Bilen, biffen, bostaden
av Stefan Edman
10/10 2005 Forum Helena, Kyrkans hus i Skövde
Arrangemang: Studieförbundet Sensus och Svenska kyrkan i Skövde
"Stefan Edman talar om hur vi kan göra vardagslivet mer hållbart -- för miljön, plånboken och den globala solidariteten. Om hur hoppet kan födas i förundran över naturens skönhet och vår kärlek till livet och till varandra." /Forum Helenas programblad) "Politiker och medborgare måste ro framtidsbåten med två åror. Teknikens åra och etikens åra." Det skriver Stefan Edman i sin utredning Bilen,Biffen, Bostaden -- hållbarare laster, smartare konsumtion. Detta är temat för Forum Helenas kvällsföreläsning med efterföljande samtal. Han berättar om 60 åtgärder som ska ge oss bättre miljö, privatekonomi och ett öppet landskap (...)" (ur förhandsnotis i SLA) --"Stefan Edman är miljödebattör, biolog och författare. Han har givit ut en mängd böcker om miljövård och ekologi i kristet perspektiv." (Programbladet & SLA)
Joachim Leijon hälsade välkommen och orienterade om kvällsprogrammets uppläggning (absolut deadline kl 21.00). Stefan Edman tackade för välkomstapplåden och nämnde att han träffat en grupp tidigare samma dag, besökt Hornborgasjön och njutit av naturen. Han berättade lite om tranorna; innan de flyger till Rügen och sedan Spanien eller Marocko -- för att återvända hit nästa år.
Man beundrar de fina höstfärgerna nu. S E visade ett gult lönnblad och gav snabba glimtar om vilka fantastiska saker som sker i ett blad. "Det här är ju trött nu," sa han. "Tänk att här har 40 miljoner (!) 'sockerfabriker' jobbat, vitaminer har producerats." Han berättade vidare att fotosyntesen har verkat så att klorofyllen genomsyrat trädets alla kvistar och grenar och ut i stammen där den har lagrats för vintern. Klorofyllen är den överlägset bästa solfångaren, men karotenerna fångar också sol. Vad händer nu med bladen som faller till marken? De blir mat för hungiga maskar och massor av mikro-organismer --. för att som komponenter ingå i kretsloppet hos tranor,bofinkar etc.. ((Hoppas jag återgivit det skisserade förloppet någorlunda korrekt. --"Fotosyntes, kolsyraassimilation, den process där de gröna växterna under inverkan av ljuset omvandlar koldioxid och vatten till kolhydrater och fri syrgas." "Karoten, ett gulrött färgämne, bl.a. i morötter, omvandlas till A-vitamin i kroppen." (Bonniers svenska ordbok) Min anm.))
S E visade här (liksom senare) prov på sin förundran inför naturen som är en underbar kraftkälla. Samtidigt påminns vi i dessa dagar om att naturen kan vara mycket brutal. I Pakistan m.fl. länder dör uppåt 40.000 människor! I början av året var det tsunamikatastrofen som förfärade. Grundorsaken är kontinentalplattornas förskjutning. S E talade om en sakral vördnad inför naturen. Han påminde om jordens bana runt solen; hastigheten är tre mil per sekund. Vi lever på en vattenplanet. 70 % av dess yta är hav. Jorden är "som en skilmrande droppe" under dess färd i solsystemet som är en del av Vintergatan...
S E ser världen som en by, "the Global village" som krymper, för det behövs bara ett tryck på mobilen för att nå New York eller vilken plats som helst. Världens länder är nu ekonomiskt sammankopplade -- på gott och ont. Ekologin har alltid knutit samman skilda områden. Utforskandet av DNA (förkortning för det ämne som bygger upp generna) har visat hur oerhört nära besläktade vi är med chimpanserna. Förbluffande likheter finns långt ner i utvecklingskedjan. S E liknade alla varelser vid "trådar i en ofantlig väv". Detta väcker frågor som: Varför är vi här? Vilket ansvar har människan?
S E kallade Sverige för "kvanten" i den globala byn. Många kände empati under tsunamikatastrofen, och nu upplever man starkt den hemska jordbävningen i Pakistan. Vi känner varandra bättre idag, trots de geografiska avstånden. (( Enligt ordboken: "Kvant kvantum (fys.) den minsta mängd av en viss typ av (strålnings)energi som kan förekomma." Min anm.))
Vi får inte glömma att det också finns ljusa tecken i den globala byn. Ett framsteg är att dödligheten för spädbarn har halverats sedan 1940. Medelinkomsten har stigit enl. världsstatistiken. Ett annat ljust tecken är att det uttunnade ozonskiktet faktiskt kan repareras. Även om de är få har avtal slutits för att förbättra läget. Det är utan tvivel en stor utmaning att söka fördubbla tillgångarna under så kort tid som en generation, så att alla människor ska få äta "hyfsat" (=rimligt mycket?). Vi vet verkligen hur det skulle kunna åstadkommas. Enligt målet i Millenniedeklarationen skall antalet fattiga halveras till 2015.
Klimatförändringen ger problem: Uppvärmningen gör det bl.a. svårare att odla på många håll. Går det alls att hejda värmestegringen? S E slog an en optimistisk ton: Mänskligheten har trots allt de största möjligheterna att agera nu. Vi har nämligen aldrig förr haft så stora kunskaper. Därför är det möjligt att med teknikens hjälp (inkl. medicinvetenskapen) lösa problemen, konstaterade S E. Utmaningen kräver goda strategier, samt god vilja och ekonomisk tillväxt. På konferensen 2002 i Johannesburg, Sydafrika kom man överens om att arbeta för produktion och konsumtion av en välfärd som skulle ge bättre hållbarhet även ekonomiskt. Det var tio år efter miljökonferensen i Rio de Janeiro, Brasilien och det var dags att se över hur välfärdsproduktion och dito konsumtion skulle kunna utformas framöver.
