Levnad
Lycka till, du som dragit den rätta lotten! / Med tur tog du hem hela potten. / Helt klart är du i grund och botten / värd vinsten, för du håller måtten. / Köp nu ett av de vackra slotten / och stäng där ute alla brotten. / Vårda ömt de späda skotten / som där skall växa i fina rader / i skydd av starka palissader. / Dit når aldrig buller och krevader. / I nödfall bygger du barrikader. / Men än bor du där lycklig utan bravader. / Njut då och ät dina älsklingskrustader!
I denna lilla rimskiss skymtar något av en lyckad levnadssaga. Om denne lyckans ost i själva verket levde lycklig i alla sina dagar må vara osagt. Den här typen av tillvaro kan vid första påseendet förefalla nog så behaglig – men kanske ändå inte. Jag förmodar att slottslivet kunde bli alltför stereotypt och händelselöst för en man som sägs varit värd att vinna högsta vinsten. Han ”håller måtten”, vilket antyder att han är van att det ställs krav på honom och att han kan uppfylla dem. Måhända har hans liv före storvinsten inte varit helt oförvitligt (vems är det förresten?). Jag syftar på ”brotten” som han uppmanas stänga ute. Man behöver ju inte alls tolka det som att han själv skulle ha begått några olagligheter. Klart är i vart fall att han är fullt medveten om en hotfull omvärld någonstans långt borta, som ej inkräktar på hans tills vidare skyddade livsföring. Men anar man ej en inre oro för vad som komma skall?
Det finns ju så många olika livsöden; låt mig ge en glimt från en komplett annorlunda existens' avslut:
Bossen tog pistolen och tryckte den mot hans öra. / ”Inga om och men! Du vet vad du ska göra.” / Torpeden dessa ”gudsord” med en rysning kunde höra. / Hans pressade leende var alls ej genuint. / Chefens djupa röstläge var mycket maskulint: / ”Inget snack! Utför det snabbt, snyggt och fint.” / Torpeden skalv, med modet var det rätt skralt. / Detta var ett uppdrag han själv ej valt. / Men han skulle säkert få bra betalt…
Nu kunde torpeden lättad andas ut. / Jobbet gick ju bra till slut. / Offret aldrig mer skulle öppna sin trut. / Platsen för dådet var färgad röd. / Där låg beviset på ond bråd död. / Mördar'n sig själv sen till krogen bjöd. / Hann fram till dörren då skotten ljöd. / Hann knappt tänka: ”Nu är jag i nöd.” / ”Två mord i natt” rubriken i tidningen löd.
Ett speciellt drag med rim av det här slaget är att jag måste fatta mig kort, koncist och lakoniskt.; samtidigt spelar rytmen en viktig roll, likaså bör varje rimdel vara ungefär lika lång mellan strecken /…/. – I gangsterjargong betyder torped ”brutal inkasserare”. Hans banditliv slutade alltså abrupt; om man så vill kan man spekulera om det existerar någon sort gudomlig (?) rättvisa i dylika fall. Jag har för övrig tidigare skrivit en liten balladliknande dikt på ryska, och återgivit den på tyska och svenska: KARMA, med samma underliggande tankegång. Mitt fingerade fall för naturligt nog tanken till ett antal dödsskjutningar i Göteborg och Malmö, där rivaliserande maffiagäng tar den blodiga ”rättvisan” i egna händer. Polisen har som bekant mycket svårt att få fram några vittnesmål.
Det fundamentala ordet liv ingår i en mängd sammansättningar: livsviktig, livsfarlig, livsföring etc.; livgivande, livräddning, livränta (utan –s-). Jämför motsatsordet död i t.ex: dödförklarad, dödgrävare, dödläge (utan –s-); dödsdom, dödsfall, dödsförakt osv. – Färre ord med levnad, typ levnadsstandard. Fräna men lustiga ord är t.ex. dödsur (sorts skalbagge); dönick (/tråkmåns), dösnack och döing (lik; gast, vålnad), dötrist, alltså dö- som förstärkningsord.
Till handling det gäller att ta initiativ. / Rörelse är a och o för alla liv. / Begås brott, söker man ett motiv. / Hjälp kanske fås i något arkiv. / En forskare bör helst vara kreativ. / På tillvaron söker jag perspektiv. / In i framtiden tas snabba kliv. / För hetsigt är nog detta driv. / Ofta är det ett slit och riv. / Aktiviteten är så intensiv. / Banken kan ge dig ett kreditiv. / Ibland är det ett väldigt kiv / när det ges dumma direktiv. / Fatta pennan och om detta skriv!. / Då blir det väl ett himla liv!
Maj 2014