Att andas är att leva

Johan Söderpalm

28/2 2002 i Balder, Kulturhuset Skövde

Arrangör: Wäxthuset Kosmos Skövde

”Vi måste leva och att andas är att leva. Detta är ett föredrag om hur du kan använda din egen andning på ett naturligt och utvecklande sätt. Vi samtalar och praktiserar i cirka två timmar. Andningen har stor betydelse för vårt välbefinnande.” (Citat ur Wäxthuset Kosmos program våren 2002.

((Detta blir inte något referat i vanlig mening, eftersom jag inte förde några anteckningar som jag brukar göra. det blev också mer samtal än föreläsning. Nedanstående utgör det mesta av det jag minns. Samtidigt kommer mina egna reflexioner och uttryckssätt fram mer. Min anm.))

Johan redogjorde kort för hur kvällen skulles disponeras. Först skulle vi titta på en video med ett bildspel, The Global Brain av Peter Russel. Därefter skulle vi sätta oss i en halvcirkel (vi var inte så många), och Johan skulle leda en liten andningsövning. Vi skulle själva få komma till tals och säga vad vid kände och tyckte. Han skulle förstås berätta om syftet med frigörande andning och om dess effekter. Avslutningsvis skulle vi lyssna till en skiva med behaglig musik och en röst som ledde en ganska lång meditativ andningsövning med fem varianter. Sist en kommentar och hur vi upplevde det hela.

Johan, 49, berättade att han jobbar natt som undersköterska på ett vårdhem för gamla. Han sa att frigörande andning (rebirthing) har betytt mycket för honom personligen; genom den fick han mycket bättre kontakt med sina känslor efter att ha varit alltför fokuserad på logiskt tänkande. Precis som Solveig Tovoté-Johansson för sin del vittnade om i ett föredrag om just frigörande andning 28/1 1999, var det för Johan redan från början fråga om starka upplevelser känslomässigt. Men han nämnde också att han var kallsinnig till metoden när Solveig först talade om den. ((Enligt mitt referat av Solveigs föreläsning 1999 lärde hon känna denna friskvårdsmetod på en kurs redan 1986, medan Johan först senare kom i direkt kontakt med utövandet av frigörande andning som kom att ge honom så mycket. Min anm.))

Av de närvarande presenterade Johan speciellt Linda som arbetar med psykosyntes. (Vi andra fick f.ö. också presentera oss kort.) Johan uppgav att det fanns planer på ett kommande samarbete med Linda som var utbildad socialterapeut, som nu lite senare pratade en smula om sitt arbete. Johan, som jag förresten hört tala om andra ämnen för ganska länge sedan, tillämpar nu själv regelbundet frigörande andning m.m. och leder även andningsövningar i grupp.

S. k. rebirthing, alltså frigörande andning eller djupandning, uppkom i USA och upphovsmannen hette Leonard Orr. Metoden praktiserades först i vatten; Johan berättade hur känslor frigörs och blockeringar löses upp, ty andningsterapi öppnar upp blockerade energier.

Vår första övning var mycket enkel: sammankopplad in- och utandning upprepades en stund. En djup inandning följdes av en avslappnad utandning. Johan påpekade att det är viktigt att det blir ett flöde, d.v.s. inget uppehåll efter utandningen. Efteråt kunde flera av oss rapportera en viss yrsel.

((För egen del minns jag att en tendens att bli yr fanns också under Solveigs övning 1999. Jag brukar förresten sedan länge andas djupt några gånger i början av mina tidiga morgonturer. Det känns nyttigt att fylla lungorna med frisk luft efter nattsömn i instängt rum. Luftens friskhet har också stor betydelse – förutom att livsenergin höjs genom kraftfull andning. Dock är djupandning praktiserad av en hel grupp i ett mindre rum (dessutom kanske ovädrat) under en bra stund nog inte helt perfekt, då ju ganska mycket syre förbrukas och luften inte är alldeles fräsch, tänker jag nu. Min anm.))

Videon som vi såg i början tyckte jag var bra. I korthet visade bilderna vilka enorma framsteg som naturveteskap och teknik åstadkommit i en alltmer accelererad takt. Samtidigt med de otroliga landvinningarna påvisades de negativa följderna, främst den stora miljöpåverkan som väl alla känner till. Slutsatsen blev ungefär att mänskligheten står vid ett vägskäl: oanade möjligheter om vi besinnar oss och inte enbart ser till det materiella utan utvecklar människans goda kvaliteter. I annat fall hotar en ej avlägsen världskatastrof.

