Lakha Lama föreläser om buddismen
Den tibetanske munken Lakha Lama är en uppskattad internationell föreläsare. Han är född och uppvuxen i Tibet där han verkat som andlig ledare. Han har en lång utbildning i tibetanska kloster och på indiska universitet. Lakha Lama var i fem år parlamentsmedlem i den tibetanska exilregeringen under Dalai Lama. Sedan mitten av 1970-talet lever han i Danmark där han bland annat undervisar i tibetansk buddism och internationellt fredsarbete samt arbetar med hjälpverksamhet till tibetanska flyktingar i Indien och Nepal. (Informationsblad)
28/1 2003 höll Lakha Lama två föreläsningar på engelska på Högskolan i Skövde ((Nedanstående är min resumé på svenska av den första föreläsningen kl. 9.00—11.00. Min anm.))
Buddism och buddistisk filosofi
Monica Bergman, ansvarig för Medvetandestudier vid Humanistiska institutionen vid Högskolan i Skövde hälsade alla välkomna. Därefter presenterade Rolf Olsson, Hellidens folkhögskola i Tidaholm, gäst-föreläsaren Lakha Lama. Rolf som länge haft kontakter med denne berättade kortfattat om hans bakgrund. L L blev som femåring betraktad som reinkarnerad lama. Rolf förklarade att lakha betyder bergstopp och lama=mästare, lärare: alltså egentligen en titel.
Vid den kinesiska invasionen 1959 flydde han först till Lhasa, och sedan till Indien där han studerade (jämte annan verksamhet: se ovan). Småningom kom han till Danmark där han leder studier och kurser. Han håller bl.a. fredsföreläsningar och verkar i hjälporganisationen Tibet Charity.
Buddistisk filosofi kan naturligtvis studeras i många böcker, men för att nå dess djupare essens bör man också tala om den, menar L L som hela tiden älskar att ställa frågor till auditoriet. Han inledde med en enkel fråga: ”Var Buddha buddist?” Svaret blev självfallet ”Nej!” Frågan ”Var Jesus kristen?” fick förstås samma nekande svar – han var ju jude. Buddha studerade ej buddistisk filosofi. Han begrundade och såg in i sitt sinne (mind) för att finna lidandets väsen. Han frågade sig vidare: ”Vad skapar harmoni respektive disharmoni?” Det är tillvarons innersta väsen som han sökte utröna.
Buddha studerade grunden för människans begär, aggressivitet, kärlek och barmhärtighet (compassion). ”Hur gick han till väga?” -”Han mediterade”, föreslog någon. L L sade att det inte direkt handlade om meditation i modern mening, han gick i varje fall på djupet för att uppnå visdom. Genom att bara studera och förvärva kunskaper når man inte vishet. Han lyckades förverkliga det högsta målet, att nå högsta visdom, på sanskrit sangje (sammansatt av vakna + /den som har/ vishet). Förmågan (chakia muni) är då störst och har nått djupast. Det finns för övrigt en massa ”buddor”; de är av två slag: officiellt erkända och icke officiellt erkända.
Buddha var en prins som skulle bli kung efter sin far som ägde flera slott. Som ung levde Buddha ett liv i överflöd. Han visste ingenting om världen utanför denna lyx, men tänkte att han måste ta reda på hur andra människor hade det. Han flydde sin ombonade tillvaro och blev chockerad när han erfor hur många människor levde; han mötte svårt sjuka, träffade heliga män och såg döda. Han beslöt att söka vishet, att själv bli helig. Visdom kan man nå på många sätt, t.ex. genom religionen, men det gällde att finna den ”rätta” linjen. Han började ställa grundläggande frågor som han sökte svar på.
”Kan alla bli sjuka och gamla? Kan alla dö? Kan jag också dö?” Han ställde frågorna till en vän som givetvis svarade ja på dem alla. Ytterligare en fråga var: ”Kan alla bli heliga?” Även i det fallet blev svaret jakande, och då skulle han också försöka bli det. Han hade hunnit gifta sig och få en son, när han lämnade slottet. Därefter tillbringade han flera år i skogen, där han såg, iakttog och lärde sig förstå. Genom att tränga djupare med hjälp av sinnets tillstånd (state of mind) nådde han till slut den Högsta Upplysningen (Enlightment). L L underströk att Buddha Buiddha ej gjorde skillnad på olika religioner. Buddhas väg gick via mänsklig ansträngning, förmåga (capacity) och vishet. ((Enlightment kallas ibland ”buddhahood”. Min anm.)) Efter Upplysningen undervisade Buddha inte under två år. Men sedan kom fem personer och frågade honom: ”Hur har du erhållit den Högsta Visdomen?” Han uppgav då Fyra Ädla Sanningar: 1) Sanningen om lidandet; 2) Sanningen om orsaken; 3) Sanningen om motgiftet; 4) Sanningen om vägen. Detta var den första undervisning som Buddha meddelade – till endast fem lärljungar. Med tiden kom han att undervisa många allt eftersom intresset växte.
