Eftermäle

Vem hade väl som mål
att på Jorden så ta kål?
Det var som att en nål
stuckit plötsligt ett hål
in i den plågade Jorden!
Vem har de rätta orden
när inga mer bebor den
efter krigen och morden?

*

Männen i krismöte sitter nu på huk.
Man förstår ej varför Jorden är sjuk.
Plundrare inga skrovmål mer förtär.
Alla undrar: Vad händer nu och här?
Jorden våndas och sakta förblöder.
Hon numer blott missfoster föder.
Många kan ej längre stå på sina ben.
De matt segnar ner i krigslågors sken.
De blickar uppåt mot tecknen i skyn
medan de långsamt sjunker ner i dyn.
Jorden byter poler - ett konstigt rön.
De flesta i förtvivlan ber sin sista bön.
Frossarfesten är slut, ljusen blåses ut.
Jorden får ej frid, ty kaotisk är vår tid.

Sture Alfredsons hemsida