Sverige fick i uppdrag att under S E:s ledning undersöka hur hushållen kan bidra till hållbar välfärd. Fokuserade områden var transporter, livsmedel och uppvärmning av bostäder m.m. Man skulle samtidigt utreda hur åtgärder kan vidtas på ett smartare sätt än tidigare; produktion och konsumtion måste "ta mindre plats" än förut. Målet framgår f.ö. av underrubriken i utredningens delbetänkande: Bilen, biffen, bostaden -- hållbara laster - smartare konsumtion.
S E ställde frågan: Går det att av välfärd och njutning åstadkomma något hållbart? Att föreslå åtgärder som söker garantera detta var en utmaning, poängterade S E. Utgifterna för de tre huvudområdena bilen, biffen, bostaden som undersöktes, utgör hela 90 % av hushållens totalkostnader efter skatt. Tillvarons bas är således hur vi äter, bor och reser. Till allt detta finns givetvis en koppling till graden av miljöbelastning. Vidare existerar samband mellan mat och hälsa resp. ohälsa. Allt som oftast hör vi talas om "fetmarelaterade sjukdomar". En uppskattning är att dessa kostar samhället tre miljarder kronor.
Frågeställning: Hur arbeta för en dylik omställning? Kan vi bli klokare och få en bättre ekonomi? S E omtalade att det nu pågår en remissomgång, i vilken 103 remissinstanser skall ta ställnng till förslagen i nämnda delbetänkande. Resultaten av denna omgång skall sedan överlämnas till jordbukssministern. Det är alltså fråga om en test som pågår (inledningsvis sa S E också att han skulle testa oss åhörare).
1. Bilen i utredningsrubriken får representera hela transportsektorn, dvs. olika slags bilar, bussar, tåg och båtar. Därmed är det givet att transporter är det viktigaste av de tre områdena. Det gällde att undersöka hur stor påverkan bilismen har i samhället. Dessutom är det viktigt att ta reda på bilarnas bränsleförbrukning. Siffran 4,2 miljoner personbilar i Sverige säger något om vidden av frågan. Man har kunnat fastställa att svenska bilar i snitt drar 20 % mer bensin än EU-genomsnittet. Eftersom våra bilar i allmänhet är törstigare, är det onödigt dyrt att köra bil i Sverige (dyrare än i Frankrike t.ex.). Naturligtvis ger en större bränsleförbrukning även onödigt stora utsläpp av bl.a. koldioxid, då det handlar om fossila bränslen.
Det är två skäl till att få till stånd en ändring: 1) ekonomi och 2) ekologi. Det finns all anledning att gå över från stora bilar till mindre. Med ökande olje/bensinpriser stiger också bränsleskatten. Klimatfrågan blir alltmer aktuell. Globalt sett är det förstås Kina som står för den mest bränsleslukande ökningen. F.n. tillverkas där varje dygn 20.0000 nya bilar! Man bör i detta sammanhang veta att var fjärde människa på jorden är kines. Det till stor del på grund av Kinas stigande behov som oljepriserna går upp.
Man får verkligen önska Volvo och SAAB (ej längre "våra"!) lycka till i den hårdnande konkurrensen. De har länge levt på konceptet "Safety first" och tillverkat stora, tunga bilar -- det är ett gammaldags koncept. Nu önskas små bilar med bättre bränseekonomi och ny teknik. I USA säljer dock Volvo ännu ganska bra, för jämfört med övriga märken är de amerikanska bilarna ännu större. Höjning av bensin-skatten sker ständigt, men ett citat ur organisationen SIKA:s undersökning ger vid handen att trots rejäla skattehöjningar unde 15 år har förarnas beteende endast ändrats 2-3 %. Alltså är det svårt att minska bilismen genom ökad skatt.
Vilka åtgärder kan man då tänka sig för ett hållbart resande? Ett förslag är att det skulle utgå en särskild bonus vid nybilsköp av mindre bilar. Vid val av "rätt" bil erhålls således bonus. S E uppgav att 260.000 nya bilar registrerades 2004, vilket är ganska mycket. Man kunde även införa en speciell registreringsavgift vid köp av ny bil; det är ett förslag som ej tidigare framförts i Sverige. S E var också angelägen om at framhålla att det inte var fråga om att "bestraffa" innehav av stora bilar, typ stadsjeepar (SUV). Det är självklart att ägare av större fordom (stora bensinslukare!) skall betala högre avgifter, förslagsvis 50.000--100.000 kronor. Enligt S E innehåller utredningen 60 positiva förslag, allt i syfte att styra mot en bättre framtid.
Ett annat förslag gick ut på att om man låter skrota sin stora bil lite tidigare än nödvändigt och om man byter till en som drar minst 2 dl. mindre bränsle, så skall man erhålla en särskild premie. Det gäller därför att stimulera och påskynda en övergång till mindre bränsleförbrukning. Det finns som bekant också flera bränsletyper samt hybridbilar (el + bensin) som är bränslesnåla. Vad beträffar diesel krävs en lägre beskattning eller speciell rabatt. S E förklarade att dieselmotorn använder ett tätare, effektivare bränsle än bensinmotorn; Volvo nämndes i detta sammanhang.
