisterna. Men det finns exempel på förhållandevis snabba förändringar hos en art. M M nämnde en sorts finkar på Galapagos vilka tydligt förändrats sedan Darwin var där. Det finns f.ö. olika definitioner på makroevolution men ingen av dem ger några trovärdiga förklaringar enligt M M.
M M gick igenom ett antal olika faktorer och typer av förändringar: 1) Mutationer uppstår då ny komplicerad information påverkar en art. -- Man vet att en mutation förstör eller modifierar den genetiska strukturen. 2) Naturligt urval: Evolutionisten tror att nya data därigenom kan väljas ut. -- Vi vet att detta urval kan hindra ny utveckling. 3) Proteiner/DNA: Evolutionisten tror att de stöder evolutionsteorin. -- Vi vet att det är en hierarkisk ”skapelseklassificering” med ”urtyper”. Tolkar man DNA enligt evolutionsteorin uppstår självmotsägelser. Intelligent design är trolig.
4) Foster/rudiment: Det är 1800-talsidéer som man fortfarande håller fast vid. – Vi vet hur fostret utvecklas och varför; man vet hur saker kan förstoras. Men s.k. rudimentära organ talar man sällan om numera, eftersom man hittar viktiga funktioner för i princip alla organ. Förr trodde man nämligen att omkring 100 rudimentära organ hos människan saknade funktion, inte var färdigutbildade eller höll på att tillbakabildas. ((Något har jag här hämtat från M M:s artikel Tro och fakta om vårt ursprung för att förtydliga en knapphändig anteckning. Min anm.)) 5) Fossil tros vara tecken på att evolution ägt rum. – Emellertid vet man att det finns många organismer som i mycket gammal tid var ungefär likadana som de nu levande. Alltså tycks de ha uppkommit helt färdiga. 6) Levande djur tror man stöder evolutionsteorin. – Dock vet man att mängder av stora likheter med urtidens djur av en och samma art är tecken på intelligent design -- och de fungerar!
Dessa exempel visar att mycket som framställs som ”fakta” i själva verket blott är tankebyggen. ((Jag kan här inte motstå frestelsen att åter citera ur nämnda Tro och fakta om vårt ursprung, med flera fakta och argument som för mig som icke sakkunnig förefaller mycket övertygande. Min anm.)): ”Mikroevolution bygger på förändringar av det som redan finns, att enklare saker uppkommer eller att saker försvunnit inom de djur- och växtgrupper som kallas släkten och familjer. Mikroevolutionen är verklig och kan studeras ordentligt.”
”Med makroevolution menas att det uppkommer nya komplicerade saker som inte funnits tidigare, t.ex. olika sorters ögon, eller skelett på djur som inte haft skelett. För att få dessa strukturer att fungera och vara till någon nytta krävs mängder av oberoende förändringar i olika delar av djur eller växter som dessutom måste samverka med varandra. Men, aldrig någonsin, någon gång, har en enda forskare visat att en sådan makroevolution är möjlig! ” (( Båda kursiveringarna är mina. Min anm. ))
M M manade: Diskutera och kritisera! Samtidigt konstaterade han att det finns folk som inte vill diskutera evolutionsteorin utan helt enkelt avfärdar kritiker som ”sekterister” eller ”fundamentalister”. Evolutionsteorin har som sagt blivit något av en religion. M M antog att det finns många frågor kring ämnet; under nästa föreläsning skulle det bli bli mer tid att ställa dem. En fråga från publiken: Det är intressant när olika idéer bryts. Men hur går det här ihop med din kristna livssyn? Försoningstanken i kristendomen borde genomsyra allt. Denna tanke gör kristendomen så unik. Den kristna läran behöver väl inte försvaras?
