Djurens rätt eller maträtt? (II)
Viljo Mentu
8/12 2002 Servicehuset Bagaren Skövde
Del II: Här följer fortsättningen på min sammanfattning av föredraget Djurens rätt eller maträtt?
Martinus ställer mot den dräpande principen som kontrast den livgivande principen. En dag kommer människorna allmänt att gå över till vegetarisk näring. Att bara leva på frukt ligger naturligtvis långt fram i tiden, förmodligen flera tusenår. Ännu mer avlägsen är möjligheten att helt livnära sig på molekylbaserad mat. Till slut blir ”födan” enligt Martinus faktiskt ren luft! Här jämförde Viljo Mentu med det indiska begreppet prana som innebär livskraft från luften. Han nämnde i detta sammanhang ocksså Plancks konstant. (( Max Panck var upphovsman till kvantteorin (1900). Av lättförstådda skäl kan jag inte här gå in på detta svårtillgängliga område. V M förklarade inte heller närmare. Min anm.))
Efter ett stadium med direkt intag av energi på atomär nivå finns en ännu subtilare nivå där tankemateria skulle kunna ge all nödvändig näring. Tankar är förstås också energi, en strålformig mental sådan, det kan vi redan uppleva. En figur som V M visade åskådliggjorde dels den nuvarande dräpande principens intag av föda, dels den livgivande principens näringsintag. Cellerna i kroppen är självfallet alla levande väsen, men vid tillämpning av den förstnämnda principen dräps de yttre cellerna.
När vi äter en frukt fortsätter dess celler sitt liv fast i omvandlad form inuti våra kroppar. Inlägg: Vi får en massa energi från solen också, eller hur? Svar: Javisst.((Jag är osäker om V M sa något mer. Min anm.)) En bild visade ett spiralkretslopp med olika tillvaroplan. V M:s kommentar: Jordklotet, liksom alla himlakroppar, galaxer etc. är ett levande väsen. Det existerar sju organismprinciper; det är de organismer som befinner sig lägre i utvecklingstrappan som dödas och utgör mat för de högre stående. När det gäller mikroliv i mikrokosmos är förhållandena annorlunda; atomer berörs inte alls av kokning t.ex.
En lista visades som återgav två huvudkategorier: A resp. B. A-kolumnen angav organismer och organsystem samt underavdelningarna organ och organdelar. Längst ner i rangordningen återfinns celler och celldelar. Gemensamt för dessa är att cellerna är grunden och ger all näring, vars förtäring ger minst skada idag. Nästa spalt, betecknad A/B angav molekyler och molekylsystem. Kolumnen B utgjordes av atomer, elementarpartiklar, fotoner samt Plancks konstant. B-gruppens mikrokosmiska komponenter kan ej dräpas utan tas upp i människo- eller djurkroppen, där de lever vidare och ger livsenergi.
En viktig aspekt ligger i frågan: Hur ska man humanisera handhavandet av djur? Vad är human behandling? Man bör se på den givna situationen, och när det gäller djurrätt bör man skilja på domäner som omfattas makrokosmos resp. mikrokosmos. Förutom dessa hävdvunna begrepp har Martinus infört termen mellankosmos, som utgår från människan och vad hon uppfattar med sina sinnen. Vi måste undvika dråp. Emellertid är det lättare sagt än gjort. Vi kan faktiskt inte leva utan att dräpa – det gäller vegetarianer också! Strängt taget sitter vegetarianerna i samma båt som köttätarna.
Fråga: Hur såg Martinus på Jesus? Svar: Han ansåg Jesus vara en färdig människa; enligt Martinus åt Jesus inte kött. Men kanske han har fel?! I Bibeln sägs att Jesus åt kött. Denne betraktas i vart fall som världsåterlösare och måste då ha varit fullkomlig som människa. Fråga: Har någon mer världslärare uppträtt efter Jesus? Svar: Inte av detta slag, endast visa män av mindre format. ((Martinus ser även Muhammed som världsåterlösare, vilket också påpekades. Se ovan. Min anm.))