Det är nödvändigt att främja ett mer hållbart resande till och från jobbet. Ett incitament till bussåkande skulle vara att arbetsgivaren ger den anställde ett årskort för buss. I gengäld skulle arbetsgivaren ej behöva betala sociala avgifter. En annan, för denne billig förmån skulle bestå i att han bjuder den anställde på gym; denna förmån skulle inte beskattas. Vidare kunde man erbjuda cyklar för färd till och från arbetet. S E påminde om möjligheten att undvika hemska bilköer vid rusningstid. Ett förslag ger arbetsgivaren rätt till ett reseavdrag -- t.ex. schablonavdrag à 7000 kronor/år, med möjlighet att välja mellan bil och cykel. På detta och liknande sätt vill man försöka styra och ge alternativ. S E undrade om det var några kommunpolitiker närvarande. (Någon enstaka gav sig tillkänna.) S E påpekade att kommunpolitiker har laglig rätt att välkomna företag som bidrar till bättre transporter och kollektivtrafik. Ett sätt vore att utfärda gröna reskort, "smart cards", som gynnar kollektivt åkande, alternativt att den resande ingår i en bilpool, eller hyr cykel eller bil. S E kallade allt detta för exempel på "produktutveckling av kollektiv trafik".
Nästa punkt handlade om externa köpcentra. Dessa ligger alltså en bit utanför städerna; det finns 320 sådana som är större än 3000 kvadratmeter -- och fler externa storköp planeras. Dessa 320 platser står för hela 50 % av den svenska fackhandeln. 25 % av alla livsmedel som säljs i Sverige saluförs också där. S E ville pröva om det var fråga om överetablering. På mindre orter finns det oftast bara en butik, om ens det. Vi vet hur lanthandlarna har råkat illa ut överallt. (S E sa i förbigående att han inte kunde få tag på lösgodis i Varnhem förut idag.)
Vidare har S E prövat vilka konsumtionsmönster som man kan se. Ett viktigt resultat var att 30 % av alla konsumenter handlar på fredagar och lördagar. Inköpen görs på storköp och transporten sker naturligtvis med bil. Det är bekvämt med storköp och man handlar vanligen för hela veckan. S E ställde frågan: Är det ett bra system? Pröva -- ja eller nej! S E:s åsikt va helt klar: Det råder "vilda västern" i Sverige just nu. Kommunerna konkurrerar inbördes och den ena spelar ut mot den andra. Det är inte bra för helheten.
2. Maten ("biffen") var nästa stora område som analyserades. Här finns givetvis en rad kopplingar till andra områden, nämligen hälsa, miljö och resursanvändningen överhuvud taget i världen. På sikt är den första strategin att nå målet "äta hållbart". Utgångspunkt är begreppet "sustainable development" (hållbar utveckling) som myntades i Rio 1992. Det handlar om sex huvudstrategier, däribland strävan att stärka den svenska basmatens ställning. Det gäller alltså bröd, mjölk, kött och fisk.
S E påminde om att finns en lag om allmän ursprungsmärkning. Kryddor, bananer osv. går visserligen på export från länder i den s.k. tredje världen, men observera att 90 % av all mat produceras lokalt. S E frågade publiken: "Hur stor marknadsandel tror ni den svenska basmaten har?" Själv visste han självfallet besked: 3 % (!). Den inhemska framställningen i de tre produktionsgrupperna potatis, mjök och ost är stabil; ost har dock ökat en del. Märk att så mycket som 95 % av de ägg som säljs i Sverige är svenska; resterande 5 % kommer från Finland. ((Siffran 3 % verkar märklig. Min anm.))
När det gäller köttproduktion meddelade S E att 42 % är inhemsk. Det betyder att minst varannan biff som konsumeras i Sverige är importerad. Frågan är: Varför produceras inte mer svenskt kött? Nu får det vara slut på företagsnedläggningar! Vi måste rädda jobben och ett bra liv på landsbygden, underströk han. När drivmedelspriset stiger kan vi i längden inte fortsätta att skicka basmat långa sträckor. Det får inte bli tal om att lägga produktion av basmat "i malpåse". Den skall bevaras men på ett smart sätt. En hållbar ekonomi kan då fås bara genom att ta bort onödiga kostnader.
Vad gäller foderkostnader berörde S E hastigt GMO, dvs. genmodifierad odling. Sverige har ännu ej någon lagstiftning om GMO-grödor. Odlingsarbete kräver tid och arbetskostnaderna kan inte pressas alltför mycket. I samband med detta nämnde S E landskapsarrondering som kostnads- och tidskrävande. (("Arrondera=avrunda, utvidga. Arrondering: åkrarnas läge i förhållande till varandra i ett lantbruk" enl. Bonniers sv. ordbok. Min anm.))
Svensk byggverksamhet drar f.ö. mer pengar än i EU i genomsnitt, delvis på grund av klimat-förhållanden. Genom att göra den svenska nötköttsproduktionen mer extensiv går det att pressa kostnaderna. Betande boskap behövs också för att förhindra ett igenväxt landskap, dä sly breder ut sig. Nötkreatur bidrar till att bevara ett kulturlandskap som representerar stora värden, inte minst med hänsyn till turismen. Och konsumenterna kan hjälpa till. Vi har hört slogan "Vägen till magen går genom hagen". 15-20 % svenskt nötkött kan säkert produceras. S E nämnde att det borde innehålla mer Omega-3, det gör kött från boskapen på Pampas i Argentina. Omega-3 är en fettsyra som har bättre hälsovärde än andra fettsyror. Den anses ge mindre risk för åderförkalkning och hjärt- och kärlsjukdomar.
