Livet som gudstjänst Del 2
Lars Östnäs
27/4 2003 Servicehuset Bagaren Skövde
Detta är en fortsättning på Livet som gudstjänst Del 1. Den andra delen av sammankomsten blev mer ett samtal med en hel del frågor som besvarades utförligt. L Ö återkom till detta med beröring: Det är tydligt att yngre människor är mer vana nu än förr att röra vid varandra; kramar och pussar är ofta något självklart när ungdomar träffas. Det är en förändring som märks speciellt i Sverige, det är lättsammare umgängesformer här numera, inget tjafs. Förr var det i allmänhet ett motstånd mot att krama om varandra i andras närvaro. Den försvarsattityd som då var vanlig kan bero på att den tiden alstrade hårdare förhållningssätt.
L Ö betecknade vår kulturhistoria som ”stenig”. Det begicks naturligtvis brott då som nu, men de har ändrat karaktär en hel del. Det var färre som begick äktenskapsbrott förr i tiden, därför att bedömningen var helt annorlunda. Det som många ännu har svårt att acceptera har ändå allmänt sett slagit igenom. En ganska bestämd mentalitet tycks emellertid bestå länge, både hos folket som helhet och i viss mån hos individerna, även om det i regel inte går att generalisera på den enskilda nivån. Danmark skiljer sig f.ö. ganska mycket från Sverige, fast vi är grannländer. Men det är bara kul, tyckte L Ö. Vi svenskar är striktare, men alla måste göra samma erfarenheter som andra för att bli på samma sätt som de. Svenskarna måste inse att de inte är några övermänniskor. I stort sett kan man dock säga att Sverige har lärt sig att lösa konflikter på ett acceptabelt sätt.
Fråga: Vilken betydelse har tiden egentligen? Det finns ju mycket äldre kulturer än Sveriges. Hur ser du på den utvecklingen? Svar: Klimatet har helt säkert spelat en stor roll för olika civilisationers uppkomst. Enligt Montesquieus klimatlära har de skilda klimatzonerna påverkat människan på olika sätt. Montesquieu var bra på att lösa problem.
Fråga: Stämmer det verkligen att länder och individer som bor i samma zon har gemensamma drag? Svar: Man kan se länder som organ i jordklotet, i analogi med mänskliga inre organ med alla sina mer eller mindre specialiserade celler. Människorna är då som jordens celler och de enskilda individerna präglas alla i viss mån av miljön och den gemensamma större kollektiva enhet som de ingår i, d.v.s. landet, nationen. Personer drabbas av stroke av olika orsaker; det kan vara skilda slags fel i hjärnan. Vid rehabilitering sker ofta en omstrukturering av vissa hjärnfunktioner, så att vederbörande blir mer eller mindre återställd och hjärnan kan fungera rätt normalt trots skadan. ((Själv har jag lite svårt att se analogin mellan land och individ och strokefallet. Min anm.))
Gamla högkulturer som vi väl känner till är de i Kina och Mesopotamien (nuvarande Irak). Det är så att kulturer kommer och går, flyttar geografiskt också; jämför kontinentalförskjutningen! I Norden har vi tagit intryck av medelhavskulturen. Martinus var inte speciellt partisk för Skandinavien; han tänkte sig faktiskt att det skulle bli ett kulturcentrum i Kaukasus i framtiden! Moral- och konfliktfrågor kommer att kunna lösas utan strid, bl.a. genom kurser och konferenser.
Vi kommer alltså i allmänhet att bli mer överens om olika saker – det behöver inte alls bli långtråkigt för det! Det gäller att få en större plattform som utgångspunkt för att kunna lösa problem. Demokratin brottas med problem men är ändå bättre än diktatur. Nu (april 2003) pågår en närkamp, när kriget i Irak kulminerar. Det sker en forcerad utveckling som får stora effekter idag, och därtill bidrar media mycket.
