Från matriarkat till mansvälde och vägen tillbaka
Gunnel och Göran Liljenroth
3/6 1999 Wäxthuset Skövde
Makarna Gunnel och Göran höll tillsammans detta föredrag och framförde växelvis huvuddragen i sin forskning. De har givit ut ett antal böcker i ämnet, t.ex. GUM. Det har varit svårt att finna material, dels därför att man måste gå så långt tillbaka i förhistorisk tid som 25000 – 18000 år sedan, dels därför att patriarkatet förnekade att matriarkatet alls existerat. Ordet matriarkat betyder kvinnovälde (av lat. mater=moder plus stammen –ark- i det grek. ordet för härska). Det framhölls att kvinnorna faktiskt ej ”härskade” över männen, utan jämställdhet rådde.
Fynd från mycket gamla boplatser i Norge, framför allt vid den nodnorska kusten, har visat att människor kunde överleva den enasteistiden för 11000 år sedan. Den varma Golfströmmen gjorde at kustremsan var isfri under de tusentals år som istiden varade. Bosättningen går ännu mycket längre tillbaka, enligt paret Liljenroth.
En grekisk professor har vid utgrävningar i nuvarande Jugoslavien/Serbien gjort fynd från paleolitisk tid. Man har också funnit skrift från 2 500 f.Kr. Artefakter av keramik och marmor visar spår av en fruktbarhetsgudinna. 1988 besökte makarna fyndplatsen, men materialet hade förts till Belgrad, Tyvärr var det fortfarande nerpackat och kunde ej beses.
På Kreta med sin urgamla minoiska kultur hade arkeologiska utgrävningar tidigare företagits, varvid kvinnofigurer påträffats. På 1800-talet skrev schweizaren Bachhofen en bok som behandlade matriarkatet under förhistorisk tid: Das Mutterrecht. Makarna Liljenroth har förstås också behandlat ämnet i bokform.
Man kan som längst gå 30 000 år tillbaka, alltså till tiden för den näst sista nedisningen. I närheten av Kristiansand har man på en sträcka av 500 km och 35 m över havet upptäckt bosättningar som härstammar från 10 000 f.Kr. Alltfler rester av boplatser har upptäckts efterhand, vilka sägs vara 13 000 år gamla och där artefakter återfunnits. Det fanns två olika kulturer, Komsa och Fosna.
I grottor har man även hittat skelett av björn, daterade som äldst till 45 000 år. Det matricentriska samhället befann sig utan tvivel i kris, instängt som det var mellan hav och is. Det måste ha varit ett fredligt samhälle, eftersom inga vapenfynd gjorts. Organisation och social samvaro spelade huvudrollen, menar man.
Denna urgamla fornkultur uppvisade olika namn på modergudinnor: Gaia (i Grekland), Isis (Egypten) och Hel (Norden). Gudinnan Hels namn lär gå igen i ett stort antal geografiska namn, som berg, platser osv. Exempel (vokalen kan ha ändrats över tid): Helagsfjället, Halugaland (forntida namn), Halde, ödesgudinna hos komsafolket, Halland, Helgoland, samt även utanför Skandinavien: Hull (England), Helegstenen (den äldsta i Stonehenge (.
Man levde i grottor, och därför kom ”underjorden” som ett slags lyckorike att ingå i deras trosföreställningar, hävdas det. Helt säkert kunde man använda sig av elden, som jämte ett jämförelsevis milt klimat på grund av Golfströmmens närhet gjorde det möjligt att överleva i tusentals år intill inlandsisen. Se även boken Folket bortom nordanvinden.
Spår efter matriarkatet finner vi även hos basker, kelter och finnar. En kosmisk tro på återfödelse fanns, och i ord för altare, sol, måne och snö återfinns förstavelsen hal-. Ett annat kriterium på dessa folks särställning är en ovanlig skallform och att blodgruppen är Rh negativt. Dessutom existerar i de baskiska bergen en speciell sångteknik som kan jämföras med den som praktiseras på norska fäbodvallar. Vidare var det i Baskien sed att äldsta dottern skulle ärva, faktiskt ända fram till 1900-talet.
En karta med Helfolkets troliga utbredning för 11000 år sedan visades. Dessa namn lär också hysa namnet Hel: Hallstadt (i nuv. Österrike), Helvetia (Schweiz), Hellas (Grekland). Baskiska namn innehåller ofta al- som sägs vara en form av Hel (jämför ordet altare). Ytterligare exempel från en längre lista: Hellesponten, Helicon, Helios, Helice (alla av grekiskt ursprung). Likaså nämndes det nordiska helig, och t.o.m. det arabiska hilál som betyder helgedom.