Vidare måste vi få en högre andel ekologiskt producerad mat. Nu utgör kravodlad mat bara 2-3 %, alldeles för lite. Den offentliga sektorn kan helt klart ge draghjälp genom att kommunala servicehus och skolkök m.m. köper kravmärkt i mycket större omfattning. Målet är att 25 % av all mat skall vara ekologisk. Sålunda skulle då 5 av 20 livsmedel av ett bestämt slag vara ekologiskt framställda. S.k. rättvisemärkt kaffe, te, bananer osv. utgör så lite som under 1 %. Men ekologisk odling är en världsvid rörelse som är på uppgång.
SE ville naturligtvis se en ökad offentlig upphandling av kravodlade och rättvisemärkta produkter. Ett mål är att statsförvaltningen 2007 köper "rättvisekaffe" till 100 %. I Lund vill man 2006 nå 33 % rättvisemärkt kaffekonsumtion. Tänk på kyrkans behov (Skara!); där går det också åt mycket kaffe -- pröva rättvisemärkt! manade S E med skämtsamt allvar. Det ingår i solidaritetsarbetet, tillade han. För butiksanställda föreslås ett "grönt körkort", en kortare utbildning som gör det lättare att hjälpa kunderna och upplysa om miljövänliga alternativ. Ett krav är mer "smartmat" i skolan.
3. Bostaden är som sagt det tredje stora området. Att bo hållbart förutsätter en rad hänsynstaganden. Vi vill självfallet att hus och design av vardagsföremål skall vara funktionella. hållbara och helst vackra. Uppvärmning av bostäder kräver i vårt klimat mer energi än längre söderut. Statistiken säger att oljeeldningen har minskat avsevärt mellan 1970 och 2005, faktiskt med hela 70 %; detta tack vare ny teknik som värmepumpar och jord- och bergvärme. Elpriserna stiger och det saknas inte sparförslag: Släck lampor som inte behöver vara tända, använd bara full diskmaskin etc. Vidare pläderar S E för ett helt rörligt elpris. Det skulle vara en ansenlig ekonomisk vinst för konsumenten. Vidare bör man överallt kunna mäta förbrukningen av varmvatten; en mätare kostar inte mer än 500 kr. Mätandet skulle innebära en mycket stark drivkraft att spara pengar.
S E tryckte hårt på den ekonomiska vinst som står till buds. Har man en bil som drar 0,9 l/mil och byter ner sig till en som i snitt bara förbrukar 0,5 l/mil blir det uppenbarligen en god vinst i bränslekostnad. Frågan är hur man använder den uppkomna vinsten. Ofta, hävdade han, blir det ett "nollsummespel". Så sker ej sällan även när ny teknik införs, varefter konsumtionen ökar -- och vinsten försvinner.
Man måste satsa mer på tjänstekonsumtion, därför att produktionen av tjänster är resurssnål. Det gäller sjukvård, hälsovård och hushållsnära tjänster. Bättre vård betyder "guldkant på tillvaron". Sänkt arbetsgivaravgift föreslås som lockbete för arbetsköparen. Eftersom många människor tycker att de har nog med "prylar", bör det ej vara svårt att locka dem med mer tjänstekonsumtion i stället. I skolan vore det önskvärt med undervisning i hemdesign och konsumentkunskap.
S E nämnde åter något om offentlig upphandling som idag svarar för hela 400 miljarder kr/år. Man borde välja anbud i bästa kvantil*, dvs. 25 %-segmentet. Den bästa produkten är den som framställs med minst resurser. ((Jag är lite osäker om formuleringen ovan är helt rätt. Jag slog upp termen i Bonniers sv. ordbok: "Kvantil: statistisk term, om värdena från en beräkning ordnas från det lägsta till det högsta, är den undre kvantilen det värde över vilket 25 % ligger." Min anm.))
S E avrundade föreläsningen med att citera parollen:"Ro mot framtiden med två åror".Dessa är teknik och etik. Han framhävde att det här måste till en andlig dimension. Vi måste tillägna oss andra värderingar, sträva efter förnöjsamhet. En ny livsåskådning kommer att växa fram, med hem, skola och kyrka i samverkan, hoppades han. Det vill till mycket solidaritet i "The Global Village". Det är inte endast fråga om miljön utan mycket mer, avslutade S E.
Efter kaffepausen vidtog frågestunden, med mest muntliga frågor jämte några skriftliga som lämnats in. För övrigt fanns det ett önskemål om att S E skulle tala lite mer kring temat bostaden. Första frågan löd: Hur mycket mer miljövänligt är det att åka tåg än att åka bil? Svar: Det är ju bra att vi bara har elektriskt drivna tåg här i landet. Det är en oerhörd skillnad jämfört med bilåkande: Inga skadliga utsläpp från tågen. Totalt ger tågresor en stor vinst, särskilt som det blir mycket mindre friktion på räls. Det är tyvärr ganska dyrt astt åka tåg, men SJ har i alla fall börjat att sänka en del biljettpriser. Ju tidigare man beställer, ju lägre blir priset. S E menade att man måste utveckla viktiga linjer men inskränka mindre lönsamma.