Buddha sökte och fann lidandets orsak. L L framhöll att det finns skilda slag av lidande som ser ut som lust (pleasure). Därför krävs en djupare förståelse utifrån frågan: ”Vad förorsakar problemen?” Försatår Förstår man lidandets grundorsak är det möjligt att finna motgift mot plågan. När det t.ex. gäller hatkänslor skall man i stället för att bevara hatet se till att inte ge det någon makt och att förvandla det. Vi har verkligen en förmåga att göra någonting åt det. För detta krävs ett positivt, skapande sinne. Det går att bringa ordning i mental oreda (clear mental mess). Därefter gäller det att hålla sinnet rent.
Icke-våld innebär att man ej skall låta negativa tankar tränga igenom. Att finna frid betyder att ens sinne blir klart och avslappnat. Man går från en lägre nivå av förklaring och insikt till en högre. Tomheten (emptiness) är den högsta nivån. På Buddhas tid skrevs inga anteckningar eller böcker om den själsliga process han upplevde. Hans undervisning var enbart muntlig och disciplarna lade hans ord noga på minnet. Inga böcker behövdes för att vinna visdom, ty på den tiden var förmågan att lära sig utantill mycket större än nu när man i det moderna samhället inte alls memorerar lika mycket. Buddhismens lärdomar vidarebefordrades i generationer genom muntlig tradition men småningom nedtecknades den buddistiska filosofin i mångas skrifter.
Det finns två versioner av buddism: Mahayana (Den breda vägen) och Hinayana (Den smala vägen). Mahayana och Hinayana översätts också med Den stora vagnen repektive Den lilla vagnen. Man talar även om Den högre resp. Den lägre visdomen. Den indiska buddismen spred sig till Sri Lanka, Burma, Thailand med flera länder. Det nordöstliga spridningsområdet omfattar bl.a. Tibet, Kina, Japan och Korea. I Mahayana ingår Tantra (bok på sanskrit), somvars karaktäriseras av mer disciplin i syfte att vinna frid, och ett djupare studium av materien för att nå större vishet. Det är inte fråga om vad som är tillåtet eller ej i sökandet efter mer harmoni. Denna riktning benämns också Tantrayana. ((Enligt Bra Böckers lexikon: Tantra: ritualböcker hos vissa hinduiska och buddistiska sekter. Innehållet har inslag av magi och förstås endast av invigda /…/ Min anm.))
Vidare finns varianten Vadjaryana, i vilken ingen undervisning bedrivs men som används för personlig utveckling. Den är ganska svår att förstå, eftersom den utmärks av tomhet, utan fast form (non-solidness). Med en läskedrycksburk och en plastmugg sökte L L med en god portion humor visa hur innehållet (drycken) har ”solidness” men kan hällas över i bägaren. Därmed demonstrerade han skillnaden mellan ”solidness” och ”non-solidness”. I burken finns nu alltså bara ”emptiness”. ((Detta låter en smula dunkelt. Vadjaryana är ju också svårförståeligt, som L L sade. Min anm.))
Mahayana kom till Tibet från Indien på 1100-talet e.Kr. De indiska vismännen behärskade magi. L L nämnde några fler termer: Nima (gammal) har att göra med urgammal magisk kraft som försöker få kontroll över den onda omvärlden bestående av andar, spöken och demoner. Satya (grå jord) , Kadjo och Gluck (?) nämndes likaså men förklarades knappast. L L sade att tibetaner som utövar Tantra blir lugna, fyllda av ro även inför döden. Mantra och meditation hör bara till övningar på lägre nivå. Munkar från Indien kom till Tibet med den buddistiska läran. Attisha leder till kärlek, barmhärtighet och vänlighet.
Det finns fyra traditioner (ibland oriktig kallade sekter), det är egentligen fyra olika sätt att praktisera buddism. Även om målet är detsamma förekommer det skilda vägar att nå det. Många kungar har följt buddistiska traditioner, och det är tydliga kopplingar mellan buddistisk filosofi och kultur i allmänhet i de länder där buddismen omfattas av en stor del av befolkningen. Visserligen säger många att de är buddister utan att direkt vara utövare av läran, men på motsvarande sätt är det ju med religioner som både kristendom och islam.