De gamla grekerna talade om en avlägsen guldålder i hyperboréernas land längst uppe i norr! Men det jämlika matriarkatsamhället gick småningom under och männen tog över. Varför skedde detta? Kanske kvinnoväldet drabbades av hybris? Förresten existerar ännu idag rester av matriarkatstammar på andra håll i världen, t.ex. i Assam i Indien. Ett typiskt drag är att släktmodern bestämmer och barnen får namn efter mödrarna i klanen. Aboriginerna i Australien, som levt där i mer än 40000 år, nämndes ofta i detta samanhang; jämför boken Budskap från evigheten.
För 7000 år sedan kom vanerna österifrån till Skandinavien. Från söder kom gauterna med flera andra stammar, vilka alla representerade patriarkatet. Modergudinnan Hel förvisades till Underjorden (som ju var matriarkatets ”lyckorike”). Vinkakulturen (i nuv. Jugoslavien/Serbien) på 200-talet e.Kr. lät också svärta ner Hel, som framställdes som barsk och elak. Likaså kom de nordiska asarna att förvisa ödesgudinnorna (nornorna) Urd, Verdandi och Skuld till Underjorden. Men alla kvinnliga gudaväsen kunde naturligtvis inte avskaffas. Vi känner ju namnes på asarnas hustrur, kärleks- och fruktbarhetsgudinnan Freja m.fl. I Wulfilas bibel betecknas Underjorden som Helvete, alltså Hels plats; jämför vi= helig plats. Verbet är förstås viga.
Göran talade om manssamhällets hierarkiska uppbyggnad, där hövdingen satt på toppen av ”pyramiden”. Myten användes som hjälpmedel, enbart orden gjorde det omöjligt att nå sanningen. Avsiktligt gjordes misstolkningar; så kom Baal (Babel) att misstolkas som Hels bale (bosättning). Något Babels torn i konkret betydelse existerade aldrig heller, ty det var fråga om ett andligt eller symboliskt uttryck. Bibelns ord ”Herren kom ned” skall enligt Göran helt enkelt tolkas som ”åkermannen började bruka jorden”. Han menade att språkförbistring uppstod, och att ”Herren” ville splittra människorna. Deras koordinering och samhörighet förstördes därigenom.
För 50.000 tusen år sedan använde människorna inget språk i vår mening, däremot kommunicerade man medelst tankeöverföring! På liknande sätt finns en kommunikation mellan allt levande, både inom djur- och växtvärlden. Medan djur kommunicerar utan ord (det har de ju alltid gjort), ser vi hur människans ordkommunikation har lett till språkförbistring. Men när människan en gång i tiden använde enbart telepati, gick det inte att lura varandra då man kunde läsa varandras tankar.
Orden kunde – och kan ju verkligen fortfarande – bedra, och manssamhället som ersatte det gamla matriarkatet kuvade och terroriserade kvinnorna. Männens girighet fick dem att ständigt manipulera. Förresten är marxismen i sig bra, men då männen tillämpar den blir det fel. F.ö. har ju socialismen kristendomens grundtankar i botten. Flera intressanta exempel på Jesus' inställning till kvinnor återfinns som bekant i Bibeln. Ytterligare exempel finns i de apokryfiska böckerna, som manipulerats bort eller ansett icke trovärdiga. Där finns en helt annan kvinnobild än i judendomens patriarkiska syn. Man kan hos Jesus skönja en ny tid; hur kan vi nu nå tillbaka till matriarkatet?
Jämförande språkforskning Under rubrikerna Allmakt, Helhet, Kultplatser, Altare, Dödsboning, Moder, Fader, Hjälpa/vårda/skydda, Månen & dess faser, Sol samt hälsningsord visades en lång rad ord under resp. överskrift, där även följande språk angavs lodrätt: Nordiska, Baskiska, Keltiska, Finska med ett antal exempelord för varje språk. Dessa ord skulle alla innehålla Hels namn i någon form: Hel, Al, Hol. För korthets skull citeras här endast ord ur de fyra språken under rubriken Allmakt: * Nordiska: Hel, al, all i sammansättningar. * Baskiska: Al, ahal, aldare. * Keltiska: Hol, hole. * Finska: Holakka m.fl.
Ordet altare skulle således också vara en bildning innehållande urgudinnans namn. Gudinnan påstods förresten kunna ta sig fram genom jordens utstrålning (?). Vad beträffar mytologin använde man sig mest av grekiska myter, och man undvek den nordiska mytologin, vilken emellertid ligger närmare sanningen, då de nordiska berättelserna ej utsatts för mer än cirka 1000 års förfalskning (!), till skillnad från de äldre grekiska myterna som alltså kan ha blivit mer förvanskade över tid.