En frågare sa att det inte heller är särskilt billigt att åka buss och rekommenderade sänkta biljettpriser på buss. Svar: De flesta känner inte till att halva bussbiljetten i själva verket betalas av skattekollektivet. Trots att alltså 50 % av de reella kostnaderna subventioneras åker alltför få personer buss på många linjer. Man kan f.ö. undra var smärtgränser går; hur långt är det möjligt att skattefinansiera? Vad som ovan sagts om för få tågpassagerare gäller ju också när antalet bussresande är litet. Resultatet blir höjda priser. Bilarna måste bli bränslesnålare, samtidigt som man har ögonen öppna för andra alternativ. Vad busstrafiken angår, så om man far genom glesbygder som Dalsland eller norra Bohuslän, går bussar med nästan noll passagerare! Och med dess stora bussar -- självfallet är sådana turer väldigt förlustbringande.
Nästa inlägg kom från en person som uttryckte sin avsky för Formel 1-tävlingar eftersom de extrema F 1-bilarna är speciellt miljöfarliga. Usch! De sticker verkligen i ögonen. Skulle man inte kunna förbjuda dessa tävlingar? På tal om mer normala farter: På 90-vägar kör praktiskt taget alla bilister fortare än angiven maxhastighet (90). Tror de att de är odödliga!? Svar: F1 är extrem. Det är en knepig fråga , det handlar om en avvägning, för det finns olika sektorsintressen som kanske måste tillåtas. -- Någon kommenterade: Formel 1 förbrukar bara en bråkdel av den energi som andra sporter använder.
Ny fråga: Bilismen ökar och har gjort oss bekväma. Det är så vanligt att det sitter bara en ensam person och kör en stor bil... Svar: Av marknadsskäl kommer detta inte att bli möjligt framöver; det kommer att regleras av sig självt. Inte heller långväga transporter med väldiga långtradare blir möjliga i framtiden. Trots allt har bränslepriserna hittills varit rätt låga och det har naturligtvis underlättat en ständig ökning av tung trafik.
Nästa fråga: Vad sägs om ekologiska toaletter? Vad ska vi göra för att få hållbara avlopp? Hur kan man få fart på miljöskyddsåtgärder i t.ex. Baltikum? Svar: Det är en stor och viktig fråga. Vi har byggt in oss i ett system (WC osv.) som är mycket svårt att bryta. Det finns ungefär en miljon enskilda avlopp i Sverige. Vi måste göra det bästa av nuvarande system. Jag själv (S E) har ibland anklagats för att vara populistisk. På förekommen anledning är jag inte politiker utan jobbar som frilans.
Nästa frågare hade direkverkande eluppvärmning (dyrt!) och ville veta om det är möjligt att göra ROT-avdrag för övergång till annat system. Svar: Jag föreslår att du söker pengar för att dra in vatten i huset och ansluta det till fjärrvärmesystemet, eller installera värmepump. Det är ju viktigt att lätta på trycket på el för uppvärmning. Eluppvärmning är "som att skära smör med motorsåg!"
En fråga gällde grejors hållbarhet; hur länge beräknar tillverkaren att de ska hålla? Svar: Det är "the crucial point" (springande punkten). Vi måste satsa mer på nyttigheter än på prylar, mer pengar till vård etc., dvs. eftersatta områden som kan bli en tillväxtsektor i stället. S E visade ett diagram som angav förbrukning av energi i skiftande verksamheter och motsvarande mängd utsläpp för var och en. Det visade sig att sjukvården är minst miljöfarlig. Största utsläppen görs av flyg, båt, buss och bil. Därför är det nödvändigt att söka styra utvecklingen och prioritera annat än varusektorn, och se till att det inte blir ett nollsummespel (jfr ovan). Om alla levde som vi i väst, skulle det krävas 3-4 planeter till! Effekten av starkt tilltagande resande ingår i det mönstret.
En annan fråga handlade om inte minskad ekonomisk tillväxt skulle bli resultatet av S E:s föreslagna åtgärder. Många företag tillverkar produkter med planerad livslängd. Det betyder att det oftare blr nödvändigt att byta ut och köpa nytt, vilket ju främjar tillväxten, allt enligt räknenissarnas kalkyler. Svar: Vi umgås så sällan, räknenissarna och jag (skratt). Det är nog en feministprofil i det här delbetänkandet, som avser att locka över konsumenter till tjänstesektorn. Men det ska inte vara några "pigor" anställda där! Det gäller att frigöra resurser.
Förresten har det kommit fram en ny grupp av ekonomer i stället för de s.k. räknenissarna. Dessa ekonomer vill styra ekonomin så att just tjänstesektorn fokuseras. Där kan tillväxt uppnås. Ett styrmedel är då sänkt arbetsgivaravgift. Regeringen tycks ha en blind fläck i det fallet. Andra rika länder tänker i de här banorna. Bekymmer vållar dock de baltiska staterna och framför allt många afrikanska länder. Det är en liten grupp i Stockholm som styr den ekonomiska debatten i Sverige. Till gruppen hör en del "räknenissar."
Fråga: Stora köpcentra ligger utanför städerna, folk tar sig dit med bil och handlar en gång i veckan. Är det dåligt samarbete? Svar: Nej, men man får se till att pröva den verksamheten. Försök stoppa fortsatt "vilda västern"-effekt. Detta resonemang är inte på någon individuell moralistisk nivå.