Fråga: Går det verkligen att lära ut hur man ska leva? Svar: Jesus demonstrerade praktiskt hur, men han insåg att alla på den tiden inte kunde förstå allt han sade. Det finns insiktsfulla och moraliska människor idag, men det är inte de som har makten nu. Dock finns det mycket positivt som görs under ytan, utan buller och bång, ta t.ex. Röda korsets verksamhet och många andra som gör mycket gott.
Fråga: Det finns en väldig massa kunskap som också i värsta fall kan förgöra världen. Hur ser du på det? Svar: Uttrycket handla ”djuriskt” tar Martinus avstånd från. Man ska skilja på olika slags medvetande hos människa resp. djur. Men visst är det en fara i att människan har utvecklat sin intelligens i så hög grad. Martinus talar mycket riktigt om ”djävulsmedvetande” hos människan. Fråga: Hur ska vi kunna hindra oss själva att göra fel? Svar: Kort och gott: Träna! Inpass: Jesus ville ju inte bli kung … ((Möjligen sades något mer som jag inte uppfattade. Min egen reflexion nu: Världslig makt var uppenbarligen inte vad Jesus eftersträvade, hans inflytande skulle ligga enbart på det andliga planet, F.ö. vet vi ju att materiell makt korrumperar. Min anm.))
Efter en paus ställdes fler frågor. Viljo sa att djuren naturligtvis har all rätt att leva. Hur man förhåller sig till djuren beror på ens egen inställning och inte minst på var man bor. En publikfråga: Geografisk hemvist betyder alltså mycket, för det råder olika seder i skilda delar av världen. Hur ser du på att man äter hundar eller katter i bl.a. Kina? Svar: Det går att äta en massa saker, men köttätandet bör ändå ses som en urspårning, då det vanligen inte är en livsbetingelse för människan att äta kött. Det är dock troligt att det på ett tidigt stadium uppstod nödsituationer där man var tvungen att döda djur för att överleva. Det bör påpekas att vi är allätare och har ett tarmsystem som liknar växtätande djurs. Se också på tänderna: vi har inga huggtänder som rovdjuren; våra tänder liknar mer mejslar och malverktyg. Martinus hävdar bestämt att människa inte är byggd för att äta kött.
En frågare invände: Men eskimåerna då? De måste ju äta kött) Svar: Ja, de lever i en extrem miljö under alldeles speciella omständigheter. Men väldigt många människor lever i tempererade zoner och där kan man vara utan kött. Förresten kan man odla växter i växthus även i polartrakterna. En frågare invände: Men då blir det väl energiproblem? Svar: Det behöver det inte alls bli i framtiden. Det finns en väldig potential för att mycket bättre ta vara på solenergin exempelvis. Ny fråga: Är vi då här på ett villospår eftersom många fortfarande äter kött? Svar; Ja. Vad energin beträffar så går det åt massor av energi för uppfödning av kor och grisar. Fråga: En del läkare säger att barn måste ha kött. Är det så? Svar: Fel! Enbart vegetabilier duger gott. Det är helt klart att det går att leva på bara potatis och morötter.
Fråga: Har rovdjuren kommit längre i utvecklingen i djurriket? Svar: Ja. Lejon, tigrar o.s.v. måste kunna uppbåda mycket styrka och snabbhet under jakt. De väljer dock svagare bytesdjur som är lättare att gripa. Fråga: Hur är det med den framtida fullkomliga människan Martinus talar om? Är hon slutstadiet i utvecklingen? Svar: Nej. Alla växter och varelser fortsätter vidare i kretsloppet, från det materiella och mentala planet till det rent andliga. Den andliga sidan är ett tillstånd, ingen plats.
Den andliga världen besöks mellan varje inkarnation, när man alltså för en period lämnat den fysiska världen. Alla människor reinkarnerar i ett stort antal liv och är således återkommande besökare på den andra sidan, innan återinträdet i jordelivet via fosterlivet. Emellertid vistas även permanenta invånare i andra världar. Mineralriket är förhanden långt innan fysisk befruktning är möjlig. Det finns samband överallt: andliga plan är knutna till strålfält som finns runt alla materiella kroppar; dessa energifält tar över medvetandets funktioner när kroppen, ”stofthyddan”, dör.