L L talade vidare om ”De tre juvelerna”, nämligen Buddha (Den upplyste), Dharma (Läran, Lagen) och Sangha (Munkorden). – Det är vi själva som är de skapande; buddister tror inte på enda Skapare. Det goda såväl som det onda, både det andliga och det materiella, skapas av det mänskliga sinnet. Alla levande varelser skapar, men människan är den bästa skaparen på grund av sin mentala förmåga. Alltså existerar det en klar skillnad mellan människor och djur. Buddha var ingen ”frälsare” utan Den store mästaren som sökte finna ett bättre liv. Munkarna (Sangha) är de som bemödar sig att söka harmoni i livet. Den buddistiska attityden är att ta sig an livet på ett filosofiskt sätt. Sangha är medvetna. -- Därmed var introduktionen slut; en timme hade gått och efter en kort paus följde en frågestund. ((Många frågade och för att inte splittra upp mitt referat i en strikt uppdelning fråga – svar, väljer jag att bara återge svaren. L L ställde själv som vanligt tankeväckande frågor. Min anm.))
L L ville ha en dialog; han framhöll att ingenting är förbjudet i buddismen. Vi måste samtala om den för att kunna gå djupare. I akt och mening att utforska fördolda ting erfordras ett syfte. Dessutom skall man vara mer konstruktiv i sitt tänkande. Då kan en utveckling ske som hjälper mig att ta nya steg allt högre upp. Vad är egentligen tomhet (emptiness)? L L sade skämtsamt: ”Det är tomt helt enkelt! ingen fasthet (solidness), den går inte att ta på. Man kan ej vidröra det icke fasta.” Han sade även att om det inte funnes några människor, skulle det ju inte finnas någon strävan. Men hur kan man sträva efter intet (nothingness)?
Det existerar två kategorier av sanningar: relativ sanning och absolut sanning. Den relativa är världen som vi uppfattar den, således de förefintliga tingen. Den absoluta sanningen går ej att beskriva, ty det finns ingen definition; detta är den icke-existerande världen. Emellertid förekommer det samband mellan bägge, en kombination av de båda. L L exemplifierade: ”Du är min fiende.” Den attityden kan ändras till: ”Du är min vän.” Det förstnämnda förhållningssättet ger en solid bild av aggression, men det är ej en solid projektion.
Vidare frågades det om fasthållandet vid tingen (decha, attachment). L L sade att när du håller fast vid (hold on) något, finns inget avstånd till det, du har fattat tycke för detta något och är rädd att mista det. ”Trivs du då?” var den retoriska frågan. Du förlorar glädjen. Skall man lida eller njuta av livet? Du vill väl må bra (feel good)?
Reinkarnationen kom givetvis på tal. L L underströk att denna inte direkt har att göra med lamor; dock inkarnerar både mäniskor och djur. ”Är du bara kropp?” frågade L L. Nej, det är det mänskliga medvetande som är det viktiga; en hund kan ju inte ha detta. Medvetandet är skilt från kroppen. Det är medvetande som flyttar över till en ny kropp efter döden. Sinnet är inte medvetet om all information som strömmar in i medvetandet, vilket har ett icke-medvetet underskikt (”a nether life”). Därför måste vi i nästa liv lära oss igen, alltså återuppbygga kunskap. Medan visserligen både goda och dåliga egenskaper är stabila och går i arv till efterföljande liv, så måste andra saker läras om igen. ”Jag är” det är allt.
Som nämnt kom den grundläggande buddismen till Tibet först på 1100-talet. Det var en ny tradition som kom att kallas lamaism. Man började välja ut nya lamor bland små pojkar när gamla lamor dött. De reinkarnerade lamorna var då alltså en ny sedvänja. Men denna tradition har ingenting med kunskap att göra; i sökandet efter en ny lama får man fram olika svar, och det tar tid att sammanställa dem.Det tog i L L:s fall fem år att hitta honom! Lama betyder andlig lärare (spiritual master) och L L poängterade att lamor finns överallt.
”Jag är jag” är det väsentliga och man bör hålla fast vid sina tillgångar och möjligheter. Ett medkännande (compassionate) sinne och osjälviskhet är sådana goda egenskaper. ”Lägg inte skulden på någon!” uppmanade L L Det handlar om medmänsklighet, etik och moral. Vi måste bli medvetna om våra moraliska värderingar, utan att anknyta till religionen. Med ett mer harmoniskt handlande får vi ett bättre liv.
En fråga gällde om medvetandet är individuellt. Ja, svarade L L, kroppen används ju för handlingar, för att uttrycka saker, medan medvetandet överlever kroppen, som det inte har behov av när den dör. Medvetandet fungerar med hjälp av de fyra elementen luft, regn, jod och eld, vilka även har en symbolisk betydelse och är osynliga. Men jorden ger också föda, t.ex. mjölk och smör. En annan fråga löd: Har det kommit mer medvetande i världen sedan dess begynnelse? Svaret blev att vi inte kan föreställa oss andra världar, bara vår egen planet. Men det existerar likväl miljoner andra världar. Dessa har olika ålder, och det förekommer reinkarnationer av varelser mellan skilda planeter.