Fråga: Du förordar minskad energiförbrukning, att få ner oljebroendet. Vilka andra energislag rekommenderar du då? El från vindkraft? Svar: Som sagt, 1970-2005 har oljeanvänding för bostäder och lokaler gått ner 70 %. Man urskiljer flera viktiga faktorer och system: 1) Effektivare användning av fönstren för värmeväxling; utnyttjande av närvärme, t.ex eldning med träflis eller pellets i villor. Söder om Göteborg har man byggt speciellt isolerade radhus, där man gör en kraftig energibesparing: det behövs bara halva normalförbrukningen av energi. 2) fortsatt utbyggnad av fjärrvärme. Man kan också producera både elkraft och värme samtidigt i en del fjärrvärmeverk. 3) Värmepumpar, vanligen ej i tätorter. 4) Ackumulatortank för varmvatten (träbränsle kan användas). 5) Solvärme, ett ganska komplicerat system. 6) Vindkraft, också ett rätt komplicerat system. 7) Elenergi kan även alstras genom mottryck; kokande vatten förångas, det är ej endast värme som produceras. Det är dyrt att göra ström nu, men elproduktionen kommer att bli billigare.
Fråga: När man källsorterar ska man skölja förpackningarna. Är källsortering verkligen lönsamt? Svar: En knivig fråga. En livscykelanalys kan reda ut begreppen, t.ex. Chalmers har gjort sådana. Man har bl.a. ställt frågan: Är det bättre med fjärrvärme? Undersökningen har visat att resultatet ofta gett minus! Långa landsvägstransporter, långt upp i Norrland t.ex., ger likaså minus i slutändan. En och samma förpackning består ej sällan av olika material, något som ger problem vid avfallshantering och återvinning. Det är inte givet att denna lönar sig, totalt sett. Den kräver naturligtvis energi som kostar en hel del, främst för sortering och transporter. Kanske bättre att bränna förpackningar o.d.
Fråga: Flyget är ju en stor energislukare, dessutom opererar det i global skala. Och man har startat nya flygplatser i Sverige. Är det rimligt? Svar: En del av dessa borde inte användas idag. Att flyga t.ex. Stockholm - Sundsvall är dyrt. Däremot är det viktigt att det finns flygförbindelser över kontinenterna. Samtidigt får man ej glömma att flyget utvecklats tekniskt. Utsläppen från Fokkerplanen är knappast större än dem från bilar, räknat per km. Så flygets nackdelar bör inte överdrivas. Och man får skilja nyttoresor från turist- och nöjesresor. ((Det sistnämnda gäller förstås alla slags resor, oavsett kommunikationsmedel. Min anm.))
Fråga: Är det ekonomiskt att bruka värmepump vid köldtoppar? Elpriserna är ju höga. Svar: Det är komplext. Utbyggnaden i kommunal regi av fjärrvärme i tätorterna hindrar en stor ökning av värmepumpar. Dessa lämpar sig bäst för landsbygden. Märk att Europas alla elnät numera är sammankopplade, så Sverige blir aldrig utan ström under köldknäppar här, ty det går alltid att importera el vid behov.
Fråga: Vad säger du om kolkraftutsläppen? Svar: Vad gör vi här och de ute i Europa för att komma bort från kolet? Det vill verkligen till att alla samarbetar, Sverige kan inte ensamt lösa problemet.
Fråga: Är det inte risk för ökad byråkrati då sparåtgärder sätts in och lagstiftningen ändras? Att de nya lagarna följs måste väl också kontrolleras? Svar: Man skulle behöva ge konkreta exempel här, men generellt behövs inget nytt regelverk. Det gamla systemet finns kvar och man bör undvika att införa ett nytt. Marknaden är kapabel att se till att det mesta går i lås. --F.ö. gav en åhörare tips om hur man kan spara energi vid diskning. Bra knep, tyckte S E.
Fråga: Vad säger du om ljudstörningar som uppstår vid vindkraftverk? Svar: Vindkraft bör utvinnas storskaligt, i synnerhet bör kraftverken placeras ute i havet. Eventuellt kan problem uppstå även där, men det är billigare att bygga ute till havs. Små vindkraftverk ger lätt upphov till splittring, särskilt om många ansökningar görs. Kraftnyttan är för liten när det handlar om små vindkraftverk. Det blir problem om investeringsviljan äe svag. Det finns en förening som heter "Slättens vind" som verkar för vindkraft på Västgötaslätten. Det är bra om denna evigt förnybara energi inte stöter på för stort motstånd. Men: "small is not always beautiful" . Svensk lagstiftning främjar i allmänhet inte småskaligt företagande. Vi ser därför en investeringsovilja när det gäller småföretag. Regeringens policy är inte bra när den låter Vattenfall investera i kolkraft utomlands. Investera i vindkraft i stället!
Fråga: Anser du att luft-luft-värmepumpar är bra? Svar Jag vet inte så mycket om denna teknik, bergvärmepump är kanske bättre. Men för eluppvärmda hus är nog luft-luft-värmepump lämplig. Sådana pumpar har förbättrats. ((Möjligen något oklart. Tekniken känner jag inte till. Min anm.))
Fråga: De flesta företag samlas i städer och tätorter. Går det då att minska varutransporterna? Är det inte en motsättning mellan landsbygd och stad? Svar: Jo, det är en konflikt dem emellan. Städer har bättre system, men även nackdelar jämfört med landsbygden. Gör denna mindre resurskrävande; det har med infrastrukturen att göra. "Siste man släcker ljuset" och "Hela Sverige ska leva" är två av mina böcker där jag behandlar bl.a. detta -- kanske lite romantiskt (?) Att bo på landet är inte bättre för naturen, kanske för människorna.
