Lakha Lama om buddismen (2)
”Föreläsning nr 2 28/1 2003 handlar om etik i ett buddistiskt perspektiv” (informationsblad) Uppläggningen av eftermiddagens föreläsning kl 12.30-14.30 var i stort sett densamma som förmiddagens. Rolf Gustavsson inledde igen med några ord om Lakha Lamas bakgrund (se referat av den första föreläsningen). Han framhöll särskilt dennes engagemang för freds- och solidaritetsfrågor samt hans undervisning i tibetansk buddism i Danmark.
L L började som förut med en oväntad fråga:”Har ni några förväntningar? I så fall vilka?” Han möttes av lite osäkra leenden – vad svarar man på sådant? L L skrattade gott och skämtade bort det hela. - Det skulle alltså handla om etik och moralfilosofiska problem. ”För min del,” sade han, ” gäller det filosofi för livet, oavsett nationell tillhörighet osv.” Han menade att det grundläggande är att söka uppnå harmoni och lycka, vem och vad man än är. Vare sig man frågar en kung eller en tiggare: ”Vill du lida?” så blir svaret naturligtvis nej. Harmoni och disharmoni uppträder i olika former, t.ex. som miljöbetingad harmoni. Det gäller att bygga upp sin egen styrka för att förbli i harmoni. Om man skall lyckas erhålla harmoni måste vi ha sinnesstyrka (strength of mind). Vår sinneförmåga (capacity of mind) är en blandning av både styrka och svaghet. Vi är inte helt och hållet beroende av miljömässig harmoni för att bli glada och tillfreds.
Hur skall man förena mental kapacitet med sådan styrka? Hur försiggår skapandet? Det är huvudsakligen sinnet/medvetandet som skapar tillfredsställelse respektive obehag. Ditt sinne känner starkt av ett olyckligt tillstånd och gör dig olycklig. Är detta något du önskar? Givetvis inte. Låt oss när det gäller buddistisk etik betrakta den på detta enkla sätt: Det handlar om att inte skapa disharmoni bland människor i mänskliga relationer. Eftersom alla varelser försöker bli glada och lyckliga, skall man skapa betingelser som främjar lycka. Och omvänt gäller förstås att man ej skall åstadkomma obehag och olycka. Det här är de grundprinciper msan skall utgå ifrån, det är grunden för buddismen.
Etik innebär förståelse. ”Skulle du vilja att någon lurar dig?” frågade L L. Nej. Skapa förståelse för att inte lura varandra; samma sak med stöld och andra brott. De kristna har de tio budorden som rättesnöre. Inom buddismen talar man om tio ”icke-dygder” (un-virtues) resp. tio dygder med vars hjälp man gör livet renare och mer harmoniskt. De tio felaktiga handlingarna har att göra med medvetandet som skall reagera mot dem; såväl kropp som själ är med i denna process. (Någon bad L L skriva något på tibetanska och det gjorde han med vacker tibetansk skrift. Jag tror det stod ”Buddha” och ”Lakha Lama”.)
Sanje (se föreläsning 1) innebär bl.a. att bli medveten om följande negativa handlingsmönster, där kropp, tal och sinne medverkar. Kroppens tre dåliga handlingar är: döda, stjäla, och visa sexuellt felbeteende (bad conduct). Fyra former av negativt tal: ljuga, skapa konflikter, yttra grova ord (harsh words), t.ex. svärord, samt skvallra. Sinnets tre medvetna oriktiga reaktioner: hysa elaka tankar, planera ränker (bad planning), ha fel uppfattning (view).
L L kommenterade nämnda handlingar: Att döda (soje) är att gå emot den mänskliga naturen. Dödandet är etiskt fel, det betyder att man är på fel väg. Att döda djur är alltså också fel. När man dödar bryter man förbindelsen mellan kropp och medvetande. Att stjäla (majimba eg. 'ej givit') är alltså att ta. Felaktigt sexuellt beteende (thamba, opassande handling') kommenterade L L med att sexuella relationer binder parterna/paren väldigt mycket. Det gäller att söka bevara harmoni i förhållandet. Andra personer kan störa detta så att svartsjuka uppkommer. En fråga gällde homosexualitet och lesbisk kärlek. L L upplyste om att dessa beteendemönster inte nämns i buddistisk filosofi; det talas bara om passande resp. opassande (unsuitable) sexualitet. Kroppsdelar som nämns är det kvinnliga könsorganet, analöppningen, tarmen (waste organ) och munnen.