Mycket går ej att förklara, många saker är svåra att mäta. L L tog familjeplaneringen i Kina som exempel. Där gäller som bekant regeln att varje familj bara ska ha ett barn. Vilka knep (devices) används? Befolkningen växer i alla fall – oförklarligt?
(( Det finns många minoritetsfolk i Kina. De har i regel tillåtelse att ha två barn per familj. Min anm. ))
Det finns olika uppfattningar om världens tillblivelse; en annan bild än den nu gängse var att jorden skulle vara platt. En föreställning är att varelser från en annan planet en gång kommit till jorden. De ägde en magisk förmåga som gjorde att de hade ett eget ljus och därför var oberoende av solen och månen (?). De kunde till och med överleva utan föda! Men då de prövade på att smaka grädde (cream), förlorade de sitt ljus och solen och månen uppenbarade sig! De åt också sädeskorn – som gav magproblem! En annan fantastisk legend (som var svår att förstå) handlade om hur skillnaden mellan man och kvinna uppkom och hur sexualiteten kom till för att föra människosläktet vidare.
Det blev fler frågor om medvetandet, vilket alltså är individuellt. Det har olika egenskaper och fortsätter sin existens i kropp efter kropp, inklusive ett karmamönster. Detta mönster kan vara övervägande positivt eller negativt, beroende på vilket som dominerar. Det är alltså fråga om i huvudsak harmoniska eller disharmoniska egenskaper (qualities). Sinne eller medvetande (mind or consciousness) är samma sak och mönstret är inte fast (solid). Det gäller som nämnt att avlägsna det oharmoniska mönstret, något som kräver ansträngning, Om effekten blir att disharmonin tas bort, innebär det en rening (purification).
Det finns alltid en koppling mellan det gamla och det nya mönstret. Om det gamla kännetecknas av mörkt lidande, som man krampaktigt höll fast, så är det möjligt att utvecklandet av ett nytt mönster resulterar i lycka. Varning! Tänk inte bara på att bli lycklig! Det är hur lätt som helst att hitta något att vara olycklig över. I lyckan finner vi tröst; vi ska trösta oss själva. Det var mitt sinne/medvetande som gjorde att jag kände mig olycklig. Om jag har det jobbigt – okej då. Det kommer i alla fall någonting annat efter detta.
L L ritade en triangel som fick föreställa Livet. Frågor: Hur mycket av ditt liv är uppfyllt av det förgångna? Hur mycket av det upptas av oro inför framtiden? L L konstaterade att det du kan göra alltid är nu, dvs. i det närvarande. Sedan skissade han konturerna av två höga berg. Du börjar klättra uppför. Efter ett tag måste du vila. Frågor: Finner du tröst (comfort) i att titta ner eller att titta uppåt berget? Vilket ger dig energi att fortsätta klättra? Kan du flyga? Blir du olycklig över att se neråt? Olika svar motiveras på olika sätt. L L slog fast att livet likaså är ”upp och ner”, en sorts berg-ochdalbana. Uppfärd måste alltid följas av nerfärd. Livet förefaller oss ofta komplicerat.
Hur gör man livet behagligt? Fråga dig själv: Hur mycket har jag uppnått hittills? Vi behöver tröst för att kunna fortsätta och ta nya steg. Detta är inte i första hand buddistisk filosofi utan mänskligt tänkande. – Fråga om teknologi: Vad betyder den? L L:s svar var att teknologi är av materiell natur, den är alltså fast (solid). Däremot är medvetandet osynligt; det starkaste mikroskop kan ej se det, och det kan inte plockas isär. Den verkliga personen är jag: kropp + tal + sinne. Mitt huvud (min hjärna) är verktygslådan. Den är nämligen kommunikationscentret. Medvetandet brukar verktygs-lådan med alla ”verktygen” för att kunna fungera. Sinnet/medvetandet är bascentrum (basic center). Vi använder teknologisk kunskap och förmåga, t.ex. att måla osv.
Jag har en identitet. Sitter den i huvudet? Nej. L L bad oss sluta ögonen och låta handen lätt beröra kroppen och stanna på det ställe som kändes ”starkast”. Det lilla försöket gav nog samma resultat för de flesta närvarande: hjärtat. L L tillade att självaktning och självkänsla har sitt säte där, medan hjärnan är det intellektuella funktionsområdet.
Därmed var förmiddagens seminarium om två timmar slut.
