Digital ekonomi
Den digitala ekonomin – möjligheter och hot
Detta är ett nu (2014) något bearbetat referat av en föreläsning av professor Dag Ericsson, Högskolan i Skövde, 8 november 2002. Jag anser att det trots tidsskillnaden fortfarande är av intresse att ta del av detta. Man kan naturligtvis i sitt stilla sinne tänka på vad som är relevant än idag.(min anm.)
Citat ur dåvarande affisch: ” 'Den nya ekonomins' vara eller inte vara har debatterats flitigt. Påtagligt är i varje fall att den digitala ekonomin ändrar förutsättningar och spelregler inom ett företags verksamhet. Internet skapar helt nya förutsättningar till samverkan inom och mellan företag. En möjlighet för de företag som griper chansen – ett hot för dem som inte gör det.
Dag Ericsson är professor i eLogistik vid Högskolan, där han också leder eLogistics Competence Center som är ett samarbete mellan Högskolan, Volvo, Electrolux och Celexor. Hans forskning handlar om förändringsprocesser och de strategiska beslut som ledningen för ett företag måste ta för att utnyttja teknologiska landvinningar – såväl med avseende på material som informationsflöden.”
Dag Ericsson inledde med att ställa frågor i humoristisk stil rakt ut till publiken: ”Hur mår ni? Tycker ni att jag ska läsa innantill? Jag kunde förstås ta ett kompendium från 1962, Eller en variant: ”Swedish Democracy”. Två alternativ alltså. Jag måste välja ett…” ( Detta var bara ett litet smakprov på D E:s skämt. Begripligt nog hade jag svårt att hänga med –jag kan inte stenografera-- då tempot var högt i den medryckande framställningen, kryddad med diverse kvickheter; jag försöker bara återge en bråkdel. Jag var naturligtvis också tvungen att komplettera mina korta anteckningar med s.a.s. ”egna” ord. Min anm.)
Det finns alltid två sidor: hot eller möjlighet, framhöll D E. Många har sett den digitala ekonomin som ett hot. (Fråga till åhörarna:) ”Vem är det som har sagt: 'Det är troligt att något otroligt händer'? Svar (av D E): Aristoteles.” Efter Sovjetunionens uppseendeväckande fall har mycket inträffat som är minst sagt anmärkningsvärt, t.ex. IT-bubblan nyligen.
Den ekonomiska utvecklingen
Tidigare utvecklades ekonomin i stort på ett kontinuerligt sätt, medan den numera kännetecknas av diskontinuitet. D E illustrerade hur det var förr med hjälp av en stigande våglinjig kurva, medan nuläget representerades av streck som spretade hit och dit. Det är uppenbarligen omöjligt att planera rationellt under förhållanden som karaktäriseras av diskontinuitet.
Det nya läget har lett till en ny affärslogik. Det har skett ett paradigmskifte från industrisamhället med en inre effektivitet baserad på skalekonomi samt låg förändringstakt i omvärlden och i sortiment, till det digitala samhället idag. Man hade stora förhoppningar på den nya ekonomiska modellen, som emellertid gäckades när IT-bubblan sprack. Här visade D E en rolig skämtteckning: ”Venture..”.(jag hann inte läsa fler ord); det var i alla fall något om en djärv satsning (venture) och bilden framkallade munterhet (minns ej hur den såg ut. Rockidolen Pontare nämndes i alla fall i sammanhanget.)
Den digitala ekonomin presenterades sedan i form av en rad snabbt visade översikter. En av dem hade inte oväntat rubriken E-economy. D E:s kommentar: ”Den existerar verkligen.” Vidare: E-communications, E-business, E-logistics och – E-nough! (Min egen kommentar: Det sista ordet var en riktig pun, dvs. ordvits.) Jag måste tillägga D E:s speciella strategi i samband med visning av hans fina bilder och grafer (datorproducerade förstås – med firmabeteckningen (?) AB Dag Ericsson). För att inte hans studenter skulle somna under föreläsningarna stack han ibland emellan med en mindre vacker handritad bild. ”Oj, vilken adrenalinchock studenterna fick!” kommenterade D E klurigt.
Vidare nämnde han olika ekonomiska lagar, t.ex. Moore's law om bearbetningskapacitet, Metcalfe's law om logistik, Gilder's law om att ju fler internetanvändare det är, ju större kapacitet… D E föreslog: ”Titta gärna på Internet någon kväll.” Vidare nämndes Coases teori om transaktions-kostnader som styrs av kanalstrukturer. I sammanhanget relevanta faktorer är: Kontaktkostnader, utgifter för information, kommunikation samt transaktioner. Coase var dessutom nobelpristagare.