L L fortsatte med kommentarer till talet: Att ljuga betyder att missleda andra till en felaktig förståelse. Thana innebär att man skapar konflikt mellan två eller flera personer så att hårda (rough) ord växlas, Detta leder till ilska som sedan kanske resulterar i våld. Ska man då alltid säga behagliga (sweet) saker? Nej. Exempel:Om du säger till någon: ”Du är en gris!” är det elakt, men säger du: ”Du är en söt (sweet) gris!” så är det ju inte fult (nasty). Han varnade för okontrollerat tal (wasting words) som inte ger någon mening. Riktig kommunikation ska ju vara meningsfull. Således är både kropp, tal (speech) och sinne i samspel. Centrum är hjärtat, medan huvudet (hjärnan) hyser verktygen.
En fråga som ställdes rörde huruvida det hos individen inte är fråga om en relativ förståelse. Jo, L L höll med och förklarade att det finns olika uppfattningar, både bra och dåliga. Okontrollerade ord kan vara obehagliga. Om någon förargar dig och stör dig, så försök att förstå. Etik bygger just på förståelse och medvetenhet (awareness). – Nästa fråga löd: Hur förhåller sig lycka resp. olycka till den mänskliga naturen? L L svarade: Vad är lycka egentligen? Det är olika åsikter om det. Vill du leva ett behagligt (comfortable) liv? Javisst. Önskar du ett obehagligt liv? Nej. Vi vet att vi är beroende av andra människor och av materiella saker. Vi behöver förmågan (ability) att trösta oss själva eller andra, det gäller såväl mig själv som i relationer med andra. Det handlar således om ömsesidigt beroende (interdependency).
Fråga: Vad anser buddister om västvärldens juridiska system? Svar System av lagar finns överallt. Syftet med lagar är att ta itu med problem i samhället. Emellertid existerar också en djup etisk moral som utgår från kärlek och barmhärtighet. Är det inte illa när soldater dödar varandra? L L refererade till den kinesiska invasionen av Tibet 1959; mot kineserna ställdes otränade soldater; tibetanerna var bara som “cowboys” och buddisterna blev oerhört frustrerade. Kineserna hade order att slåss, men Dalai Lama sade att det var bäst att inte kämpa med vapen. L L nämnde att han själv var 18 år gammal då.
Nästa frågare ville veta om det förekommer morallagar som är gemensamma för hela mänskligheten- L L: Ja. Kärlek och barmhärtighet är universella. Om något är orättvist, gillar vi det inte. Vi skall i vårt hjärta bemöda oss att förstå vad som är rätt och riktigt. Barmhärtighet (compassion) hör inte bara till den buddistiska etiken. Begreppet kärlek används ofta fel, t.ex. när någon säger: ”I love you all!” Menar han/hon det på riktigt? Verklig kärlek är förbunden med ömhet.
Medvetandet betjänar sig av skilda kroppsfunktioner. Seendet ger vad som kan kallas ögonmedvetande. På liknande sätt brukas hörsel, smak och känsel av medvetandet. I det undermedvetna finns däremot emotioner och illusioner som är immateriella. Inom etikens ram blir man medveten om emotionerna. Man kan därför tala om emotionellt medvetande inom oss, som t.ex. barmhärtighet och medlidande. Hur ser buddismen på medvetandet? Detta går inte att mäta; likväl är det fråga om energi, och man kan säga att sinnet/medvetandet är lika med livsenergi.
Behöver jag ha en identitet? ”Jag är Lakha Lama.” Personlig identitet behövs egentligen ej, men kan vara bra att ha ibland. Identitet är för många en väldigt viktig fråga. Om jag går till en kines (i Tibet?) och säger ”Jag är Lakha Lama” säger han: ”Ge dig iväg!” Men om jag träffar en bra person i väst och säger samma sak, säger han nog: ”Bra.” En och samma människa har många identiteter. Den ”stygge” pojken som gör rackartyg har en sådan, medan man urskiljer fadersidentitet, farfars dito etc. Finns det inte även en ”dödsidentitet” när man är borta? Alltså kan ens identitet vara till nytta, men den är inte stabil. Förekommer det ej en ”arbetslöshetsidentitet” också?
Fråga: Behålls identiteten från den ena inkarnationen till den andra? Nej. Vidare: Har den unge pojkens identitet som lama (jfr L L själv) övertagits från den gamle avlidne? ((Jag uppfattade inget klart svar på den frågan. Min anm.)) Följdfråga: Har du en identitet? Svar: ja. Men den jag har försvinner när jag dör. Man får vara nöjd (content), fastän förmåga och arbete varierar. Mitt sinne finner sig i reaktioner jag möter. Dåligt beteende är knutet till hur man lever. Frågan är hur man ska bringa ordning (clear up) i sitt liv. Det finns olika sätt att städa upp.