Under romartiden låg Palestina i imperiets utkant, där Roms kontroll kanske inte var så hård. Jesus kunde därför verka i ett förhållandevis fritt mentalt klimat. Jämför Skandinavien som ju är ännu mer perifert geografiskt i förhållande till det kontinentala Europa; här i norr har i stort sett kunnat råda en större öppenhet och frihet. Det är nu länge sedan Sverige var i krig: 1814. I det sammanhanget brukar man ange Schweiz som enastående: hela 760 år sedan det var i krig.
Fråga: Hur kan Martinus kosmologi spridas över världen? Och låter inte ”Tredje Testamentet” alltför pretentiöst? Svar: Verkets namn kan kanske uppfattas som en provokation, men vad man kallar saker och ting är inte det viktiga, det är innehållet som är väsentligt. Denna kosmologi har en kristen grund och det är intressant att se vad som är gemensamt med andra religioner, t.ex. i Islam som ökar. En del kristna riktningar vinner också anhängare; speciellt har den rysk-ortodoxa kyrkan gått framåt stort på senare år.
Stefan Einhorn säger att vi alla är överens om innebörden och vikten av de mänskliga rättigheterna, men att vi tyvärr ännu ej lever upp till dem.
Vetenskapen ska vara opartisk (är den verkligen det?), men det är viktigt att foga känsla till kunskap. Apropå känslor: Martinus frågar om Jesus verkligen var mycket arg när han körde ut månglarna ur templet.
Fråga: Vad hände där då? Skändade han månglarna? Svar: Nej, Jesus blev inte rasande, han kunde behålla jämvikten, för han var på en helt annan våglängd. Jämför Dalai Lama! Jag (L Ö) kommer att tänka på Åsne Sejerstad igen; hennes utstrålning påverkade definitivt reportern i en TV-intervju. Jesus manade oss att inte döma andra, det är primitivt. Däremot ska man försöka bli bättre på att bedöma sina medmänniskor – och samtidigt vara till behag för varandra.
L Ö återkom till förhållandena inom vårdjobbet. Den individuella lönesättningen bryr ha sig inte så mycket om för egen del; han förhandlar inte utan godtar den lön som föreslås, ok. Vad som premieras är det som syns: det är kurser där man får faktakunskaper. Det centrala i arbetet är ändå omvårdnaden av själen. I vårdhierarkin urskiljer man tydligt vilket som värderas högst resp. lägst: kirurgin toppar och längst ner kommer vården av gamla. L Ö har en vän som gjort en s.k. klassresa, han jobbade och gick den långa vägen och nådde en god status. Men vad är då vad man skulle kunna kalla ”själslig” status? Det är nog ett alltför luddigt begrepp.
Numera finns det många böcker i psykologi, psykiatri etc. Förutom massor med litteratur ges ofta kurser och seminarier, så idag ingår oftare den mentala och andliga aspekten i vårdarbetet. Vad är en persons identitet? Det är något ganska svårgripbart. Martinus talade i en artikel om fall av själslig undernäring som i värsta fall kan leda till andligt självmord. Det händer att man liksom tar död på själen. Talanger bryts ner, liksom tanke-förmåga och lungor (rökning förstör ju lungorna).
Det finns en koppling till vad Martinus kallar X1 och X2. Själen är den icke eviga delen av den osynliga identiteten. Jaget och övermedvetandet kontrasterar mot undermedvetandet (dags- resp. nattmedvetande). Undermedvetandet innehåller sex kroppar för olika grundenergier. De är evighetskroppar med var sitt energifält. De är emellertid inga auror, vilka representerar en grövre energiform. Auror kan ses av personer med särskild intuition. Fler och fler ser dem faktiskt, eftersom vi är på väg att bli mer andliga. L Ö nämnde vidare fenomenet materialisation men gick inte närmare in på det.