Under rubriken Moder anfördes ord som amma, ema, medan Fader gav ord som fadir, aita tad, Isa på resp. språk; således förekom helt olika ord i det senare fallet. Den manliga huvudguden i det patriarkiska samhället är på resp arabiska och hebreiska: Allah och El; det senare återfinns i många personnamn, t.ex. Emanuel och Elim (gudanamn). Slutligen må hälsningsordet Hell nämnas som exempel. Man kan fråga sig om det någonsin funnits ett gemensamt språk för hela världen.
En bild visade Valas (Völvans) spådom. Eddan (Voluspa) berättar myter som måste tolkas på ett visst sätt för att kunna förstås. Göran jämförde med kyrkan och dess tolkning av Bibeln, som f.ö. uppstod i det manssamhälle som judendomen representerar. Han menade bestämt att Bibeln vantolkats, förfalskats och givit upphov till hemska handlingar under religionens täckmantel, såsom under häxprocessernas tid. Jämför även hitlertiden. ”Det är farligt att sträva mot himlen”, säger en bibeltext. Varför? Det behövs en nytolkning av Bibeln, där förfalskningarna kan avlägsnas. Vad matriarkatet beträffar fanns det i norr rester av ett kvinnorike ända fram till 1100-talet (under Erik den helige).
Skillnaden mellan inlevelse- och uppenbarelsereligion togs också upp. Som ordet antyder kommer inlevelsereligionens övertygelse inifrån; den karaktäriserar kvinnoriket, medan upplevelsereligionen hör till det efterföljande manssamhället, d.v.s. patriarkatet, vars tro i den västliga världen är kristendomen som ju i sin tur bygger på judendomen.
Fram till omkring 500 f.Kr. var klimatet ganska varmt, men blev sedan plötsligt kallare: frågan är varför? Völvan berättar i Eddan om Jordens skapelse, som på isländska inleds med orden: ”Ar var alda”, vilket i Liljenroths nytolkning till svenska ska betyda: ”Urtid var Hel.” Alda ansågs vara en kosmisk gudinna/moder (ej jordisk). ”I begynnelsen var Alda”, vilken Liljenroth anser vara identisk med Hel.
I den vedertagna svenska versionen förekommer som bekant ordet Ginungagap, men vad betyder det egentligen? Enligt makarna L. sålunda: gin=helig, gap=öppning, alltså ”helig öppning”, som tolkas som livmoder!
Det fanns nio ”språk”, d.v.s. raser, och alla folk sades vara Hels söner. Det talas om Ask och Embla som de första människorna, men med ”Ask” menas att trädet kom till Norden – inte den första mannen, hävdade L. Det lär ha varit de tre nornorna som förde in trädet.
Världsbilden omfattade en enda stor kosmisk Helhet. När goterna uppträdde i historien hade de sina mansgudar; Oden var en avbild av den hebreiska Jahve, likaså synen på kvinnan. Vikingarna var självfallet män som utövade makten, de krigade och vann ära. De företog erövringståg och slog ihjäl – med undantag av när de emellanåt bedrev handel med folk i erövrade områden.
Kristendomens seger stoppade dem emellertid ej, de var bara ”kristna” till namnet, som t.ex. den hårdföre Harald Hårdråde. Att delta i korståg mot de s.k. hedningarna ansågs därefter som något fint och ärofullt. Den kristna läran förvanskades, men det stora finska eposet Kalevala förblev oförfalskat ända till 1800-talet. I detta nationalepos uppträder tre sångare, och det var länge en rent muntlig tradition som återgav alla verser, som framställer hela skapelseberättelsen.
Ilmatur är en gudinna som föds ur havet, precis som Venus. Den vise sångaren Väinämöinen besjöng i detta hjälteepos egentligen samma händelser som skildras i Eddan, men denna hade ofta feltolkats; se även boken Den gömda gudinnan av makarna L. F.ö. visar krönikeskrivaren Saxo på en helt annan historia. Den tyder på att det verkligen funnits ett kvinnorike i Norden. Jämför också grekernas tal om hyperboréernas guldålder uppe i högan nord. För mycket länge sedan fanns jättar; långt senare kom vanerna och goterna till Norden som sedermera kristnades.
Vad Bibeln beträffar är Uppenbarelseboken helt obegriplig om den läses efter bokstaven. Begriplig blir den först om man tillgriper en mytologisk tolkning, som innebär att man ser innehållet symboliskt. Då tillämpar man inlevelsereligion till skillnad från den bokstavstrogna uppenbarelsereligionen. På det sättet kan helheten uppnås, varvid en återuppbyggnad av det ursprungliga kvinnoväldet kan påbörjas. Hur lång tid detta kan ta är ovisst, men tiden är ju relativ. Europa av idag präglas av våld, och de flesta önskar förändring och ett bättre samhälle. Meditation kan vara ett hjälpmedel.
