Hypnos och vetenskap -- vad kan man mäta?
Monica Bergman och Elisabeth Trenter
Högskolan i Skövde 25-ÅRSJUBILEUM! 6/11 2002
Detta är en resumé av en av alla föreläsningar under Jubileumsveckan 4-8/11. "Under våren 2002 genomfördes en omfattande hypnosstudie vid Högskolan. Syftet var att sammanställa hur mottagliga svenskar är för hypnos jämfört med andra nationaliteter. Hur gick studien till? Vilka blev resultaten? Kan man verkligen mäta en subjektiv upplevelse? Kan vi genom en kvantitativ studie förstå ett fenomens natur? Och är kvinnor högre mottagliga för hypnos än vad män är?
Monica Bergman och Elisabeth Trenter har tillsammans med sin handledare Sakari Kallio genomfört studien. Båda har gått programmet Medvetandestudier -- filosofi och neuropsykologi. Monica skriver nu sin D-uppsats och är programansvarig för ovan nämnda utbildning. Elisabeth har just påbörjat sin magisterutbildning." (Affisch)
Jessica Johansson presenterade föreläsarna som båda är humanister. Sakari Kallio är verksam vid Högskolan i Skövde och Universitetet i Åbo, Finland. Ordet hypnos kommer från grekiskan och betyder sömn. En känd bok i ämnet nämndes: J W Waterhouse, Sleep and his halfbrother Death (1874)
Innehållet i hypnosstudien av M B och E T berör de grundläggande frågorna: * Vad är vetenskap? * Vad är hypnos? * Vad är hypnosstudier? ((Jag anger inte vem som sade vad -- jag hann helt enkelt inte med att notera namnen då de växelvis föreläste. Därför blir sammanfattningen kanske lite rapsodisk. Min anm.))
Vad är vetenskap? Begrepp och definitioner undersöktes med utgångspunkt i frågan: Vad gör vetenskapen? Den söker, testar, använder lagar. Den generaliserar många observationer till universella påståenden. Den förklarar, den förutsäger (...)
Vad är objektivitet? * Alla har tillgång till resultaten. * Alla har möjlighet att kontrollera resultaten. Experiment kan upprepas av alla. Resultat publiceras. * Autonomi: ingen politik eller marknad får styra. * Inga förutfattade meningar om utfallet
Vad är vetenskaplig teori? Organisering av fakta som bildar system. Testning av dessa. Falsifiering av dem (...)
Kan subjektiva uppfattningar mätas vetnskapligt? Vad kan vetenskapliga experiment påvisa? * Märk att faktorer som bestäms av en viss attityd har en viss effekt. * Det gäller att utforma faktorerna så, att en enda faktor isoleras. * Mätmetoden ska vara tillräckligt känslig. * Man måste naturligtvis mäta just det som skall mätas. * För övrigt ska samma förutsättningar råda. * Ingen av förhörsledarna vet i förväg utfallet -- alltså ingen påverkan innan.
Frågan huruvida subjektiva upplevelser kan mätas vetenskapligt implicerar vidare: * Hur ska de mätas? * Variablerna som ska mätas måste vara konkreta. * Reaktionstid? * Frekvens? * Antal rätta svar? *Olika reaktioner --> blodtrycksvariationer.
Vilka metoder används? * Det gäller att tolka en mängd data. *Statistik används. * Tillräckligt stor mängd data insamlas. * Avgöra vad som är sant eller sannolikt.
Vad är hypnos? (En klinisk aspekt på frågan är ej användbar här.) ** Historik och allmän folktro. * Definition. * Mottaglighet för hypnos. * Mätmetoder & olika slags suggestion. * Olika teorier.
