Förenklat

Vart har nu ödet oss i livet lett? / Har vi ej delat både ljuvt och lett? / Vissa saker har för många gått snett, / trots hård strävan i anletets svett. / Otur har oss med bitterhet försett. / Ibland har andra oss smärta berett. / Självbilden skadas av elaka bett.

Förenklad är förstås min bild av livet. / Ej sällan bli det trista av nöjen fördrivet. / Minns även lyckan som tog bort allt kivet, / då du kände glädje och tog klivet / till att motta det fina -- ej allom givet. / Ge järnet så ditt svårmod blir övergivet. / Undvik att ta allting för givet.

Här har jag ju mycket skissartat (mitt stränga rimschema begränsar givetvis ordvalet starkt) sökt ange två typiska förhållningssätt, eftersom livet självt är en salig blandning. Men trots mitt förenklade urval av några av tillvarons ingredienser ser jag ett tydligt mönster. Naturligtvis är detta en föga objektiv hållning, möjligen kan den stundom ge ett visst underhållningsvärde med hjälp av rimsmidet, som f.ö. inte alls är någon riktig poesi utan ett försök att på enkel vers lyfta fram något väsentligt. Detta är en nisch som jag har förkärlek till, nästan som en egen (i dubbel bemärkelse!) genre.

V i upplever lite till mans att livet i allmänhet blivit mer komplicerat och hårdare under säg de senaste 50 åren. De som liksom jag varit med ett bra tag håller säkert med mig. Vi som nu är äldre, t.o.m. s.k. äldre äldre, har naturligtvis svårare att hänga med i den upptrissade förändringstakten. De unga har självklart lättare att anamma nya ting, dessutom har de inte möjlighet att som de äldre jämföra nu och då. Vad som dock är en gemensam nämnare för såväl ung som gammal är enligt min mening att det uppdrivna tempot – speciellt i arbetslivet, men också generellt – är skadligt i längden. Givetvis ger stressen en rad följdeffekter, som jag här för enkelhets skull sammanfattar som psykisk press. Sådan har ökat dramatiskt på senare år, vilket beläggs av all statistik i vården. Skalan mellan lätta och allvarliga stressymptom är bred; det skulle här föra för långt att exemplifiera (vilket även ter sig onödigt då praktiskt taget alla känner av fenomenet i någon form).

Nästa tankespår som dyker upp i min förenklade översikt är en fundering kring min egen tidigare verksamhet som språklärare. Vid språkinlärning finns det många infallsvinklar och metodiska knep, så att min vurm för mångfald tycker jag är berättigad också i det fallet. (En annan sak är att jag i praktiken inte alltid tillämpade de bästa (?) sätten.) Kort sagt: jag förenklade delar av det främmande språket. Det är banalt att säga, men det är ju bara en liten del av ett icke-hemspråk som man kan tillgodogöra sig i vanlig skolundervisning. Annorlunda och mycket bättre är det ju att hela tiden vistas i det land där språket allmänt talas. Jag sammanfattar här bara: ordförrådet blir ganska elementärt i skolspråket, om man följer läroböckerna (det bör man inte alltid göra). Att behärska det viktigaste av grammatiken är nödvändigt – den är sammantaget inte alls så enormt omfattande som vokabulären i ett språk. Jag utelämnar här en rad andra faktorer i språkundervisningen, som liksom annan inlärning måste sovras och sållas.

Idag (20/11 2016) hörde jag nyss i P1 Göran Rosenberg, som givetvis hade synpunkter på Donald Trump. Jag avstår från att sammanfatta dessa som inte var nådiga. Min poäng är att den blivande presidenten enligt min mening är oerhört enkelspårig i sitt tänkesätt. Visst är det bra att han har en klar politisk linje, men enligt kloka bedömare som Rosenberg inger den allvarliga farhågor för framtiden som oavsett ter sig allt annat än ljus. Vi kontra dem-tänket breder ut sig. Högerpopulistiska krafter vinner terräng. Under den nye presidenten kan vi säkert vänta oss en hel del globala förändringar. Här ger jag endast plats för en brännande fråga: Kommer överenskomna klimatåtgärder att bromsas eller delvis stoppas? Mycket tyder på det.

I ryska Komsomolskaja Pravda står bl.a. långa, mycket intressanta kommentarer kring Trump. Kända experter spekulerar om världsläget; det är inte bara svammel som västs USA-experter nog skulle tro (utan att ha läst dem). Kort sagt: Faktiskt nyanserade värderingar, baserade på kunskap om fakta, presenterade i välskriven journalistik.

Nu åter till mina älsklingsrim: till innehållet blir det en ”sjukt” blandad kompott – en illustration av livet självt:

Lyckokänslan är hos många överstruken. / Vackert hår syns ej genom huvudduken. / God hälsa kräver bra mat i buken. / Sötma är signum för sockerbruken. / Till vardags kallas lemmen för kuken. / Alla gillar ej den ”trumpska” stuken. / Saknas stol får man sitta på huk. / Att ta det lugnt är nästan ur bruk. / Somliga säger att tiden är sjuk. / I vart fall är tonen ej mjuk. / Vulgära ord är ej min stil. / Den är dock ej särskilt subtil. / Aldrig har jag fått rus av en ”sil”. / Min Fiat ville köra i fel fil. / Rädd om miljön sålde jag min bil. / Men kan man vara utan mobil? / Ulla på båten låg i sin kajuta, / brukade med munnen puta, / sa sorgset: ”Var ska detta sluta? ” / På sanningen vill jag alls ej pruta. / Försök ej att mig med lögner muta. / Bevara din inre guldvaluta. / På viktiga ting bör man ej skjuta.

Citerat: ”Allt sanningsserum har tagit slut!” (okänd källa) – ”Elbilar är ett elände” (okänd) – ” Att misströsta är att förolämpa framtiden.” (Vem sa det?) --”Jag vill leva ett liv värt att dö för.” (Jonas Gardell)

Sture Alfredsons hemsida