Hindersamt
Jag tycker livet mest liknar ett hinderlopp. / Ibland sätter det plötsligt av i galopp, / sen blir det en lunk igen och kanske stopp. / Nog känns varje period som ett förlopp, / som sätter spår i såväl själ som kropp. / Vem kan väl då vara riktigt på topp / när problem som svampar jämt dyker opp. / Värst är det när de kommer i samlad tropp. / Som förlamad jag sitter där med en simpel flopp.
Men någotsånär löser jag upp denna bröt, / så att den mer liknar min morgongröt. / Denna kan jag med välbehag smälta. / Motgångar jag "smälter ner" och slutar älta. / Då tycks mig lyckan titta lite under lugg, / så att jag äntligen kan le i mjugg. / Av oro återstår med ens inte ett dugg. / Den känslan är verkligen ljuv. / Det är som om jag körde en lyxig SUV! (XXL)
"Lyckan kommer, lyckan går..." Lycka finns faktiskt, fast knappast någon långvarig, snarast är det fråga om kortkorta ögonblick. Desto mer stunder, ja perioder av ängslan och rädsla. Ett av många goda råd (oftast gratis, fast de sägs vara dyra!) är att leva i nuet -- och det måste man ju passa på att göra när man för tillfället är tillfreds, t.o.m. lycklig. Att konstant leva i nuet är emellertid nästan ogörligt; tankarna flyger och far, både bakåt och framåt i tiden. Låt mig nu bara för ett ögonblick kasta en blick på det nyligen timade, som sorgligt nog har en fortsättning som tycks utan slut (jämför min "f"-allittererade dikt Fördärv):
Orban är statschefen som är mäkta kavat. / Han var riktigt på bettet och var snabbt parat / att mot stackars flyende skydda sin stat. / "Stopp! Kom alls ej hit, ni oss stör! / Det är det ni faktiskt gör. / Vi er hindrar med taggtrådsstängsel. / För dem som ej lyder blir det fängsel!" / Många har Orban efter bästa förmåga mobbat. / Hoppas mycket få har ropat: "Bra jobbat!"
I flyktingskatastrofens Europa / bör de få en rejäl skopa / ovett som kallt låter folk lida. / Hindra dem att för etnisk rensning strida.
"Öst är öst, och väst är väst..." / Från väst hörs mediabruset mest, / och väst ser sig alltid som bäst. / Gissa vilket utspel som sker härnäst? / Av sanningen får vi höra blott en rest.
Den här texten blir som vanligt en salig(?) blandning; men så är det ju: livet är en bergochdalbana, som ett slitet uttryck så sant påstår. Smått och stort, nära och fjärran är alltid med, säväl i tankevärlden som i levande livet. Metaforer är jag förresten förtjust i, och jag upptäcker alltfler som är mer eller mindre sanna/osanna. Jag tycker språket blir mer läsvärt med dem, i synnerhet när jag emellanåt lyckas yxa till något eget uttryckssätt.
Det sägs att "av skadan blir man vis". / Det borde förstås gälla efter varje kris. / Men vem har alltid blivit riktigt klok, / efter att nåt hänt som gått på tok? / I vanors hjulspår vi sitter ordentligt fast. / Den som ej tänker om får stå sitt kast. / Tyvärr finns det vissa inbitna kassa mönster / som borde vädras ut för öppet fönster. / Jag finner att det knappast är en tröst / att jag med andra stämmer in med sprucken röst. / Nu liksom säkert också fordom / frodas gott varje enveten fördom. / Alltså finns hinder för ett nytänk / som skulle ge bättring med guldblänk.
Vad spelar åldern egentligen för roll? / Tiden läcker ju som ett såll. / Vem kan på dess framfart hålla koll? / Den är galen, tysken säger "toll". / På galna 40-talet dog syskonen Scholl, / som modigt kämpade mot Satans troll. / Men vad hjälper all klagan och groll? / Hindra att livet bara går i moll. / Du får av ondskan ej sparkas som en boll. / Om alla övergrepp förs inget protokoll. / Men ouppklarade brott borde vara noll (= 0).
Kultur är absolut inget sagodjur / som man har rätt att sätta i bur. / Nej, släpp den loss, den är ingen farlig koloss. / Den kan vara ett flammande bloss, / när den näring ger i god litteratur, / vare sig den går i moll eller dur.
Diverse "kallskuret Vi har lika svårt att acceptera andras framgång, som vi har lätt att yvas över vår egen. ¤ Att bilda Nya Kalifatet ligger IS i fatet. ¤ Felix fångar fågel Fenix i flykten. (Anm. Felix betyder lycklig). ¤ "Det är drag under galoscherna", sa den flinke golvläggaren. -- Ett veritabelt golvdrag alltså. ¤ "Droppen urholkar stenen." Det är sant, fast det tar förfärligt lång tid. Ändå skulle jag vilja vara droppen som rensar igenvaxade öron. ¤ Undran: Kacklas det kakafoniskt i s.k. kalkonfilmer? ¤ I polisens garn hamnar stundom fula fiskar -- till skillnad från fiskartrålar som fångar ett fåtal ålar. ¤ I brytningstider bryts många ord ner, mortlas och krossas. -- Är det då inte något galet med finmalet?
Det var en gång en gammal uv, / som bodde i det fagra Bjuv. / Hans tillvaro var långt ifrån ljuv / för honom som bodde där i rika Skåne. / Alla tyckte ilsket han var en jädra fåne, / som hoade hemskt när det var fullmåne.