Fråga: Vad är hållbar energi för elbilar? Etanol eller..? Svar: Det kan lösas på olika sätt. 1) Skaffa överhuvud taget bränslesnålare bilar. Det gäller alla bilar, även lastbilar. Alternativa bränslen är bl.a. metanol, biogas m.m. 2) Köra på både etanol och fossila drivmedel. 3) Utveckla bränsleceller som drivs med vätgas. På sikt ska förebränningsmotorn bort. Problemet är: Varifrån får man vätgasen? Kol ger ju vätgas -- men då är man tillbaka på ruta 1. Utmaningen är alltså att hitta annat än kol för framställning av denna gas. Det behövs briljanta hjärnor...
Sista frågan: Du har talat en hel del om teknik, men det behövs etik också. Här är ju många äldre, men hur ska man nå ut till de unga nu? Det är ju de som ska ta över... Svar: Det finns ett stort intresse för allt detta på universitet och gymnasier, liksom inom lärarfortbildningen. Det bildades en elevkommission som ville göra remissmaterial att skicka ut till skolorna som skulle diskutera materialet. Det har med demokrati att göra. Folkrörelser borde engageras mer, liksom kyrkan. Det är inte bara "kompostfolk" som ska visa engagemang! Visst är det väldigt viktigt med bra miljö, kompostering är också okej. Fortbildning även av präster är nog ingen dum idé. Till slut: Kom ihåg att förundran är en källa till förändring!
Joachim Leijon framförde ett varmt tack till Stefan Edman och överlämnade en gåva: boken Vägen till enkelhet av Susanne Rikner. Publiken applåderade, S E tackade för en inspirerande kväll, och gav alla rådet: "Öva förnöjsamhet! Då kan vi uppleva en revolution i etik!"
Därefter gjorde han som avslutning en kort betraktelse som började med att han åter tog upp det gula lönnlöv som han inledningsvis visade. Han talade poetiskt om träden som symboler; de kan vara uttryck för identitet, ty de är fast rotade. Trädet är förknippat med metaforer, så i Bibeln: Vinträdets grenar sträcker sig mot ljuset, det är med sin krona öppet mot himlen. Djup symbolik är även förbunden med träkorset. Trädet är centralt för vår överlevnad, det ger syre att andas, frukter att äta. Träd (eng. tree) kan associeras med trofasthet (tyska: Treue). Trädet har förmodligen sitt ursprung på afrikanska savanner. Alla religioner dyrkar träd. Kelterna hade linden som symbolträd, germanerna hade eken ("min favorit," sa Stefan). I Norden känner vi Yggdrasil som var en ask. Granen, alltid grön, har förknippats med fruktbarhet. Överallt känner människor kärlek till träden. Låt trädet bli en framtidssymbol. Ger man av sig själv, får andra liv.
Anmärkning: Bilen, Biffen, Bostaden, dvs. delbetänkandet i Stefan Edmans utredning om hållbar konsumtion för hushållen (SOU 2004:119) finns att köpa (utgiven på Fritzes förlag).
Min kommentar (2005) Av en händelse fick jag för några dagar sedan syn på ett par tidningsartiklar som har direkt samband med S E:s utomordentligt intressanta föreläsning. Och alldeles nyss fick jag i min hand -- som på beställning -- SNF:s tidskrift Sveriges Natur nr 2/2005 med bl.a. Porträttet -- Stefan Edman. Artikelns titel är välfunnen: Förundrad förändrare. Där återfann jag det mesta -- och lite till -- av innehållet i föreläsningen (Naturligtvis kan inte mitt referat återge allt som S E sa, men sammanfattningen känns ändå ganska fyllig så här i efterhand, även om jag är medveten om en eller annan oklarhet i resumén.)
Jag kan inte låta bli att ge några glimtar ur "Förundrad förändrare". Författaren beskrivs som "en lyriker som tolkar den svenska naturen med förundran, fascination och inte så lite andakt." Han är också "naturvetaren, miljövisionären som alltmer kommit att bli arbetarrörelsens gröna samvete." Bl.a. omtalas att "han var med och utformade socialdemokraternas miljöprogram på 80-talet". I föreläsningen nämnde ju S E Riokonferensen 1992 som en sorts milstolpe. I intervjun bekräftar han detta med orden: "Men det var först i samband med Riokonferensen en bredare insikt väcktes om att social och ekonomisk rättvisa måste kombineras med ekologi." Nyckelord blev "kretsloppstänkande, ekosystemvård och solidaritet." Det uppstod dock svårigheter att omsätta visionen i praktiken.
Inför utredningsarbetet krävde S E "fria ramar och inriktning på åtgärder". Utredningar blir annars lätt ett sätt att begrava viktiga frågor, tycker han. Att S E tror på teknikens möjligheter att lösa problem vet vi. Den kan bidra till att minska resursförbrukningen, men centralt är också "samspelet mellan teknik och etik", säger han. Vidare: "Det gäller att skapa opinion och politisk vilja att verkligen vända utvecklingen." I flera böcker har han återkommit till de fem f:en. "Förundran är startpunkten som leder vidare till förståelse. Förståelse kan ge vilja till förändring, men också förnöjsamhet och förtröstan."