((Min vana trogen brukar jag ha en egen kommentar efter varje föredragsreferat, men eftersom denna föreläsning under eftermiddagen följdes av ytterligare en tvåtimmars föreläsning om buddistisk etik, gjorde jag en lång kommentar efter detta senare seminarium. Min anm.))
på indiska universitet. Lakha Lama var i fem år parlamentsmedlem i den tibetanska exilregeringen under Dalai Lama. Sedan mitten av 1970-talet lever han i Danmark där han bland annat undervisar i tibetansk buddism och internationellt fredsarbete samt arbetar med hjälpverksamhet till tibetanska flyktingar i Indien och Nepal. (Informationsblad)
28/1 2003 höll Lakha Lama två föreläsningar på engelska på Högskolan i Skövde ((Nedanstående är min resumé på svenska av den första föreläsningen kl. 9.00—11.00. Min anm.))
Buddism och buddistisk filosofi
Monica Bergman, ansvarig för Medvetandestudier vid Humanistiska institutionen vid Högskolan i Skövde hälsade alla välkomna. Därefter presenterade Rolf Olsson, Hellidens folkhögskola i Tidaholm, gäst-föreläsaren Lakha Lama. Rolf som länge haft kontakter med denne berättade kortfattat om hans bakgrund. L L blev som femåring betraktad som reinkarnerad lama. Rolf förklarade att lakha betyder bergstopp och lama=mästare, lärare: alltså egentligen en titel.
Vid den kinesiska invasionen 1959 flydde han först till Lhasa, och sedan till Indien där han studerade (jämte annan verksamhet: se ovan). Småningom kom han till Danmark där han leder studier och kurser. Han håller bl.a. fredsföreläsningar och verkar i hjälporganisationen Tibet Charity.
Buddistisk filosofi kan naturligtvis studeras i många böcker, men för att nå dess djupare essens bör man också tala om den, menar L L som hela tiden älskar att ställa frågor till auditoriet. Han inledde med en enkel fråga: ”Var Buddha buddist?” Svaret blev självfallet ”Nej!” Frågan ”Var Jesus kristen?” fick förstås samma nekande svar – han var ju jude. Buddha studerade ej buddistisk filosofi. Han begrundade och såg in i sitt sinne (mind) för att finna lidandets väsen. Han frågade sig vidare: ”Vad skapar harmoni respektive disharmoni?” Det är tillvarons innersta väsen som han sökte utröna.
Buddha studerade grunden för människans begär, aggressivitet, kärlek och barmhärtighet (compassion). ”Hur gick han till väga?” -”Han mediterade”, föreslog någon. L L sade att det inte direkt handlade om meditation i modern mening, han gick i varje fall på djupet för att uppnå visdom. Genom att bara studera och förvärva kunskaper når man inte vishet. Han lyckades förverkliga det högsta målet, att nå högsta visdom, på sanskrit sangje (sammansatt av vakna + /den som har/ vishet). Förmågan (chakia muni) är då störst och har nått djupast. Det finns för övrigt en massa ”buddor”; de är av två slag: officiellt erkända och icke officiellt erkända.
Buddha var en prins som skulle bli kung efter sin far som ägde flera slott. Som ung levde Buddha ett liv i överflöd. Han visste ingenting om världen utanför denna lyx, men tänkte att han måste ta reda på hur andra människor hade det. Han flydde sin ombonade tillvaro och blev chockerad när han erfor hur många människor levde; han mötte svårt sjuka, träffade heliga män och såg döda. Han beslöt att söka vishet, att själv bli helig. Visdom kan man nå på många sätt, t.ex. genom religionen, men det gällde att finna den ”rätta” linjen. Han började ställa grundläggande frågor som han sökte svar på.
”Kan alla bli sjuka och gamla? Kan alla dö? Kan jag också dö?” Han ställde frågorna till en vän som givetvis svarade ja på dem alla. Ytterligare en fråga var: ”Kan alla bli heliga?” Även i det fallet blev svaret jakande, och då skulle han också försöka bli det. Han hade hunnit gifta sig och få en son, när han lämnade slottet. Därefter tillbringade han flera år i skogen, där han såg, iakttog och lärde sig förstå. Genom att tränga djupare med hjälp av sinnets tillstånd (state of mind) nådde han till slut den Högsta Upplysningen (Enlightment). L L underströk att Buddha Buiddha ej gjorde skillnad på olika religioner. Buddhas väg gick via mänsklig ansträngning, förmåga (capacity) och vishet. ((Enlightment kallas ibland ”buddhahood”. Min anm.)) Efter Upplysningen undervisade Buddha inte under två år. Men sedan kom fem personer och frågade honom: ”Hur har du erhållit den Högsta Visdomen?” Han uppgav då Fyra Ädla Sanningar: 1) Sanningen om lidandet; 2) Sanningen om orsaken; 3) Sanningen om motgiftet; 4) Sanningen om vägen. Detta var den första undervisning som Buddha meddelade – till endast fem lärljungar. Med tiden kom han att undervisa många allt eftersom intresset växte.