M M:s svar: Jag har nyss skrivit en liten bok: Teologi och tro. Det var från ett naturvetenskapligt perspektiv som jag började kritisera evolutionsläran. Jag insåg att denna teori påverkar människor väldigt mycket. Förtryck kan faktiskt uppstå då. Jag fann också att det inte stod så ”trevliga” saker i läroböckerna. Dessa hävdade att de bara presenterade fakta; ingen ”plan”, ingen ”osynlig hand”, ingen ”Gud”, inget ”slutmål” kunde tänkas existera. Således är livet totalt utan mening, allt enligt böckerna, som på så vis anger en grundtanke i undervisningen vad gäller evolutionen. Kristendomen påstås ha fel. Frågan är: Vems är felet? Människors? Eller är det trons fel?
När böckerna lär oss att se oss själva enbart i ett evolutionistiskt perspektiv finns det risk för rasism. Se hur talet om hur den ”ariska rasens” överlägsenhet utnyttjats destruktivt – inte bara av nazisterna under Hitlertiden. Det evolutionistiska perspektivet ligger faktiskt i botten på ”rätten att utrota”. Det finns t.o.m. forskare som förklarar våldtäkt som ett arv från våra förfäder – som om det vore ”naturligt” att våldta kvinnor! En del människor blir tyvärr påverkade av sådana befängda idéer. Rentav fredsrörelser har uttryckt att man är rädd för våld mot kvinnor på grund av arvet.
Richard Dawkins som är ateist har sagt: ”Etik bör hålla sig så långt som möjligt från evolutionsteorin”. Att bygga en teori på den kristna etiken är fullt möjligt. Men Darwins utvecklingslära åstadkommer problem för religionen. Inlägg: Du talar om motsägelser i evolutionsteorin. Men motsägelser finns också i Bibeln. Svar: Ja. Vi möter alltid motsägelser i livet. Bibelns syfte är inte att vara ett historiskt och vetenskapligt dokument. Det är den andliga aspekten som är det viktiga i Bibeln. Som nämnt har jag själv naturvetenskapen som utgångspunkt.
Annat inlägg: Bibeln säger att världen skapades för bara 6.000 år sedan, vilket ju bevisligen är fel. Svar: När det står ”Gud sade” bör man inte ta det bokstavligt. Bibeln använder metaforer, mycket är ej möjligt att beskriva konkret. När det står ”dagar” är det knappast fråga om 24-timmarsdygn. Beskrivningar är ofta förenklade.
En annan fråga som M M mot slutet hastigt berörde är frågan om jordens ålder. Vulkaner kan t.ex. vara miljarder år gamla, men även endast några hundra år. Intressant var att han nämnde att Gullhögen i Skövde 1975 bidragit till viss kunskap om jordens ålder genom att mycket gamla geologiska lager kommit i dagen vid brytning. Här kom M M naturligt in på problem beträffande datering. Han hävdade att det fanns många dåliga metoder att bestämma åldern från geologiska fynd (se även nedan).
Den sista frågan löd: Tror du på Bibeln? Svar: Jag tror på vetenskapen. Genom att förbättra metoderna för tidsbestämning – det finns ca. 45 olika oberoende metoder – kan man vinna bättre kunskap om jordens historia. Man måste också skilja mellan absoluta och relativa metoder. De förra anses vara de ”riktiga”, men de senare är anpassade till de absoluta. Om man då använder en felaktig grundmetod blir ju alla de andra fel.
Min kommentar 2005
Jag tycker ämnet är väsentligt. Mats Molén hör alltså till dem som kritiskt granskar brister i evolutionsteorin (jämför kritik mot bl.a. Big Bang-teorin: se angiven webbsajt). Generellt behövs naturligtvis kritik om man vill ha en (relativt) fri forskning som gör nya rön vilka måste granskas noga. Annars hotar stagnation. Samtidigt är det som bekant svårt för nya tankar och idéer att göra sig gällande och få genomslag. Mitt utförliga referat av tidigare föreläsningar som jag nämnde inledningsvis ger rätt många fakta och argument som inte kommit med här.
