Filosofiska perspektiv på medvetandet

India Morrison

”Medvetandedag”

10/3 2001

Öppet hus Högskolan i Skövde

Denna föreläsning var en av ett flertal andra som hölls under denna dag. Filosofisk rådgivning är en av dem som också finns i sammandrag på min hemsida.

Indira Morrison höll den här föreläsningen på engelska men jag återger min korta resumé nedan på svenska (+ några ord på engelska). Med hjälp av många overheadblad med ganska mycket text gav hon en översiktlig bild av olika metoder (approaches) att närma sig det abstrakta ämnet ur olika synvinklar. ((Bladen visades i snabb takt, vilket försvårade antecknandet. Min anm.))

I M började med några inledande frågor: Varför koppla ihop filosofi med medvetande (consciousness)? I sin studie hade hon funnit en sådan koppling meningsfull. Hon bad oss åhörare tänka efter ett ögonblick hur vi skulle vilja definiera medvetandet – What is consciousness? Inte oväntat blev det föga respons på denna fråga. Som det strax visade det sig var det ingalunda lätt att ge något klart svar.

Därefter visades en rad mer eller mindre kända personers försök att besvara frågan. Bland annat sade författaren Arthur Koestler något om ”a continuous scale or gradations of degrees of consciousness…” ((Möjligen saknas här några ord i yttrandet. Min anm.)) En annan person citerades, varvid ord som ”mystery” och ”name of nonenty (icke-varat)” förekom – inte heller detta citat var ju särskilt upplysande. Bäst minns jag jazzlegenden Louis Armstrongs svar: ”If you havet o ask, I don't know.” ((Här kommer jag att tänka på kyrkofadern Augustinus utsaga: ”Fråga mig om vad tid är, och jag kan inte säga det. Men jag vet vad tid är”. Många abstrakta begrepp är svåra att definiera. Min anm.)) Ett exempel till: G (Glenn?) Miller svarade målande på frågan om medvetande: ”Consciousness is a word worn smooth by a million tongues.”

En annan fråga löd i översättning: Hur kan filosofi hjälpa oss med problem i samband med medvetandestudier? Svar (enligt I M): 1) Genom att klargöra termer/begrepp; 2) genom att peka på antaganden; 3) genom att analysera; 4) genom att konstruera) (design).

Klargörande av begrepp: Medvetnadestudier innefattar komplicerade och svåra koncept. Dessa begrepp måste definieras exakt. Det finns olika slag av psykiskt medvetande, såsom vakenhet (motsats: sömn) och själviakttagelse (introspection). Det är en process under vilken man söker bli medveten om innehållet i mentala tillstånd. Här nämndes även självmedvetenhet (self-consciousness), uppmärksamhet, viljemedvetande (voluntary consciousness); det sistnämnda avser avsiktligt handlande, samt kunskap: vad vi vet/ej vet).

Vi använder vårt medvetande till att tänka på medvetandet. Beträffande termerna – Varför är de så viktiga? (Jämför Louis Armstrong ovan!) Märk att 1) medvetandet berör subjektiva, inte objektiva fenomen. Man har bara tillgång till sitt eget medvetande. 2)Men vi använder alltför vaga ord och uttryck.

Antaganden: Hjärnprocesser är knutna till erfarenheter och upplevelser. Vi tar mycket för givet, och vad som händer är: 1) olika delar kombineras i hjärnan; 2) allt sker i ett tidsförlopp (stream of time).

Analys: Medvetandets organisering: Medvetandet kan ”luras” av känslorna; man kan tvivla, bli förvirrad och minnas fel. 1) Upplevelsen av en scen/händelse återspeglar det sätt på vilket hjärnan bearbetar (processes) den. 2) Upplevelsen av tid motsvarar det sätt på vilket hjärnan bearbetar tiden.

Några bilder visade hur skilda minnesbilder lägger sig ovanpå varandra, något som leder till förvirring. Exempel på detta: Man har alltid sett en person med glasögon men om denna plötsligt uppträder utan dem blir intrycket mycket annorlunda, så att man knappt känner igen /honom/henne. Sinnet blir lurat på många olika sätt (som här inte exemplifieras).