Buddha sökte och fann lidandets orsak. L L framhöll att det finns skilda slag av lidande som ser ut som lust (pleasure). Därför krävs en djupare förståelse utifrån frågan: ”Vad förorsakar problemen?” Försatår Förstår man lidandets grundorsak är det möjligt att finna motgift mot plågan. När det t.ex. gäller hatkänslor skall man i stället för att bevara hatet se till att inte ge det någon makt och att förvandla det. Vi har verkligen en förmåga att göra någonting åt det. För detta krävs ett positivt, skapande sinne. Det går att bringa ordning i mental oreda (clear mental mess). Därefter gäller det att hålla sinnet rent.
Icke-våld innebär att man ej skall låta negativa tankar tränga igenom. Att finna frid betyder att ens sinne blir klart och avslappnat. Man går från en lägre nivå av förklaring och insikt till en högre. Tomheten (emptiness) är den högsta nivån. På Buddhas tid skrevs inga anteckningar eller böcker om den själsliga process han upplevde. Hans undervisning var enbart muntlig och disciplarna lade hans ord noga på minnet. Inga böcker behövdes för att vinna visdom, ty på den tiden var förmågan att lära sig utantill mycket större än nu när man i det moderna samhället inte alls memorerar lika mycket. Buddhismens lärdomar vidarebefordrades i generationer genom muntlig tradition men småningom nedtecknades den buddistiska filosofin i mångas skrifter.
Det finns två versioner av buddism: Mahayana (Den breda vägen) och Hinayana (Den smala vägen). Mahayana och Hinayana översätts också med Den stora vagnen repektive Den lilla vagnen. Man talar även om Den högre resp. Den lägre visdomen. Den indiska buddismen spred sig till Sri Lanka, Burma, Thailand med flera länder. Det nordöstliga spridningsområdet omfattar bl.a. Tibet, Kina, Japan och Korea. I Mahayana ingår Tantra (bok på sanskrit), somvars karaktäriseras av mer disciplin i syfte att vinna frid, och ett djupare studium av materien för att nå större vishet. Det är inte fråga om vad som är tillåtet eller ej i sökandet efter mer harmoni. Denna riktning benämns också Tantrayana. ((Enligt Bra Böckers lexikon: Tantra: ritualböcker hos vissa hinduiska och buddistiska sekter. Innehållet har inslag av magi och förstås endast av invigda /…/ Min anm.))
Vidare finns varianten Vadjaryana, i vilken ingen undervisning bedrivs men som används för personlig utveckling. Den är ganska svår att förstå, eftersom den utmärks av tomhet, utan fast form (non-solidness). Med en läskedrycksburk och en plastmugg sökte L L med en god portion humor visa hur innehållet (drycken) har ”solidness” men kan hällas över i bägaren. Därmed demonstrerade han skillnaden mellan ”solidness” och ”non-solidness”. I burken finns nu alltså bara ”emptiness”. ((Detta låter en smula dunkelt. Vadjaryana är ju också svårförståeligt, som L L sade. Min anm.))
Mahayana kom till Tibet från Indien på 1100-talet e.Kr. De indiska vismännen behärskade magi. L L nämnde några fler termer: Nima (gammal) har att göra med urgammal magisk kraft som försöker få kontroll över den onda omvärlden bestående av andar, spöken och demoner. Satya (grå jord) , Kadjo och Gluck (?) nämndes likaså men förklarades knappast. L L sade att tibetaner som utövar Tantra blir lugna, fyllda av ro även inför döden. Mantra och meditation hör bara till övningar på lägre nivå. Munkar från Indien kom till Tibet med den buddistiska läran. Attisha leder till kärlek, barmhärtighet och vänlighet.
Det finns fyra traditioner (ibland oriktig kallade sekter), det är egentligen fyra olika sätt att praktisera buddism. Även om målet är detsamma förekommer det skilda vägar att nå det. Många kungar har följt buddistiska traditioner, och det är tydliga kopplingar mellan buddistisk filosofi och kultur i allmänhet i de länder där buddismen omfattas av en stor del av befolkningen. Visserligen säger många att de är buddister utan att direkt vara utövare av läran, men på motsvarande sätt är det ju med religioner som både kristendom och islam.