Fråga: För man med sig något från detta liv till nästa? Ja. Det är inte nödvändigt att betrakta mig som en identitet. I följande liv blir miljön annorlunda. L L jämförde med två kärl (här tjänade en läskedrycksburk och en mugg som åskådningsmaterial igen), där man kan hälla en enda vätska från det ena till det andra. Kärlen (containers) representerar alltså olika kroppar i skilda reinkarnationer (jämför lat. re+in+carne: åter i köttet), medan innehållet, ”vätskan”, dvs. medvetandet/sinnet hela tiden är detsamma. L L medgav att det kristna begreppet själ liksom medvetande är svåra termer. För övrigt var ju den första människan enligt kristen tradition man! Naturligtvis är det inte nödvändigt att tro på reinkarnation – man kan ju faktiskt tro på vad som helst .
Antingen man tror eller inte i religiös mening har inte så stor betydelse. Hur är det där med ”Himlen” och ”Helvetet” egentligen? Hur kommer man dit? Med buss eller tåg eller vad?! L L tyckte att det var en knepig fråga. ”Förklara du Rolf!” ((se ovan: Rolf Olsson. -- Ännu ett exempel på L L:s härliga humor som framkallade glada skratt – och fler skulle det bli. Min anm.))
Mental förgiftning Våra ”goda vänner” är – tyvärr! - De tre rotgifterna begär, hat, okunnighet. ”Jag vill ha, jag vill ha, jag vill ha…” ”Jag hatar dig!” Min kärleksfulla sida är dopad (demu)! Fråga: Det finns mycket sorg i världen – Vad är din kommentar? Svar: Känner du dig ledsen över något, tycker du synd om några, så låt det inte stanna vid det. Fråga dig själv: Vad kan jag göra? Var inte passiv. (Här blev L L personlig) Han och hans fru hade ett hem som de en dag inte kunde betala hyran för. Vad göra? Hans fru köpte kakor, de drack kaffe och pratade om saken. Då fick han se en annons i tidningen om lediga jobb. Han sökte och fick ett – och hyran kunde betalas. Att bara spekulera ger inget resultat.
Fråga: Vad säger du om egoismen? Svar: I grund och botten är det ej fel att vara egoistisk. Egoismen är en av livets drivkrafter. Man måste skilja på självet (the self) och att vara självisk (selfish). Man kan säga att ”allt finns i allt.” Gott och ont är ingenting annat än projektioner; vem är i själva verket enbart god eller alltigenom ond? Begär (desires) kommer från fel projektioner.
”Sömnpiller” Det är en komplikation att verkligheten är icke-solid, dvs. ej påtaglig. Vad är politik? Var nästa fråga. Vad politiska åsikter beträffar, så finns inga buddistiska sådana. Vi ska vara klara över att det existerar olika former av buddism och att man faktiskt måste skilja mellan rena och smutsiga (clean and dirty) buddister. Politiker är fanatiker. När buddister sysslar med politik blir de förstås fanatiska. Det hör inte ihop med religion. Tomhet.
Fråga: Vad har du att säga om meditation? Är den helig? Är det religion? Svar: (Humoristiskt) Man kan väl säga att jag är en ”frilansande” lama i Danmark, eller ett slags ”vikarie” (substitute). Vad gäller helighet och religion: Var inte helig – för tidigt! Och var inte förtvivlad (miserable) – för sent! Allvarligt talat: meditation är koncentration. Det förekommer såväl god som dålig meditation. Att utföra den tillsammans med andra kan vara till hjälp.
Man måste skilja på subjekt och objekt. Ditt sinne registrerar t.ex. rädsla. Ta fram den, skärskåda den koncentrerat. När det gäller olika bekymmer, tänk efter: Varifrån kommer de? Använd ditt konstruktiva sinne. Gallra ut dem. Visualisera ”heliga” ord, bruka din föreställningsförmåga. Föreställ dig framtiden: Blir den bra eller dålig? Vad kommer att gå snett? Den dominerande bilden idag är negativ, men tänk dig i stället skönt ljus, vackra drömmar… Samla goda bilder! Sök få balans i din inre miljö, ta in god energi, positiva tankar, harmoni. När disharmoni uppstår, måste medvetandet anstränga sig mycket för att kunna erhålla god energi. Om en person är aggressiv, låt dig inte känna av störningen. Varför inte koncentrera dig på den välgörande harmoniska miljön? Den är en välsignelse (blessing)! Känn dig omvärvd av den goda omgivningen som ger dig bra energi. Vi är alla medskapare, alla varelser skapar, inte endast människorna.
