Efterhängset

Så är det. Jag hänger upp mig på småsaker, inte särskilt smart förstås. Men det är inget att hänga läpp för, för samtidigt försöker jag i alla fall hänga med i svängarna så gott det går. Vad som försiggår i stora vida världen hänger knappast på mig, men jag försöker ändå få lite grepp om virrvarret och häng på hur potentaterna tänker egentligen. Fast det verkar vara en övermänsklig uppgift, man känner sig avhängd helt enkelt. Att jag hänger av mig jackan när jag kommer hem är en helt annan sak. Och är jag deppig hänger jag med huvudet, det hör till. Då är det inte långt ifrån att jag hänger (obs. uttalet!) mig åt grubblerier. Oron hänger som en svävande hängmatta i luften. Jag tycker synd om folk som oförskyllt blir uthängda i media. Däremot har jag inget till övers för ohängda typer som fifflar och bedrar. Dock vill jag inte gå så långt att jag vill se dem hänga och dingla i galgen – inte ens krigets mordänglar önskar jag det ödet. Stopp nu! Hur hänger den här texten ihop egentligen? Den är nog avhängig av min ordmani.

Dörren gick i baklås – ohjälpligt stängd. / Kraften hade sinat --helt förträngd. / Strax onda aningar flockades i mängd. / Min världsbild var upp och ner hängd. / Själen som en äcklig trasa på marken slängd. / Glöden hade slocknat, av aska bemängd. / Visionen var suddig, synen förvrängd. / Tiden hade stannat – i hela dess längd. / Sikten var skymd, situationen helt befängd. / Ingen bild på väggen – den blev aldrig hängd.

Efterhängsen var den, jag blev aldrig den kvitt. / Den ljöd i mitt öra, satt fast där som kitt. / Vad hette den nu? Kanske ”Mitt hjärta är ditt”? / Eller var det måhända ”Ditt hjärta är mitt”? / Bägge namnen kunde vara lika sanna. / Låten har oavsett kommit för att stanna. / den tonar i tysthet fram, ljuv som himlens manna. / Men texten? Jag kan bara mitt minne förbanna. / Melodin var ej min, men mina var orden! / Nu glömda! Ack, retligt – så in i norden! / Vem var det som begick de ohyggliga morden / på alla de fina kärleksorden?! Minnet är kort, strofen lång – bort for den. / Viljan att skapa är icke förty stor den. / Mitt hjärta är dess hemvist, du vet att där bor den.

G-märkt Geniala galenpannor glammar glättigt. Glamorösa gummor gillar glänsande garderober. Griniga gnällspikar gnatar, gnabbas, grälar gladeligen. Goda guldmakriller, gulliga guldhamstrar, generösa guldkalvar gläder gudskelov generellt gourméer & gourmander. Gottegrisar griper granna godispåsar, glufsar, gnager, grymtar, gråter glädjetårar! Gåtfullt galet galej - grymt graverande!

Sture Alfredsons hemsida