På samma sätt existerar andliga världar runt jorden, vilka hyser klotets andliga (immateriella) kroppar. En bild med storkretslopp omfattande miljarder år visades igen som bakgrund till V M:s förklaringar. Ha sa att det vi kallar ”död” är en övergång som sker när alltför många celler dött. Besökens längd på andra sidan varierar, kanske 70 år i genomsnitt. De nämnda permanenta väsendena i andra världar är självklart mycket högt utvecklade, eftersom de inte längre behöver inkarnera.
Fråga: Är det möjligt att man efter döden kan komma till andra himlakroppar? Svar: Ja, det är möjligt att förflytta sig dit när man är helt färdig med den fysiska världen och uppnått kosmiskt medvetande., varvid ett nytt centrum öppnas i hjärnan. Det är ett tillstånd som liknar vad man i Indien kallar nirvana. Kontrasterna försvinner – utan dem går det ej att uppleva något – det är mest ljus som förnims. En förnyad livsupplevelse förutsätter mörker, enligt kontrastprincipen. Det finns faktiskt planeter med färdiga människor påstod V M. De kommer kanske hit…?
Det råder obalans i vår värld. Fråga: Vad händer om vi utrotar många djurarter? ”Förflyttas” de? Svar: Många rovdjur m.fl. är i dag nära att utrotas. De som är kvar finns bara isolerade i reservat; där ”stör” inte. Men de ”utrotade” kanske kommer tillbaka, i det att de förs till en annan planet!? Det lär f.ö. finnas en särskild fågelplanet. På jorden är insekterna bara gäster, sägs det. De lär förekomma på andra planeter som de så att säga äger.
Det ekologiska systemet rubbas och kommer i obalans när utrotning sker; jämför den aktuella diskussionen om torsken. Ett välkänt exempel på obalans är kaninplågan i Australien. När människan tillgriper konstlade åtgärder händer ofta oväntade saker; det gäller att vara försiktig vid t.ex. inplantering. Fråga: Kan kärnvapen göra vår planet obeboelig? Svar: Ja. Martinus säger dock att själva jorden inte kan förstöras av människor, lika lite som celler(?) kan ta död på oss. En atombomb är visserligen fruktansvärd, men bara som ett ”myggstick” för jorden. Det är andliga krafter i verksamhet som kontrollerar vad vi företar oss på jorden och som inte kommer att tillåta att vår planet går under. Livetutrotas ej, ty det är enligt Martinus Försynen som neutraliserar de nedbrytande krafterna. Apropå frågan om att bevara arterna kom en av deltagarna att tänka på Noaks ark. Det är livsviktigt att arterna finns kvar och utvecklas.
Fråga: Hur ska Martinus kosmologi kunna nå ut i världen? Svar: Som jag gör nu, med föredrag alltså. Hur många känner till Martinus? Det vet man inte, men jag ( V M) tror att det finns åtminstone en föreläsare eller kontaktperson i varje kommun. Martinus hade en mycket bestämd attityd till detta: kosmologin får inte pådyvlas människorna, man ska inte missionera. Fråga: De flesta tror väl inte på Martinus lära? Svar: Nej, det gör de inte, samtidigt som tankar väcks alltmer hos många, och behov att söka förstå uppstår.
Fråga: Måste man inte ha kontakt med känslolivet också? Finns det jordmån för det? Svar: Det stämmer. När ett sällskap konsumerat en hel del alkohol en kväll, bruka man fram på småtimmarna öppna sig för existentiella frågor. Fråga: Vegetarianism i all ära, men om 98 % av människorna är köttätare är ju läget inte alls bra. Har djuren verkligen gjort sig förtjänta av sin svåra kollektiva karma? Vill jag vara den som gynnar denna karma? Svar: Man kan undvika att köpa t.ex. läderskor (fast de jag nu själv bär är sådana). Skor av plast finns förstås men de är i regel inte bra. Ändå kan andra material användas och nya utvecklas som ser ut som skinn. Problemet kan vara att syntetiska material inte brukar andas.