Fråga: Får man hjälpa lidande människor att dö? Svar: Om den sjuke har svåra smärtor får han mer frid om han dör. Vem kan säga att han inte kommer att återhämta sig? Dödshjälp är en form av dödande, och detta är en mycket svår fråga. Det är omöjligt att uttala sig generellt, då det är fråga om ett personligt ställningstagande och individuellt val.
Fråga: Om en person känner barmhärtighet (compassion), inte bara medlidande eller medömkan (pity), får han då bättre karma? Svar: Ja, i varje fall mindre dålig karma. Fråga: Är det aldrig tillåtet att ljuga? Svar: Bara om det t.ex. gäller att rädda en persons liv. Du ser en (förmodligen) oskyldig man fly från förföljande soldater som strax dyker upp och frågar dig: ”Har du sett någon springa förbi?” Du svarar att du ingenting sett. Därigenom har du kanske räddat livet på den flyende.
Vi är inte alls så dumma människor. Vi är värdefulla skapare – inte svarta, inte vita. Ilskan är inte svart; vad finns därunder? Vad är äkta känslor? Var inte rädd för känslor! Lägg till eller ta bort, det är ni som kan göra det, det är ni själva som är mästarna (masters)!
Kommentar (2003)
Varma applåder vittnade om hur åhörarna uppskattade Lakha Lamas båda framträdanden. Tyvärr kan jag här inte återge en tidningsintervju med bild i Skövde Nyheter 30/1 2003, där studenter på Medvetande-programmet bl.a. sade: ”Det var bra att få en djupare insikt i buddismen. Man får en bild av hur det är i verkligheten.”
Jag har för egen del bara lite förkunskap om buddismen, men tycker mig ha lärt åtskilligt denna dag (28/1 2003). Jag har i efterhand slagit upp buddhism i Bra böckers lexikon. Jag kan komplettera med ett par begrepp: bodhi: den högsta insikten om tillvaron (jämför Buddha: upplyst). Dukkha: meningslösheten; dhyana: insikt i meditation; ahimsa: förbud att döda något levande. (( Den moderna stavningen i svenskan är buddism, buddist etc. Däremot behålls stavingen med h i namnet Buddha. Min anm.)) Jag har tittat på webbsidan Jag citerar nedan ett stycke ur Lakha Lama's filosofiske side (min övers.):
Den buddistiska kunskapen om vägen till fred av T.D. Lakha Lama, 28 september 2002
”I den buddistiska filosofin beskrivs vår tidsålder som katastrofernas tid. Enligt de gamla buddistiska skrifterna är förklaringen att det mänskliga sinnet denna tid domineras av obegränsat begär, som leder till aggressioner och hat leder till okunnighet om den globala harmonin. Dessa faktorer: begär, aggressivitet och okunnighet kallas i den buddistiska filosofin för De Tre Rotgifterna (se referat ovan).
Det är min uppfattning att de flesta av världens ledande politiker baserar sin politik på obegränsat begär och inte på etik och moral. Om vi inte begränsar vårt begär, värdesätter vårt liv och vad vi har, känner vi ständigt ett behov efter att få mer.
Vi skapar många tekniska hjälpmedel, och många av dem är till god nytta i samhället, men det är också en del av den teknologiska utvecklingen som syftar till att ödelägga människans harmoni och själva naturen. De flesta nationer spenderar mycket pengar på vapen. Frågan är vad vi uppnår med vapenmakt? Behovet av vapen är baserat på rädsla; det är ej grundat på mänsklig makt.
Det man i stället kan göra är att använda tillgängliga resurser till att bygga vänskap med andra nationer; då behöver man inte så stora maktmedel för att hota varandra. Man kan dela och ha mer utbyte sinsemellan, och detta kommer att göra landet rikt. Jag är förvissad om att det är den enda utvägen.
Hot är ett instrument för att undertrycka andra personer eller nationer, för att få dem att böja sig för den makt som ligger bakom hoten. Det skapar mera hat, vrede och hämndkänslor hos motparten, som kommer att vara besatt av tanken att hämnas direkt eller indirekt. Denna form av processer i sinnet är det mycket svårt att slå ner med vapen.
Den som hotar andra känner kanske själv att han står högre, är förmer och mäktig, men samtidigt behärskas han av många slag av rädsla och spekulationer. När man brukar makt till att hota andra, tvingar man de andra att lära sig använda samma metoder. När man ser att andra bygger upp sin makt, känner man sig själv hotad. Det är ingen fredlig cirkulation i den processen.