L L talade vidare om ”De tre juvelerna”, nämligen Buddha (Den upplyste), Dharma (Läran, Lagen) och Sangha (Munkorden). – Det är vi själva som är de skapande; buddister tror inte på enda Skapare. Det goda såväl som det onda, både det andliga och det materiella, skapas av det mänskliga sinnet. Alla levande varelser skapar, men människan är den bästa skaparen på grund av sin mentala förmåga. Alltså existerar det en klar skillnad mellan människor och djur. Buddha var ingen ”frälsare” utan Den store mästaren som sökte finna ett bättre liv. Munkarna (Sangha) är de som bemödar sig att söka harmoni i livet. Den buddistiska attityden är att ta sig an livet på ett filosofiskt sätt. Sangha är medvetna. -- Därmed var introduktionen slut; en timme hade gått och efter en kort paus följde en frågestund. ((Många frågade och för att inte splittra upp mitt referat i en strikt uppdelning fråga – svar, väljer jag att bara återge svaren. L L ställde själv som vanligt tankeväckande frågor. Min anm.))
L L ville ha en dialog; han framhöll att ingenting är förbjudet i buddismen. Vi måste samtala om den för att kunna gå djupare. I akt och mening att utforska fördolda ting erfordras ett syfte. Dessutom skall man vara mer konstruktiv i sitt tänkande. Då kan en utveckling ske som hjälper mig att ta nya steg allt högre upp. Vad är egentligen tomhet (emptiness)? L L sade skämtsamt: ”Det är tomt helt enkelt! ingen fasthet (solidness), den går inte att ta på. Man kan ej vidröra det icke fasta.” Han sade även att om det inte funnes några människor, skulle det ju inte finnas någon strävan. Men hur kan man sträva efter intet (nothingness)?
Det existerar två kategorier av sanningar: relativ sanning och absolut sanning. Den relativa är världen som vi uppfattar den, således de förefintliga tingen. Den absoluta sanningen går ej att beskriva, ty det finns ingen definition; detta är den icke-existerande världen. Emellertid förekommer det samband mellan bägge, en kombination av de båda. L L exemplifierade: ”Du är min fiende.” Den attityden kan ändras till: ”Du är min vän.” Det förstnämnda förhållningssättet ger en solid bild av aggression, men det är ej en solid projektion.
Vidare frågades det om fasthållandet vid tingen (decha, attachment). L L sade att när du håller fast vid (hold on) något, finns inget avstånd till det, du har fattat tycke för detta något och är rädd att mista det. ”Trivs du då?” var den retoriska frågan. Du förlorar glädjen. Skall man lida eller njuta av livet? Du vill väl må bra (feel good)?
Reinkarnationen kom givetvis på tal. L L underströk att denna inte direkt har att göra med lamor; dock inkarnerar både mäniskor och djur. ”Är du bara kropp?” frågade L L. Nej, det är det mänskliga medvetande som är det viktiga; en hund kan ju inte ha detta. Medvetandet är skilt från kroppen. Det är medvetande som flyttar över till en ny kropp efter döden. Sinnet är inte medvetet om all information som strömmar in i medvetandet, vilket har ett icke-medvetet underskikt (”a nether life”). Därför måste vi i nästa liv lära oss igen, alltså återuppbygga kunskap. Medan visserligen både goda och dåliga egenskaper är stabila och går i arv till efterföljande liv, så måste andra saker läras om igen. ”Jag är” det är allt.
Som nämnt kom den grundläggande buddismen till Tibet först på 1100-talet. Det var en ny tradition som kom att kallas lamaism. Man började välja ut nya lamor bland små pojkar när gamla lamor dött. De reinkarnerade lamorna var då alltså en ny sedvänja. Men denna tradition har ingenting med kunskap att göra; i sökandet efter en ny lama får man fram olika svar, och det tar tid att sammanställa dem.Det tog i L L:s fall fem år att hitta honom! Lama betyder andlig lärare (spiritual master) och L L poängterade att lamor finns överallt.
”Jag är jag” är det väsentliga och man bör hålla fast vid sina tillgångar och möjligheter. Ett medkännande (compassionate) sinne och osjälviskhet är sådana goda egenskaper. ”Lägg inte skulden på någon!” uppmanade L L Det handlar om medmänsklighet, etik och moral. Vi måste bli medvetna om våra moraliska värderingar, utan att anknyta till religionen. Med ett mer harmoniskt handlande får vi ett bättre liv.
En fråga gällde om medvetandet är individuellt. Ja, svarade L L, kroppen används ju för handlingar, för att uttrycka saker, medan medvetandet överlever kroppen, som det inte har behov av när den dör. Medvetandet fungerar med hjälp av de fyra elementen luft, regn, jod och eld, vilka även har en symbolisk betydelse och är osynliga. Men jorden ger också föda, t.ex. mjölk och smör. En annan fråga löd: Har det kommit mer medvetande i världen sedan dess begynnelse? Svaret blev att vi inte kan föreställa oss andra världar, bara vår egen planet. Men det existerar likväl miljoner andra världar. Dessa har olika ålder, och det förekommer reinkarnationer av varelser mellan skilda planeter.