Fråga: Men hur vore det om alla blev vegetarianer? Svar: Det skulle bli kaos! Frågan är givetvis hypotetisk. F.ö. kommer det att utvecklas allt bättre och större frukter. Då blir frågan huruvida uppfödning av boskap är försvarbar. Fråga: Hur är det med samernas renar? Klarar sig renarna utan samerna? Svar: Ja.
Martinus talade tidigt om klimatförändringar som skulle komma. Han nämnde något om en utjämning så att det i framtiden mest skulle bli ”septemberväder” (i Danmark). Fråga: Varför lutar jordaxeln? Svar: På grund av kollisioner tidigare. Jordens lutning har stor betydelse för utvecklingen, både för den tekniska och den intelligensmässiga . Många talar om växthuseffektens vådor. Men i framtiden kommer man att kunna kontrollera väderleken. Fråga: Verkligen? Svar: Ja, det är redan möjligt att skapa moln på kemisk väg och framkalla regn. Det blir nödvändigt att kunna styra vädret och först då utvecklas tekniken fullt ut. Martinus menar också att de allt överskuggande ekonomiska intressena måste dämpas radikalt.
Fråga: Stämmer det verkligen att människan var vegetarian tidigare? Svar: Ja, mycket tidigt, förmodligen på apmänniskostadiet. Då åt man bara växtföda, enligt Martinus. Inlägg: Det finns två slags schimpanser, dels köttätande, dels de som enbart äter kött. De senare är dvärgschimpanser; man tror att de som tvingats fly till kallare trakter blivit tvungna att äta kött i brist på växter. Förresten kan schimpanser använda enkla redskap också. V M gav exempel på fåglar som normalt äter frön men som vintertid kan äta kött för att överleva. Det är ju vanligt att människor matar dem med talg på vintern (jämför ovan om människor boende i arktiska områden som måste äta kött). Man kan tänka sig att de aggressiva köttätande människorna på andra håll för länge sedan körde bort växtätarna.
Fråga: Kommer världens resurser att räcka till? Svar: Det är nog med resurser på jorden, även om det måste finnas en gräns för hur hårt de kan exploatera. Det existerar en naturlig begränsning: cellerna skapar själva en gräns genom självreglering. Fråga: Hur går det om man ingriperi naturens gång på konstlad väg? Svar: Schimpanser och människor har praktiskt taget samma arvsmassa: 98 % av resp. genom är lika. Fråga: Vad prioriterade Martinus? Svar: ”En handfull tågsätt med ris (?)” sa Martinus. Vad genetiken beträffar behövs massor av detaljforskning. Historien visar tyvärr att tekniska landvinningar inte slår igenom – inte förrän i krig! De trängande teknikbehoven uppstår knappast i fredstid. En avslutande fråga: Du har svarat på massor av frågor – är du ett orakel Viljo? Svaret kom blixtsnabbt – med glimten i ögat: Javisst!
Kommentar december 2002
Att detta var ett innehållsrikt föredrag torde framgå av min utförliga sammanfattning i två delar. En mängd frågor från den intresserade publiken varvades med V M:s förklaringar, så att det blev något av en dialog. Det kunde inte vara lätt för Viljo att behålla en fast linje i föreläsningen på grund av alla frågor och inpass; dessutom drog det hela ut på tiden. Sammantaget gick dock allt smidigt, främst genom att han visade prov på stora kunskaper. Han var inte heller bunden av skrivna stolpar. Kommentar till Martinus vackra och lärorika symbolbilder har jag tyvärr inte kunnat göra rättvisa med mina få ord.
Jag slås av Martinus enorma självsäkerhet; han är mycket ofta kategorisk, använder sällan några ”tvekord” som troligen, kanske osv. i sina texter. Själv har jag läst en hel del av hans böcker och skrifter, så jag intygar att det mesta verkar så logiskt glasklart, trots hans personliga stil som inte är helt lättillgänglig i början. Hans språk är mycket genomarbetat, om än lite gammaldags. Kanhända en del personer som börjar läsa Martinus blir avskräckta av tyngden i framställningssättet. Nåväl, nog nu om formen; det är naturligtvis innehållet som är det väsentliga. Jag tycker det är viktiga frågor som är värda att stöpas i en speciell form; man känner omedelbart igen Martinus på stilen. Vad gäller sättet att analysera och argumentera tycker jag han är oslagbar. Han skapade dessutom nya termer då språket (danskan) inte räckte till.