När människans sinne domineras av hat och aggressivitet, fokuseras det på att ta hämnd på ett synligt eller osynligt sätt. Det kallas terror. Begreppet har många nivåer. På ett vardagligt plan kan föräldrar t.ex. hota ett barn och dominera det, vilket skapar hat och aggressioner gentemot föräldrarna.” (…)
Jag finner detta citerade utdrag mycket belysande och helt tillämpligt på dagens situation – sannolikt mer nu, i början på februari 2003,än när det skrevs 28/9 2002. Ett nytt överhängande hot om förestående krig föreligger som bekant.; propagandamaskinen är i full gång och basunerar ut att Irakkriget nu är oundvikligt. Analysen ovan är inte helt färsk, men goda förklaringar av bakomliggande strukturer är inga dagsländor, de håller länge streck. Den danske filosofen Martinus skrev för 50—60 år sedan övergripande djupa analyser i andlig kosmologi. Dessa innehåller i stort sett samma tankar som hos Lakha, även om Martinus använde andra utgångspunkter och en egen stil. Kort sagt: analyserna håller ännu idag.
Jag kan inte undgå att tänka på de skrämmande förhållandena i Mellanöstern med omnejd – jag har återkommit till denna tragedi gång på gång och påminner om den förvärrade situationen för palestinierna i ockuperade områden. Det är förbluffande hur enad den israeliska befolkningen tycks stå bakom rådande förtryck. Jämför: Flertalet amerikaner sägs vara för ett krig i Irak; två tredjedelar av folket har nämnts, men siffran är ej att lita på. Vi ser hur hårda och hotfulla ledare i båda fallen svetsar samman folket under trycket av den psykologiska krigföringen – det är minst sagt oroväckande. Samtidigt ökar motståndet också och farliga spänningar uppstår internationellt. En global kris hotar.
Världen är full av samband och mer eller mindre synliga kopplingar (många är tillfälligt dolda). Det har en tid visats en skärmutställning om Falun Dafa (Falun Gong) i Skövde stadsbibliotek. En hel del gratismaterial upplyser dessutom om denna nästan globala rörelse med ursprung i Kina. Den som bryr sig kan även ta del av den noggrant dokumenterade förföljelse som många av utövarna är utsatta för i Kina sedan 1999 då Falun Dafa förbjöds. Det är skrämmande och delvis obegripligt vilka polisiära grymheter som förekommit och som väl ännu pågår. Det finns vittnesmål om hur många av dem som överlevt uthärdat övergreppen tack vare den moraliska styrka som byggts upp under såväl fysisk som mental träning. Märk att man övar både kropp och själ i Falun Dafa (ung: Livslagens hjul – den stora lagen)
Det intressanta i detta sammanhang är att rörelsen som sådan är ny, grundad så sent som 1992 – men samtidigt har den urgamla rötter i både taoism och buddism. I material om Falun Gong/Dafa känner jag igen mycket av det som Lakha Lama så pedagogiskt framförde här på Högskolan. Kina har skänkt mänskligheten många stora uppfinningar, storslagna bokverk och konst. Den ”nygamla” etik – och varianter liknande Falun Gong – som nu fötts där och spritts till hundratals millioner, både i Kina och utomlands, kan möjligen tillsammans med olika former av buddism hjälpa till att skapa en bättre värld. Det finns trots allt hopp.
Kommentar 2015
Jag har nu i mars bara några få anmärkningar att tillägga. Rent tekniskt var det inte helt lätt att under de långa föreläsningarna i januari 2003 löpande för hand anteckna på engelska och sedan bearbeta det ganska omfattande materialet på hygglig svenska (+ vissa ord på engelska och sanskrit).
Vad beträffar innehållet i stort behåller det ännu din aktualitet; vissa oroväckande tendenser har till och med skärpts. Man kan säga att historien endast med små förskjutningar upprepar sig. Krigsrisken tyngde då – och det befarade eländet besannades, liksom nu i utökad omfattning med inbördeskrig i vissa arabländer plus Ryssland-Ukrainakrisen. Man kan med fog säga att läget har förvärrats
Så bara ett tillägg vad beträffar en fin publikation om buddismen: Under några år efter Lakha Lamas föreläsningar prenumererade jag på tidskriften Buddism.nu som var mycket innehållsrik och upplysande. Tyvärr upphörde den och jag beklagar att mina tidskriftsnummer nu är borta. – Slutligen: Lakha Lamas hemsida finns nog inte längre, men säkerligen finns det många andra webbsidor om buddismen.