Man ser nu kopplingar mellan det fysiologiska och det mentala; som bekant mäter man kemiska reaktioner i hjärnan. Jämför också effekten av piller o.d. Man har upptäckt att kroppen även har ett s.k. långsamt nervsystem. Vi påverkas via detta genom beröring. S.k. taktil massage utförs i allt större utsträckning idag; den stimulerar hormoner som ger vällust. L Ö anmärkte att när tiden är mogen hittar man nya saker.
Angrepps- och flyktmekanismer kan tonas ner, men det återstår mycket att utforska på detta område. Mycket anmärkningsvärt är att en hjärnforskare vid Karolinska institutet sa under en kurs: ”Tanken kan påverka mikrostrukturer!” Det är en förtätad tanke, kommenterade L Ö. Martinus har sagt att människan om 3.000 år kommer att vara avsevärt omvandlad. Fysiologiska förändringar beträffande könsorganen kommer att inträffa (dubbelpolighet). Dematerialisering blir allmänt fullt möjlig. Man kan undra om sådana förändringar inte är rent nonsens, men det trodde inte L Ö.
En av ingångarna till kommande genomgripande förändringar är att minska och gradvis avlägsna rädslor. Beröring är som sagt en metod; vi bör röra mer vid varandra. Martinus ville förresten gärna kramas. Denna beröringslängtan gör oss dessutom mer fredliga! Våra gener kommer i stort sett att vara ungefär som förr, men en inre, mental förändring är möjlig genom beröring. Mikrostrukturer svarar på beröring, Det är en snabb utveckling på gång nu, konstaterade L Ö.
Martinus var unik på så sätt att han kunde ta emot höga vibrationer som vanliga människor inte kan känna av. Samtidigt verkade han utåt vara en helt vanlig människa; ingenting i hans utseende avslöjade hans ovanliga förmåga. Han var själv exempel på att en människa kan förändras radikalt. De förändringar som alla människor en gång kommer att genomgå gäller vår djupstruktur. Det vi märker nu är bara toppen på isberget, säger Martinus och tillägger att stora förändringar ska manifesteras redan om 200-300 år.
Det är inte nu möjligt att nu föreställa sig hur stora de blir. Det är tanken som är själva grunden till varje förändring. L Ö refererade till Darwin och de berömda finkarna på Galapagosöarna. Det uppstod varianter bland dem på några få generationer, och det var behovet som styrde den utvecklingen. Darwin trodde att det rörde sig om slumpvisa mutationer, men så var det inte. L Ö nämnde också de s.k. kreationisterna i detta sammanhang. Apropå ”slump”: I tidskriften Illustrerad Vetenskap har det stått en artikel om en slumpgenerator som forskare vid Princetonuniversitetet i USA använde. En dator slumpade mekaniskt ettor och nollor. En ofantlig mängd slumpar gav ett oväntat resultat: en Gausskurva (normalkurva) som registrerade resultat blev annorlunda. Apparaten gjorde nämligen utslag efter 11 september 2001!
Datorn reagerade faktiskt på känslor! Den påverkades av människor, t.o.m. på långt håll. Man har vid försök registrerat hjärnvågor hos personer, och man undrar alltså nu om det relaterade resultatet kan kopplas till att miljoner människor då tänkte på samma sak. Det tycks finnas ett globalt medvetandefält som även inkluderar känslor. Mystiker har sedan urminnes tider förstått att ande och materia är två sidor av samma sak. Den tidigare så kontroversielle forskaren Sheldrake – han med den ”hundrade apan” -- talar om morfogenetiska fält som ger resonans på långa avstånd. Märk att Sheldrake nu faktiskt är medlem i den ärevördiga Engelska Vetenskapsakademin!
Liksom den engelske löparen Bannister var den förste som sprang engelska milen under 4 minuter, ”drömgränsen”, på 1960-talet, så har man nu troligen brutit en ny vall enligt ovan. Det är pionjärerna på skilda områden som lägger ribban lite högre än andra tidigare gjort, och när de till slut klarar utmaningen och slagit rekord kan utvecklingen ta ett nytt steg på en högre nivå. Inom konsten blev den tredimensionella bilden banbrytande genom användningen av centralperspektivet. Nydanarna tänker annorlunda.