Historik Förmågan att försätta sig i trans återfinns i tidiga kulturer. Synen på fenomenen varierar. Sedan mitten av 1500-talet ansågs människan kunna påverkas av magnetism. F A Mesmer (1734-1815) utformade den s.k. animala magnetismen, men använde också magnetiska krafter för att påverka människor. Mesmerismen var en föregångare till den medicinska hypnosen. Han stämplades som charlatan, då magnetismen inte kunde påvisas vetenskapligt. 1942 praktiserade en engelsk läkare hypnos men övergav denna benämning, och man talade om suggestion i stället. Fransmannen C Charcot (1828-1893) väckte stor uppmärksamhet med sina hypnosseanser, främst på kvinnor (bild visades).
Allmän folktro * Hypnos har betraktats av folket som något mystiskt och oförklarligt. Det stämmer ej att hypnos inte går att förklara; forskning pågår. * Förmågan att försätta någon i hypnos ligger hos hypnotisören. Det stämmer ej att det beror på mottagligheten hos den som ska hypnotiseras.
Definition (?) Man har prövat olika procedurer, suggestion har t.ex. prövats på patienter. Man har försökt fastställa om förändrat medvetandetillstånd inträder vid hypnos. Säkert är emellertid att det inte finns någon klar och entydig definition som alla är överens om. Man vet ej vilken typ av hypnos man ska kunna definiera. Det finns ingen metod med vilken man objektivt kan avgöra om hypnos föreligger eller ej.
Mottaglighet för hypnos Varför är människor olika mottagliga för hypnos? Flera mätmetoder har använts för undersökning. En metod är Harvard Group Scale of Harvard Susceptibility Format. (susceptibility=mottaglighet) Tolv suggestioner om olika saker gjordes; det tog ca. en timme. Först gavs en tio minuters standardintroduktion för att framkalla hypnotiskt tillstånd.. Det förekom tre ideomotoriska(?) suggestioner (...) Ca. 80 % av deltagarna visade sig vara mottagliga för hypnos. I tre fall förekom hämning som hindrade respons. Efteråt fyllde försökspersonerna i ett frågeformulär.
I ett fall (där även publiken nu fick vara med lite och pröva sin mottaglighet) gällde det att efter uppmaning knäppa händerna, och sedan intalades deltagarna under suggestion att det inte skulle gå att lösa upp greppet -- hur mycket de än försökte. 50 % av försöksdeltagarna lyckades övervinna suggestionens kraft, dvs. de tog isär händerna. (Jämför slutet nedan, då publiken fick vara med i en suggestionsövning.)
Kognitiv suggestion innebär att det sker förändringar i perception och minne. Hallucinationer, som t.ex. syn- eller hörselvillor, förekommer ibland. Man kan suggereras att höra en fluga surra -- fastän flugan inte finns! 10 % svarar på denna(?) suggestion. Beteendemässiga reaktioner uppstod, när minst 8 personer av 12 reagerade, vilket anses visa hög mottaglighet, medan denna var låg då den var färre än 4 personer av 12.
Vad mäter metoden? Beteendemässiga responser har förklarats på olika sätt. Skilda förklaringar kräver att man själv ska avgöra om man reagerar på suggestion. Uppstår denna medvetet eller automatiskt? Det är fullt möjligt att två subjekt ("jag"), som i ett försök haft olika upplevelser av samma sak får samma poäng! I frågeformuläret gällde det att besvara: Vad har du upplevt? Poäng gavs bara på betydelsefulla frågor.
Olika teorier Det finns två läger inom hypnosforskningen, dels forskare som hävdar att det vid hypnos handlar om förändring av medvetandetillståndet, dels de som vill förklara fenomenet med socialpsykologiska faktorer. Den förstnämnda, traditionella teorin söker korrelation mellan neural aktivitet i hjärnan och hypnotiska tillstånd, vilket skulle vara fallet speciellt hos högt mottagliga. Men företrädare för denna teori erkänner att även socialpsykologiska faktorer kan förklara en del. Samtidigt antas hypnos främst vara ett inre fenomen.