Hur kunde Martinus veta allt detta om kosmos och universum? Förresten tycker jag det är mycket lätt att ta till mig hans kosmiska analyser – de verkar så ovedersägliga. Men märk att han själv uppmanade sina läsare/åhörare att t.o.m. ifrågasätta hans framställning som utmärktes av sådan pondus. Var kritisk! manar han. Det är självfallet inte svårt att finna fel i nuvarande globala utveckling, men att komma med allvarliga invändningar mot Martinus analyser är inte lätt. Visst händer det att jag inte förstår; det kan säkert bero på min egen bristande förmåga, t.ex. att jag läst slarvigt och inte tagit mig nog tid.
Martinus lär ha fått hjälp av högre makter i sitt livslånga författarskap – hans utomordentliga bilder inte att förglömma. Likväl var inte mer än människa; han kan väl ha fel på mer än en punkt? Om han till äventyrs skulle ha det, är det svårt att bevisa, då hans argumentation verkar så övertygande. Och vem kan exakt säga vad som är ”rätt” eller ”fel” då det i många fall är mer fråga om tro än om naturvetenskapliga fakta. En annan viktig sak att hålla i minnet: Martinus säger att var och en alltid utgår från sin egen utvecklingsnivå – i så fall har hon/han alltid ”rätt” från sin egen utgångspunkt baserad på sina tidigare livserfarenheter. Någon ”missionär” är Martinus inte alls, någon dogmatisk lära, ”martinusism” finns inte. Hans andliga kosmologi är absolut inte sekteristisk.
Ändå har jag under några tidigare Martinus-föreläsningar jag åhört inte kunnat frigöra mig från en känsla av att föreläsaren ibland varit alltför bunden av Martinus tänkande, som om vederbörande aldrig skulle kunna på Martinus ord. Jag menar att Martinus ger intryck av att vara alltför ofelbar. Hans stora verk Tredje Testamentet har en förmäten titel kan man tycka. En annan synpunkt som är relevant i detta sammanhang är att flertalet människor brukar ha svårt att tillägna sig nya tankegångar; jag måste säga att Martinus allomfattande kosmologi l eder in läsaren/åhöraren i nya tankemönster. Dessutom är människan en flockvarese. Låt mig ta bara ett citat ut boken Bisättning (kap. 38 som jag fick upp på måfå!): ”Utanför det religiösa området finns också ”troende“ människor som har mindre bruk för verklig logik än för den allmänna uppfattningen”. (I inledningen i detta kapitel sägs också något tänkvärt om köttätande bl.a.)
Ordintresserad som jag är funderar jag mycket på vilken betydelse man lägger in i ord och fraser. Har inte ”vegan” blivit i det närmaste ett skällsord? Och vilken långsiktig påverkan på opinionen har ”galna kosjukan”? Jag är osäker på svaren, men har också funderat kring sambandet mellan darwinismen, vars utvecklingslära nu ifrågasätts av en del forskare, och Martinus som säkerligen även är ett barn av sin tid. Jag ser slutligen ett tydligt samband mellan dåliga relationer människor och nationer emellan – och känslolös djurhantering. Brist på empati och kärlek är uppenbar i bägge fallen, varför Martinus ord om nästankärlek behövs mer än väl.
Kort kommentar oktober 2017
Jag vill gärna hänvisa till tidskriften Djurens Rätt, vars senaste nummer 3/2017 innehåller mycket tänkvärt. Vidare kan man på webben googla på Martinus kosmologi: bilder. Ett urval av dessa vackra illustrationer finns där; inte nog med det estetiskt fina intrycket man får utan framför allt imponeras man av hur tydligt Martinus lyckats bildmässigt åskådliggöra en mängd abstrakta ting, förlopp och samband.