Mycket går ej att förklara, många saker är svåra att mäta. L L tog familjeplaneringen i Kina som exempel. Där gäller som bekant regeln att varje familj bara ska ha ett barn. Vilka knep (devices) används? Befolkningen växer i alla fall – oförklarligt?
(( Det finns många minoritetsfolk i Kina. De har i regel tillåtelse att ha två barn per familj. Min anm. ))
Det finns olika uppfattningar om världens tillblivelse; en annan bild än den nu gängse var att jorden skulle vara platt. En föreställning är att varelser från en annan planet en gång kommit till jorden. De ägde en magisk förmåga som gjorde att de hade ett eget ljus och därför var oberoende av solen och månen (?). De kunde till och med överleva utan föda! Men då de prövade på att smaka grädde (cream), förlorade de sitt ljus och solen och månen uppenbarade sig! De åt också sädeskorn – som gav magproblem! En annan fantastisk legend (som var svår att förstå) handlade om hur skillnaden mellan man och kvinna uppkom och hur sexualiteten kom till för att föra människosläktet vidare.
Det blev fler frågor om medvetandet, vilket alltså är individuellt. Det har olika egenskaper och fortsätter sin existens i kropp efter kropp, inklusive ett karmamönster. Detta mönster kan vara övervägande positivt eller negativt, beroende på vilket som dominerar. Det är alltså fråga om i huvudsak harmoniska eller disharmoniska egenskaper (qualities). Sinne eller medvetande (mind or consciousness) är samma sak och mönstret är inte fast (solid). Det gäller som nämnt att avlägsna det oharmoniska mönstret, något som kräver ansträngning, Om effekten blir att disharmonin tas bort, innebär det en rening (purification).
Det finns alltid en koppling mellan det gamla och det nya mönstret. Om det gamla kännetecknas av mörkt lidande, som man krampaktigt höll fast, så är det möjligt att utvecklandet av ett nytt mönster resulterar i lycka. Varning! Tänk inte bara på att bli lycklig! Det är hur lätt som helst att hitta något att vara olycklig över. I lyckan finner vi tröst; vi ska trösta oss själva. Det var mitt sinne/medvetande som gjorde att jag kände mig olycklig. Om jag har det jobbigt – okej då. Det kommer i alla fall någonting annat efter detta.
L L ritade en triangel som fick föreställa Livet. Frågor: Hur mycket av ditt liv är uppfyllt av det förgångna? Hur mycket av det upptas av oro inför framtiden? L L konstaterade att det du kan göra alltid är nu, dvs. i det närvarande. Sedan skissade han konturerna av två höga berg. Du börjar klättra uppför. Efter ett tag måste du vila. Frågor: Finner du tröst (comfort) i att titta ner eller att titta uppåt berget? Vilket ger dig energi att fortsätta klättra? Kan du flyga? Blir du olycklig över att se neråt? Olika svar motiveras på olika sätt. L L slog fast att livet likaså är ”upp och ner”, en sorts berg-ochdalbana. Uppfärd måste alltid följas av nerfärd. Livet förefaller oss ofta komplicerat.
Hur gör man livet behagligt? Fråga dig själv: Hur mycket har jag uppnått hittills? Vi behöver tröst för att kunna fortsätta och ta nya steg. Detta är inte i första hand buddistisk filosofi utan mänskligt tänkande. – Fråga om teknologi: Vad betyder den? L L:s svar var att teknologi är av materiell natur, den är alltså fast (solid). Däremot är medvetandet osynligt; det starkaste mikroskop kan ej se det, och det kan inte plockas isär. Den verkliga personen är jag: kropp + tal + sinne. Mitt huvud (min hjärna) är verktygslådan. Den är nämligen kommunikationscentret. Medvetandet brukar verktygs-lådan med alla ”verktygen” för att kunna fungera. Sinnet/medvetandet är bascentrum (basic center). Vi använder teknologisk kunskap och förmåga, t.ex. att måla osv.
Jag har en identitet. Sitter den i huvudet? Nej. L L bad oss sluta ögonen och låta handen lätt beröra kroppen och stanna på det ställe som kändes ”starkast”. Det lilla försöket gav nog samma resultat för de flesta närvarande: hjärtat. L L tillade att självaktning och självkänsla har sitt säte där, medan hjärnan är det intellektuella funktionsområdet.
Därmed var förmiddagens seminarium om två timmar slut.
((Min vana trogen brukar jag ha en egen kommentar efter varje föredragsreferat, men eftersom denna föreläsning under eftermiddagen följdes av ytterligare en tvåtimmars föreläsning om buddistisk etik, gjorde jag en lång kommentar efter detta senare seminarium. Min anm.))