En egen reflexion med anledning av ett av citaten ovan: Att "skapa politisk vilja att vända utvecklingen" är absolut inte lätt. Även om den politiska viljan mot förmodan existerar på hög nivå, så tvivlar jag på vederbörandes förmåga att genomföra kraftfulla åtgärder. Starka ekonomiska intressen och motkrafter bekämpar varje försök att ändra systemet. Trots detta finns nog visst hopp, åtminstone på sikt. Stora delar av opinionen (dvs. de flesta tänkande människor) har insett att ur led är tiden, och att vi ej kan fortsätta så här i längden. Under tidigt 70-tal var Stockholmskonferensen om de stora miljöfrågorna en väckarklocka; man började diskutera läget på allvar. Men vad hände sedan? Inte mycket vad jag vet. Visionerna från Rio gav förnyat hopp, men ytterst få av förväntningarna infriades.
Som tur är går det alltid att finna ljuspunkter, men helhetsbilden är för närvarande mörk. De senaste decennierna uppvisar en allt tydligare polarisering på alla nivåer. Det är inte bara globalt som de ekonomiska klyftorna ökar. Förresten ser jag terrorismen som en ganska naturlig men otäck reaktion mot det ekonomiska och kulturella förtryck som utövas, främst under västligt inflytande.
På tal om skillnader på hemmafronten: Jag ser i en av de nämnda tidningsartiklarna rubriken "Större skillnader mellan unga och äldre på bostadsmarknaden". Bostäderna är i allmänhet för dyra för de unga. Generationsskillnaderna blir här mycket tydliga. Visst har många vuxna och äldre fått det ekonomiskt bättre, men den förbättringen motverkas av en försämring för andra delar av befolkningen. Ungdomsarbetslösheten är avsevärd, inte heller universitetsutbildning kan längre garantera jobb i framtiden. De som får arbete är osäkra på hur länge de har jobb. Korttidsanställningar och projekt överväger.
En annan tidsningsartikel som plötsligt dök upp nyligen hette: "Varor för en rättvisare värld". Det sägs där att "försäljningen av rättvisemärkta produkter ökade med 40 % förra året". Visst är det glädjande, men man bör veta att sådana varor "står för mindre än1 % av den totala försäljningen inom respektive produktgrupp". De största produkterna är bananer och kaffe (47 resp. 28 % ökning 2004). Men mycket riktigt sägs där vidare att "det är alldeles för få varor som är rättvisemärkta". Som jämförelse kan nämnas att det i Storbritannien finns drygt 850 produkter av den sorten. Det finns förstås fler varor än bananer och kaffe med rättvisemärkning I Sverige, t.ex. te, choklad, ris, honung m.m. En del finns i storköpen, fler i Världsbutikerna; i Skövde är "Myrstacken" en sådan liten butik som borde få fler kunder.
I artikeln sägs också: "Rättvisemärkningen garanterar att varan producerats på ett etiskt korrekt sätt och att producenten får skäligt betalt." Det finns f.ö. flera olika märkningar: Krav, Svanen och Bra Miljöval, vilka skiljer sig en smula från varandra beträffande miljökraven. Barnarbete är naturligtvis inte tillåtet. Man kan alltså enkelt bidra en smula till en rättvisare värld genom sina val i butikshyllan. Fast en del hittar nog inte dit, och andra bryr sig inte alls.
Jag tror priskonkurrensen är det främsta skälet till att ekologiskt odlade och producerade varor ej riktigt slagit igenom. Man stirrar sig lätt blind på billiga icke-ekologiska varor som dock ofta är av lägre kvalitet. Det går därför alltför sakta att höja volymen på ekologiska produkter. Naturvårdsverkets nya attitydsundersökning visar emellertid att hela 81 % av de tillfrågade kan tänka sig att betala 5 % mer för varor och tjänster, om producenten ifråga arbetar för att begränsa växthuseffekten. 31 % är absolut villiga att betala 5 % mer, och 49 % skulle troligen göra det. Min kommentar: Medvetenheten är riktigt hög (om man får tro statistiken), men man handlar inte så ofta som man vet att man borde.
Jag ställer mig tveksam till S E:s resonemang kring köttproduktionen. Animalieproduktionen är mycket dyrare än den vegetabiliska. Kött är inte alltid hälsosamt. Minns även den s.k. galna kosjukan (som kan flamma upp igen). Fågelinfluensan hotar också människor, ja hotbilden målar till och med upp en eventuell pandemi. Visserligen önskar vi öppna landskap med hjälp av betande boskap, men priset kan bli för högt. Det finns dessutom en etisk aspekt som ofta glöms bort beträffande boskapskötsel, pälsdjursavel osv. Men djurrättsaktivisterna påminner oss alla om fall av usel djurhållning, plågsamma djurförsök m.m. För att inte tala om fruktansvärda djurtransporter!
Personligen känner jag inte sällan vanmakt och otålighet inför de mycket stora problem som världen står inför och som till stor del förblivit helt olösta, vilket är uppenbart om man ser tillbaka några årtionden. Jag tror i alla fall att en förändring är på gång, även om det förefaller som om tiden håller på att rinna ut. Klimatförändringen inger farhågor. Min förhoppning är att de små positiva steg som ändå tas ska ge viss effekt. Man får inte låta sig förlamas av att det är så svårt att göra något åt de olösta problemen.
Kort kommentar 2015 Referatet är helt baserat på mina anteckningar under föreläsningen. Obetydliga språkliga förändringar har gjorts. -- Jag vet inte hur mycket av förslagen som lett till beslut, men vi känner igen frågorna än idag. Förresten kan jag nämna att jag 2005 sände denna resumé (inkl. min långa kommentar) till Stefan Edman, som efter ett tag svarade med ett trevligt brev.
Sture Alfredson maj 2015