Därför tillåter jag mig att citera lite mer ur Tro och fakta om vårt ursprung som har relevans till vad som ovan sagts. På tal om mutationer, naturligt urval och den enligt M M omöjliga makroevolutionen sägs bl.a, att ”eventuella mellanformer mellan olika organ eller mellan olika huvudgrupper av djur och växter skulle fungera mycket dåligt eller inte alls. De mycket enkla teckningar och förklaringar som ges i en del böcker har inte med verkligheten att göra – ”just so stories” som de brukar kallas. (...) Det enda man vet som kan ge samverkan mellan olika komplicerade oberoende system är intelligent design”(...)
Med det sistnämnda uttrycket menas alltså att en Skapare förutsätts, med andra ord en Gud. Själv har jag gjort den reflexionen i andra sammanhang att logiken som ju sägs vara utmärkande för vetenskapligt tänkande faktiskt kräver en dylik kraft – eller vad man nu vill kalla de fantastiska energier som tycks skapa och samordna de mest intrikata system. Att tillskriva ”slumpen” en avgörande roll i all utveckling förefaller ej alls vara rimligt. Snarare är det orimligt att tänka sig att alla komplicerade system, såsom hjärnan och kroppens organ, skulle kunna samverka så perfekt i normalfallet – utan att det skulle finnas ett syfte, en djup mening med deras tillblivelse.
En öppen diskussion är alltså vad M M vill ha men som så ofta även i andra sammanhang stoppas eller kvävs den. När det gäller fossil och tolkning av dessa har M M under avsnittet 3. Paleontologi i Tro och fakta... en hel del att säga, exempelvis: ”Fossilen visar raka motsatsen till vad man kan vänta sig enligt evolutionsteorin: Det finns mängder av mellanformer där det skett små förändringar (dvs. det som vi vet är sant, s.k. mikroevolution). Klassiska mellanformer som ”urfågeln”, ”fyrbenta fisken” samt många andra har förkastats av nästan alla framstående forskare. De fakta vi ser när vi hittar fossil är: Djuren och växterna uppkommer fullt färdiga till sina huvuddrag, sedan förändras de lite och om de inte har dött ut finns de fortfarande idag.” ((Min kurs. Min anm.))
M M:s kommentar till forskningen kring människans ursprung är mycket intressant även den, men jag ska inte gå in på detta så kontroversiella område, eftersom det inte togs upp under den korta lunchföreläsningen. I slutet av denna nämndes ju jordens ålder. I avsnitten 4. Jordens ålder och 5. Jordens historia står en hel del läsvärt i Tro och fakta... Jag avstår här från att ge hela citat även om det vore relevant. Jag går ej heller in på många dateringsmetoders otillförlitlighet som M M här kort tar upp (Jag har i tidigare resumé utförligt refererat detta m.m.). Frågan om alltings ålder är alltså långt ifrån löst. M M avslutar artikeln med: ”Vi måste således fundera på om alla tolkningar av jordens historia som presenteras på olika läroanstalter, är mer grundade på filosofi än på verkligheten. Den som vågar kan pröva sanningshalten i det vi tror och vet.”
Jag instämmer förstås, fastän jag själv inte vet så mycket om detta övergripande och tvärvetenskapliga ämne. Men jag kan inte undgå att fascineras av forskare som vågar gå mot strömmen; de är inte så många och har det inte lätt. Jag har viss kunskap, om än ytlig, kring forskare som Carl Johan Calleman och Zecharias Sitchin som var och en på sitt håll grävt djupt i forntida kulturers vetande och vilkas forskning bidragit med nya rön och tolkningar. Kunskap och tro på högre makter hörde ihop förr. Det sägs att om man saknar kunskap om det förflutna lider man brist på framtidstro. Förhoppningsvis kommer den moderna vetenskapen att åtminstone delvis kunna integreras med religion i en mer tidsenlig och öppen form.
Kommentar maj 2016
Jag vill bara tillägga: Mitt bestämda intryck är att forskningen idag alltmer styrs av ekonomiska hänsyn. Det är intensiv konkurrens mellan skilda discipliner om forskaranslagen; alla vet att humanistiska ämnen är oprioriterade. Därför ställer jag mig skeptisk till att nyssnämnda förhoppning kommer att infrias inom rimlig tid.