Information + kommunikation sammanfattades i begreppet eNärvaro, dvs. närvaro på Nätet. Transaktioner via eHandel kan ge sänkta kostnader. Internetapplikationer är därvid också en god möjlighet. Förresten har mer än 90 % av de svenska företagen mer än hundra anställda. Elektroniska transaktioner som primärt sker över Nätet, är en skapande verksamhet. Men det gäller att fullfölja sådana transaktioner också, därför måste man slå ett slag för logistiken. Det är transporterna som ofta är problemet för e-Handeln: med andra ord är konsten att leverera dess akilleshäl. Närbutiker är bra på att locka kunder men sämre på leveranser.
Internet uppvisar en stigande trend; en graf angav en värdeökning: eN à eH à eB à… Dock är lönsamheten i Internethandeln (eH) ännu dålig, men Internet utgör ett nytt verktyg med andra förutsättningar. För att framgångsrikt tillämpa eBusiness krävs nytänkande; det är en process med ny struktur. Idag gäller det att tänka annorlunda än igår; det är vad son ”skiljer den vise från den envise” (citerat från Stenbeck, ev. Steinbeck?).
Därefter kom Columbus in i bilden; han fick illustrera människan som begränsas mer av sina visioner än av sina verktyg. Han hade tre fartyg – caraveller – till sitt förfogande som verktyg. Andra må ha saknat visioner, men Columbus'stora vision var ju att nå Indien. Han trodde att han nått målet, när han kom till Västindien istället. Amerika ”upptäckte” han 1492, fast han som bekant inte var först från väst där. De ”värstingar” han träffade på var ju indianer. Men ända till sin död var han övertygad om att han hade kommit till Asien!
När det handlar om affärsvisioner talade D E om ICT-verktyg, vars användning ökar och väntas göra det även i fortsättningen, vilket ånyo åskådliggjordes grafiskt. En horisontell linje visade att många företagsledare inte är i takt med tiden. Skall deras visioner möjligen komma ikapp den år 2011? undrade D E. Vad IT-bubblan beträffade: Vad skall man göra? Visst finns det möjligheter, vi skall ikapp nu, menade han. Vi måste se till att åstadkomma en vision för 2011!
En bild med Hannibal och hans elefanter var försedd med texten: ”e-Logistics – the key to successful global economics.” Logistiken, hävdade D E är idag lika väsentlig för framgång för oss som den var för det Romerska imperiet under dess tusenåriga dominans. Tänk bara på akvedukternas betydelse. Jämför www (World-Wide Web) idag! Gränssnittet utgör basen i e-logistiken. Flera sammanlänkade cirkelfält fick illustrera sambanden mellan logistik – information – kommunikation – management (i procent). I organisationen e.Logistics Competence Center (eLCC) bedrivs ett samarbete mellan Volvo Car and Powertrain, Electrolux och Celexor. Där finns en vision; det handlar ej om att följa ledningen utan om att utvärdera tillämningen av e-logistik för att aktivt kunna bidra till näringslivets förnyelse.
En slående skämtbild visades igen, där den lede fienden nalkades + textbubblan: ”Där kommer dom! Men skjut inte förrän fänriken räknat knapparna i uniformerna!” D E kommenterade: ”Undrar när dom skaffade blixtlås?” Andemeningen var klar: Näringslivet kan inte bara ligga lågt, avvakta och vänta på att bli överkörda av ny teknik.
Vi måste alltså anpassa oss efter nya förhållanden; som exempel nämnde D E Postens nyordning. Men faktum är att avlärning är svårare än inlärning. Det finns således hinder som måste övervinnas om vi inte skall bli akterseglade. Följande hinder räknades upp: processineffektivitet, bristande integration, fragmentarisk och/eller otillförlitlig information, motstånd mot förändringar, samt ”BOHICA” (= Bend Over Here It Comes Again!) som var ännu en skämtbild med text. En annan rolig bild hade samma budskap: Det är bäst att huka sig när det är fara å färde igen. Därpå gavs korta råd angående möjliga åtgärder: 1) Kartlägg 2) Förenkla 3) Integrera 4) Intensifiera.
Management by Fad (fad=hugskott): entusiasm; misstroende; misslyckande. Sök de skyldiga! Bestraffa de skyldiga/oskyldiga (!) D E:s kommentar (här förkortad): Att skapa entusiasm är lätt. Se bara på amerikanarna, de är bra på det. Däremot är det svårt att i praktiken hantera misstroende.
Ny teknologi tar tid att slå igenom på allvar; det tog 30 år innan glödlampan var i bruk fullt ut. 1971 sändes det första mejlet. Mindre än 10% av nya strategier genomförs effektivt, samtidigt som utvecklingen accelererar. Företagsledningar står inför utmaningen att söka överbrygga gapet mellan affärsverksamhet/strategi och ICT. Alla faser behövs; eNätverk kräver naturligtvis samverkan. D E jämförde med ett fisknät med massor med noder. Lyfter man på en av dem följer alla med, tala om påverkan! Han berörde också sambandet mellan tillgång och efterfrågan och att detta styr hur man bör bygga eNät.