Socialpsykologerna vill inkludera alla faktorer som kan påverka försökspersonen, även förändringar som under hypnos upplevs av subjektet, som ju också har förväntningar på vad som kommer att ske under hypnos. Man framhåller också hypnotisörens inverkan, då det sker en social interaktion mellan denne och försökspersonen. Dessa forskare söker alltså ej inre neurala orsaker. Uppenbart är att det generellt föreligger brist på enighet mellan forskarna vad gäller medvetandets roll beträffande hypnosfenomenet.
Varför? Hur? och Var? bildade utgångspunkt för den aktuella undersökningen. Och vilka var det som deltog? Vilka blev resultaten? Syftet var att jämföra med resultat av undersökningar i andra länder och se vilka normer som gäller där. En undersökning som denna har inte tidigare utförts i Sverige. Det handlade alltså i slutändan om att sammanställa svenska normer genom att ta fram medelvärden här i jämförelse med andra länder. Vidare gällde det att jämföra mottagligheten för hypnos hos män repektive kvinnor.
Hur genomfördes undersökningen? ((Mina anteckningar är här ganska fragmentariska, uppgifterna är något ofullständiga. Jag missade förmodligen vad nedan angivna medelvärden exakt står för Min anm.)) Monica Bergman och Elisabeth Trenter hade själva översatt det omfattande materialet som redovisats i nämnda amerikanska undersökning H G S (Harvard Group Scale), som användes som underlag. Hypnosförsöken fördelar sig på 17 tillfällen, inklusive allmän information om hypnos, suggestion och efterföljande frågeformulär.
Var? Vilka deltog? Platsen för sammankomsterna var några gånger i Skara Katedralskola, men för det mesta i Högskolan i Skövde (14 gånger). Deltagarna var 291 personer som frivilligt ställde upp, 199 kvinnor och 92 män. Tre grupper kunde urskiljas med avseende på status: studenter, studenter med kontinuerligt arbete, samt yrkesarbetande.
Resultat Medelvärdet för hela gruppen var 6,77 av 12 möjliga; 7,17 för kvinnorna och 5,91 för männen. Däremot framkom ingen skillnad mellan de tre kategorierna. Vidare märktes det ingen skillnad i resultat mellan "live" uppläsning och text intalad på band. Någon skillnad var det inte heller på vilken lokal som användes. Däremot visade det sig att kvinnor är mottagligare för hypnos än män (se ovan). Undersökningen visade vidare att Sverige i allmänhet inte skiljer sig från andra länder. De normer som i denna studie tagits fram kommer att underlätta fortsatt forskning om hypnos. Resultaten finns nu även i en nyskriven artikel på engelska: Swedish norms for H G S (...) Denna har accepterats för publicering i den ansedda tidskriften International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis -- naturligtvis tiil stor glädje för M B och E T.
Slutligen bjöds publiken på ett litet smakprov på hur en sammankomst kunde gå till. En äldre person som under sammankomstrna ofta anlitats läste med lugn sonor röst upp en text. Det var i denna praktiska demonstration två korta exempel på suggestion (utan hypnosinduktion). Publiken kunde här själv känna om mottaglighet fanns. Rösten manade : "Slut ögonen, slappna av..." Orden upprepades, också i det följande återkom andra uppmaningar flera gånger. Undertecknad kände av en suggestiv verkan, en tendens att följa anvisningarna och gör precis som rösten sade. (Jämför ovan: "Knäpp händerna...")
Kommentar 2001 Det var en givande föreläsning där undersökningen presenterades klart och kunnigt. Det var mycket som hnns med på drygt 45 minuter, till och med den antydda demonstrationen på slutet. Jag har bara nämnt momentet med händerna; dessutom antecknade jag inte under övningen.
Vad beträffar jämförelsen med andra länder ovan uppfattade jag att man bara jämfört med USA. Jag antar att Monica och Elisabeth också tittat på resultat från några europeiska länder som väl har gjort liknande studier kring hypnos (vilka som sagt hittills saknats i Sverige).