Göran berättade om en dröm han haft, en slags vision om framtiden som han tillmätte stor betydelse (en ung kvinna hade ett budskap...). Det gäller att inifrån bygga ett nytt språk. Numera litar vi nästan bara till förståndet och ignorerar ofta de fem sinnena. Det lilla barnet lär sig förstås ord, men ett riktigt språk börjar det utveckla ganska sent, från tvåårsåldern.
Återfödelse kan ske även på andra planeter, anses det. (Martinus är dock av en annan mening.) Antalet människor på jorden var länge nästan konstant, men för 6000-7000 år sedan löd uppmaningen från Gud (enligt Bibeln):”Föröka er och uppfyll jorden!” Nu är befolkningsexplosionen ett stort hot; man kan tycka att vi går mot vägs ände. Påvens förbud mot preventivmedel förbättrar inte saken.
Man kan urskilja ett utvecklingsmönster: en vågform eller snarare en spiral, som antas leda framåt. Ge f.ö. akt på drömmar! Det kommer budskap när man är mogen för dem. Ett gammalt gott råd är: Känn dig själv! Och bort med syndabocksteorin, d.v.s. sluta att skylla ifrån dig! Enligt Bibeln ”syndade” Eva och förde så in ”synden” i världen. Men det finns ingen synd! Det är bara ett manligt påfund.
Den danske filosofen Martinus har diskuterat pol-omvandlingen, som har med manligt och kvinnligt att göra. Han ser könsfrågan i ett mycket långt perspektiv. En fråga är om män och kvinnor kan byta kön i kommande liv, något som Martinus ej anser vara möjligt.
Slutligen: Vi är alla felbara och vi kan inte veta allt. Helt klart är emellertid att stora förändringar sker här och nu. Det ges nya signaler om att inlevelsereligionen är på frammarsch. Bemöt uppenbarelsereligionen med kunskap och inkännande!
Min kommentar 1999
Jag tycker att ämnet var mycket intresseväckande. Alla har väl hört talas om de forntida ”amasonerna”, och även om dessa krigiska kvinnor som beskrivits i grekiska sagor är en myt, så är det möjligt att det finns ett korn av sanning där. Och det existerar bevisligen rester av matriarkat på flera håll i världen.
Jag har tyvärr inte läst någon av Liljenroths böcker, så jag vill inte uttala mig om bevisen för ett kvinnovälde i Norden för mycket länge sedan. Men skriftliga dokument saknas självfallet, så man måste alltså lita till arkeologiska fynd och ett fåtal artefakter av sten o.d. Jag föreställer mig att materialet från boplatserna måste vara synnerligen magert efter så många tusen år. Markytan som var istäckt i årtusenden kan förstås inte säga något om den tidens mänskliga aktivitet.
Även om skrivkonsten uppstod mycket sent i mänsklighetens korta kända historia, förekommer ännu mycket gamla geografiska namn att studera. Med kännedom om ljudlagar och gammal stavning – i Norden först från medeltiden, kan man dra en hel del slutsatser om urgamla ord. Jämförande språkforskning intresserar mig, men jag är bara amatör. Jag har dock förstått att det finns många fallgropar då det gäller att fastställa etymologin på vissa ord.
Jag ställer mig skeptisk till att det skulle gå att härleda så många ord i vitt skilda språk som ovan angivits, dock är det endast få exempel ovan ur en lång lista. Det är lätt att ta miste, ty ett namn kan innehålla en stavelse, som i ett annat ord betyder något helt annat. Därför verkar det osannolikt at Hel med vissa varianter skulle kunna ingå i alla angivna ord.
Jag har kontrollerat hel-/hal- i Gunnar Lindes Ortnamn i Västergötland och inte hittat någon härledning av ortnamn som går tillbaka till urgudinnan Hels namn. Detta är givetvis inget motbevis, ty ord som helvete och helsike är däremot utan tvivel sammansättningar med gudinnenamnet. Att det asiatiska erövrarfolket hunnerna skulle ha med t.ex. Hunneberg att göra förefaller däremot helt otroligt.
Vad beträffar utvecklingen mot ett nytt matriarkat av något slag, tycker jag att man kan urskilja ganska tydliga tecken i den riktningen. Den moderna feminismen må delvis ha ändrat karaktär, men visst lever den och behövs i högsta grad för att hjälpa till att förbättra ett samhälle som innefattar så mycket orättvisor som männen för det mesta skapat. För att inte tala om våldet! Den extrema materialism och kapitalism som härskar i stort sett globalt, kan inte ha någon framtid, såvida vi, oavsett kön, alls ska kunna överleva i generationer framöver.