Innehåll och samordning i tiden (timing): Innehållet är starkare (more powerful) än tajmningen. Drag av liknande slag är interferenser och anpassning (matching). Störningar (interferences) kan göra att det som man förnimmer blir oklart och motsägelsefullt. Olika information från andra områden kan inkräkta, det uppkommer bindning (binding).

Analys av argument: Frågan om hur filosofin kan hjälpa oss med problem i medvetandestudier är ännu ej helt besvarad. Det finns onekligen påståenden som behöver diskuteras, exempelvis: ”Det som gäller som sant beträffande medvetandet gäller ej hjärnan”. I M vände sig till publiken: Hur tycker ni? Hur skulle ni förklara er uppfattning för någon annan person? ((Frågorna var väl snarast retoriska. Min anm.)) Föreläsaren framhöll mycket riktigt att filosofer och vetenskapsmän/-kvinnor måste kunna förklara sina skäl till varför de anser det ena eller det andra. De flesta håller inte oväntat med om att hjärnan verkligen har någonting med medvetandefenomen att göra.

Själ (mind) och kropp: En del människor anser att det finns något som går bortom hjärnans processer, men det finns givetvis olika uppfattningar om hur detta är möjligt. ((Jag har här översatt mind med själ, men det engelska ordet har ett mycket vid betydelsesfär t.ex. sinne, förstånd, medvetande bl.a. Min anm.))

Hjärna – själ: Jämför hjärnprocesserna med datorprogram; har datorer en ”själ”?! Observera: 1) Datorprogram är syntaktiska objekt, ty de styrs av regler och mekanik/teknik, regler som påminner om grammatik, 2) Det mänskliga sinnet (mind) har semantiskt innehåll, liksom meningen/betydelsen i en sats. 3) Ingen mängd, oavsett storlek, av syntax kan generera semantik. Därför är program varken nödvändiga eller tillräckliga för själen.

Motargument: 1) Elektricitet och magnetism är krafter. 2) Ljusets väsentliga egenskap är lyskraft (luminence). ((Troligen saknas en faktor här. Min anm.))

Konstruktioner (Designs): Kanske kan påhittade (imaginary) situationer klargöra vissa saker. Frågor som följande kan bilda utgångspunkt: ”Hur känns det att vara du?” eller: ”Hur skulle det kännas att vara någon annan?” Kan vi komma åt det som vi behöver förklara genom att titta på hur hjärnan fungerar, eller är det något särskilt med medvetandet som fordrar att vi har en ståndpunkt (point of view)? I så fall… ((Hann ej uppfatta resten av slutsatsen. Min anm.))

Exempel på konstruerat tankeexperiment: ”Hur är det att vara en fladdermus?” I detta fall kan det inte vara fråga om någon objektiv (för)kunskap, ej heller är någon objektiv analys möjlig.

Ett annat exempel handlade om ”neurofysikens Mary” (hämtat ur tidskriften Science). Mary hade ingen förmåga att känna smärta då hon saknade smärtreceptorer. Därför var hon tvungen att alltid vistas i skyddad miljö och tas om hand av smärtspecialister. Mary kände till alla biofysiska fakta om smärta – men hon hade aldrig upplevt någon sådan. Hon fick emellertid genomgå en epokgörande operation som gav henne möjlighet att känna smärtförnimmelser – som dock inte alls var som hon väntat…

Smärta kan inte bara hänföras till fysiska fakta. Leder oss måhända antaganden (assumptions) in i fällor? Ska vi ändra den ursprungliga definitionen på medvetande? Allra sist ställde någon en fråga om psykisk smärta: Är inte den annorlunda än den fysiska? Svaret blev ja, men utan längre kommentarer.

Kort kommentar mars 2001

Ett och annat ovan verkar osammanhängande eller svårförståeligt beror det på att mina anteckningar är en smula ofullständiga. Dessutom är som synes begreppet medvetande inte ganska oklart.

Sture Alfredsons hemsida