Jag kan nämna att jag för några år sedan hörde en föreläsning med rubriken Hypnos som väg till självkännedom av Jörgen Sundvall som bl.a. talade om s.k. hypnoterapi, en behandlingsform med hjälp av hypnos. Han var som terapeut angelägen om att förklara hynosens natur och att avslöja diverse allmänna missuppfattningar runt hypnosen som något mystiskt. Han betonade betydelsen av samarbete mellan terapeuten och klienten. Det var ett mycket intressant föredrag som hölls i Wäxthusets Kosmos regi och som jag också gjorde ett utförligt referat av, samt dessutom i en mycket förkortad version: se bifogad bilaga nedan.
Hypnos som väg till självkännedom (kort resumé) 15/4 1999 föreläste hypnoanalytiker Jörgen Sundvall i Kulturhuset i Skövde. Hans föredrag gav en bra översikt över olika former av hypnos och dess användning inom terapi, kallad hypnoterapi. Redan från början hävdade Jörgen att hypnos är ett fullständigt normalt fenomen och att behandlingsformen har förutsägbara effekter utan inslag av mystik. Hypnotisörer som framträder på scen i underhållningssyfte vill förstås skapa en magisk atmosfär när de "söver" försökspersoner inför publik. Jörgen kunde avslöja diverse trick som då används. Seriös terapibehandling där hypnos eller liknande tillstånd förekommer, är något helt annat. Hans broschyr Hypnoterapi vittnade också om detta.
Med hjälp av hypnos försätts klienten i ett speciellt sinnestillstånd, i vilket terapeut och klient samarbetar. Det är alltså inte fråga om om att "söva ner" en patient och "ta bort" något utan dennes vetskap. Det går inte att hypnotisera och manipulera något utan den personens medgivande.
Transtillstånd är vanliga under korta perioder i vardagslivet; vi är alla i lätt trans då och då -- utan att vi märker det. Jörgen dagdrömde ofta i skolan. Korta pauser av ouppmärksamhet (lätt trans) är faktiskt något sunt. Detta förstår inte de som alltid ska vara effektiva utan avbrott. Avslappning är också ett viktigt moment i terapi för att man ska kunna nå bra resultat.
Jörgen framhöll att hypnos i sig är ofarlig men gav också ett exempel på hur en kvinna som fått regressionsterapi inte kunde frigöra sig från en otäck upplevelse i ett tidigare liv. Terapeuten var då oerfaren och kunde inte handskas med problemet på ett riktigt sätt.
Rädsla och ångest är mycket vanliga känslor, vars orsaker kan ligga långt tillbaka i tiden. Människans s.k. bildsinne framkallar lätt föreställningar om faror som hotar, särskilt om förträngda minnen av ångestfyllda upplevelser är förknippade med motsvarande sinnestillstånd. Det gäller för terapeuten att hjälpa patienten att bli medveten om dessa glömda erfarenheter för att sedan kunna bli kvitt deras negativa inverkan. Jörgen påpekade att förnuftet ofta står sig slätt gentemot hotbildens makt över sinnet; det brukar tyvärr ej hjälpa att försöka intala sig själv: "Det är ingenting farligt" -- inbillningsförmågan segrar. Jörgen gav talade exempel och visade hur kroppen också påverkas av fantasin: en mental bild av en förment farlig situation spänner muskler, höjer blodtrycket osv.
Suggestion är en mycket användbar terapiform, bl.a. vid behandling av personer med dåligt självförtroende. Jörgen tog upp den ytterst vanliga företeelesen svag självkänsla och dess samband med den allt vanligare mobbningen; här hade han mycket att säga. F.ö. gjorde han ett litet experiment med en av åhörarna. Suggestionen gällde att kunna känna hur en "hink" blev allt "tyngre" -- det fungerade perfekt! -- Åtskilligt annat kom upp till diskussion (vilket redovisas i mitt långa referat).
Sture Alfredson
November 2002