((Här kommer jag osökt att tänka på ett annat föredrag i Wäxthusets regi: ”Mayakalendern, den bästa guiden för framtiden av Carl Johan Calleman 10/11 1998. Denna minnesvärda framställning, med blickar både bakåt och framåt, gav inte ett undergångsperspektiv men väl en antydan om en förestående omvälvande global förändring (2012?). Att världen förändras i allt snabbare tempo behöver i varje fall ingen tvivla på. Till mitt långa referat bifogade jag då en bra intervju i Skövde Nyheter 14/11 1998: ”Mayakalendern ger oss helhetssyn”. Min anm.))

Att vi lite till mans behöver öka vårt välbefinnande står utom allt tvivel med tanke på alla larmrapporter både på makro- och mikroplanet. Av alla alternativa hälsometoder som nu börjar kunna konkurrera med den alltmer överbelastade traditionella sjukvården tror jag att just djupandning är både enkel och effektiv. Dessutom är det ju utmärkt att på detta sätt förebygga hälsoproblem, något som skolmedicinen knappast ägnar sig åt eller hinner med p.g.a. alla akutfall. Men naturligtvis måste mångfalden bevaras; någon universalmetod eller dito medicin finns självfallet inte. Själv tror jag t.ex. på någon variant av qi gong. (( Denna passus återger mina egna tankar, inte något som direkt diskuterades under sammankomsten. Men dessa rader ligger i linje med det som där togs upp. Min anm.))

Den nämnda meditativa andningsövningen omfattade fem lite olika moment: andning med öppen resp. stängd mun under in- resp. utandning. Under två delövningar skulle vi andas både in och ut enbart med öppen resp. stängd mun. Johan beskrev att effekten kan bli lite olika i vart och ett av fallen, där han även relaterade till våra sju energicentra (chakran), nämligen områden i kroppen som är säte för olika körtlar och organ (jag avstår här från de sju benämningarna). Vart och ett av dessa centra tillskrivs speciella funktioner som bl.a. har med andningen att göra.

Johan sa att så mycket som 70 % av kroppens restprodukter, gifter etc. utsöndras via andningen. Han utstötte plötsligt ett kraftfullt skrik som fick oss att hoppa till av rädsla! Avsikten var att visa att andningen då upphörde för ett ögonblick. Vi övade förresten ett andningsmoment där vi skulle hålla andan, givetvis inte alltför länge. Det är viktigt at man anpassar andningsövningar till sina personliga behov så att det hela känns behagligt till sist. Det förekommer visserligen ibland vissa temporära obehag: förutom lätt yrsel även stickningar, t.o.m. någon gång kramp i händerna; det lär betyda att ”utrensning” pågår.

Efter den meditativa andningen, med slutna ögon i avslappnat tillstånd, fick alla som ville, säga något om hur vi upplevde seansen. En del kände yrsel och några kunde registrera ett visst andningsmotstånd, det liksom tog emot. ((Det kanske blev för mycket syre i blodet? Min anm.)) Några kunde se inre bilder av skilda slag, någon kände ångest och ville avbryta. Klart att vi reagerade väldigt individuellt; själv kände jag lite motstånd, liksom en övermättnad av inhalerad luft, samtidigt som det var skönt att uppnå en kontinuitet i den djupa andningsrytmen – ett flöde med andra ord. De olika momenten kändes faktiskt lite väl långa. Jag tycker också att jag på något sätt kände mig styrkt efteråt.

Det var allt sammantaget en givande sammankomst med den sympatiske Johan som även anordnar kurser .

Mycket kort kommentar januari 2017

Jag angav sist i min sammanfattning en nu utgången e-mejladress. Jag tror att man kan söka Johan Söderpalm på webben. -- Jag vill endast tillägga att jag sedan flera år deltar i lätt gymnastik, ”sittgympa” på servicehuset Bagaren i Skövde. I den nyttiga gympan ingår alltid ett par djupandningar, vilket jag naturligtvis uppskattar.

Sture Alfredsons hemsida