D E har skrivit boken Virtual Integration. I den pekar han på nya möjligheter genom ICT. Det handlar inte om antingen eller utan om både och. Han jämförde den engelska hybriden 'glocal'=global+local. Det är alltså samtidigt fråga om både centralisering och decentralisering, liksom även specialisering och integrering. Vidare gäller på samma gång analys och syntes. Det betyder att man bryter ner (grek. analysis=upplösning), varvid man tappar sammanhang. Därefter plockar man ihop bitarna och sätter ihop den igen till en helhet (grek. synthesis=sammanställning /till en enhet/). Vision plus verklighet är grunden för ett holistiskt förhållningssätt.
Åter en skämtsam bild: En kanadensare (kanot) var fel ihopsatt. En annan bild visade en väldig val och åskådliggjorde allegoriskt gamla, tunga, ineffektiva organisationer som inte fungerar idag. Märk att man ej hade planerat att framskapa dem. Idag råder därför turbulens. En bild med ett fiskstim ville visa på hur människor går i flock. ”Supply and change” stod det bl.a. För en sund förändringsattityd rekommenderades informations-teknologi (IT) + känsla + vision. Vi måste ställa frågan: Vart är vi på väg? Liknelser är bra för att åskådliggöra samband.
Publikfråga: Kan vi riktigt uppfatta och reagera på förändringssignaler? Svar: Jag ger ett exempel: 1803 stod en brittisk tjänsteman i Dover med en kikare och skulle ringa i en klocka när Napoleons flotta närmade sig. Det jobbet drogs in först 1945 (!). Så frågan är: När ska man reagera?
Vissa personer ser ett hot i varje möjlighet, andra ser en möjlighet i varje hot. Som sagt: Uppfattar man digital ekonomi som ett hot blir man överkörd, avslutade D E sin framställning.
Kommentar
I mitt referat har jag bara glimtvis kunnat antyda alla de humoristiska inslag som genomsyrade föreläsningen. Publikkontakt blev det utan tvivel; exempelvis min bänkgranne var med på noterna, även hörbart. Själv var jag förstås strängt sysselsatt med att anteckna, vilket D E nogsamt noterade och anropade mig: ”Hallå! Du där! Håller på med att skriva en roman?” (Ännu en yttring av munterhet i salen.) – Sammanfattningsvis: Denna föreläsning ingick i Skövde Högskolas Jubileumsvecka, 25-årsjubileum. Den här föreläsningen var den roligaste under veckan, samtidigt som den var informativ. Det handlade om infotainment kort sagt (information +entertainment;. Jämför 'glocal' ovan).
Själv har jag inga nämnvärda kunskaper i ämnet (jag förmodar att den initierade läsaren kan märka det här och där i min sammanfattning). I alla mina referat av ett stort antal föreläsningar under några år i början av 2000-talet ha rjag försökt skapa en helhetsbild av ett avsnitt av ett /del/område. 45 minuter är förstås en mycket kort tid för kunskapsinhämtning, så jag är väl medveten om att jag endast erhållit en glimt av varje vetenskapsfält. Vad som slår mig är hur ofta föreläsarna ändå lyckas muntligt leverera förvånansvärt mycket stoff under dessa minuter. Icke minst viktigt är kunna meddela så pass mycket på ett för åhörarna begripligt språk (rätt ofta på engelska). Det finns utan tvivel ett behov av populärvetenskapliga förerdrag, just för att informera allmänheten om vad som rör sig inom olika forskningsområden. Men ej alla intresserade har möjlighet att ta del av dem.
I ett paradigmskifte uppstår givetvis problem, ibland av allvarlig art. Det är lätt att fastna i rutinens hjulspår som grävs allt djupare. Det gäller att ta sig ur den sega leran – och se möjligheter, som D E sa. Hotbilder har vi gott om som förlamar handlingskraften. Skrämselpropaganda bygger delvis på fördomar som förgiftar sinnet. Varför inte leta fram ljuspunkterna i mörkret? Väldigt mycket av den uppgivenhet man möter beror på ett ensidigt negativt förhållningssätt. Man har allt att vinna på att se den positiva sidan också. Då kan det gå att göra något åt det motsatta eländet. Jag är nämligen övertygad om att allt har två (huvud)sidor. Därför försöker jag se båda aspekterna för att om möjligt komma fram till en syntes, i bästa fall en världsbild. D E nämnde också känsla – den är säkert lika viktig som logisk kunskap. Glöm inte att allt förändras och utvecklas – bra som dåligt.
Referat och kommentar från november 2002. Något reviderat och återgivet i april 2014.