Fråga: Var inte Chrisitania i Köpenhamn också resultatet av nytänkande? Svar: Christiania är speciellt, jag är kluven vad gäller detta. Visst var det en ny idé att inrätta det området, men drogliberalismen som kom att frodas där är ju inte något positivt; alkohol-och drogproblem tog överhanden. Flexibiliteten var bra och nya företag bildades men de försvann sedan. Under 1900-talet såg många idéer dagens ljus. Einstein var okänd när han fick sina revolutionerande tankar. Om han då varit en etablerad forskare, hade nog aldrig relativitetsteorin kommit till.
L Ö nämnde att Martinus kom från mycket enkla förhållanden, i motsats till Buddha som var son till en furste. I förbigående tog L Ö upp s.k. utanför kroppen-upplevelser, vilka varit föremål för uppmärksammad forskning. Vem satte igång Vintergatan? Allt liv är egentligen medvetande. Martinus ”hemklot”, som han kom till jorden från, sägs vara i närheten av Sirius i Plejaderna. Universum är en evig hierarki. Martinus talar även om försynen, samtidigt som han inskärper att alla har ett ansvar för Jordens utveckling. Det sker en växande omsorg om vår planets öde från andra planeters sida. Därifrån sägs vissa högt utvecklade väsen komma hit för att hjälpa oss. Det pågår ett oavbrutet samtal i rymden – där finns andligt sett inget ”tomrum”. Rymdens hela struktur är osynlig för oss mäniskor. Makroväsen påverkar oss otvivelaktigt.
Vi människor i mellankosmos kan som tur är inte spränga vår hemplanet i bitar, ty högre väsen skulle hindra det. I galaxerna finns förtätad tankemateria. På ett andligt eller parafysiskt plan vistas representanter för ett högre medvetande. Naturligtvis skulle inte människor kunna leva där. Nämnda högre väsen är föregångare vars tankar delvis sprids till Jorden enligt en uppgjord plan. Det här skissartat relaterade är bara som att skrapa lite på ytan. Det mesta befinner sig på ett djupplan som är svårt att förstå. På Jorden kommer kosmiskt medvetna individer att inkarnera; kosmiskt högtstående människor kommer också att födas här, vilket inte hänt förut. Det mentala klimatet kommer att förändras radikalt. 3.000 år är egentligen ingen speciellt lång tid i ett bakåtperspektiv.
Liknande tankar har uttrycks av Donald Neale Walsh i Samtal med Gud 1-3. Denne har inte läst Martinus, men L Ö rekommenderade dessa böcker som också är humoristiska. 100.000-tals ex. av böckerna har sålts i USA, men de har inte haft framgång i Sverige. Vi ska komma ihåg att det inte bara är en persons verk, alltså Martinus, som representerar den Nya Världsimpulsen; det är nu många som driver på utvecklingen. Drivkrafter i detta arbete är intellekt och religiositet, egentligen längtan efter det okända. Vetenskap och religion (andlig vetenskap) kommer att förenas. Naturen är den stora läromästaren i den materiella världen. Naturen är som Martinus säger ”Gudomens tilltal”.
Kommentar maj 2003
Det var ett långt och mycket innehållsrikt föredrag, varför jag valt att återge det i två delar. En av de närvarande sa i pausen att detta var det bästa av alla i serien om Martinus kosmologi. Jag håller gärna med, även om det kanske inte är helt rättvist att jämföra (resuméer av flera dylika föreläsningar finns på hemsidan). Hursomhelst är Lars Östnäs en mycket sympatisk person som har en imponerande bredd på sina kunskaper. Det var bra att han emellanåt refererade till andra författare av liknande inriktning som Martinus. För min egen del har jag från att ha läst ganska mycket av Martinus en period gått över till att ta del av åtskilliga andra författares eller filosofers tankar inom ungefär samma sfär. Därefter har Martinus storhet framstått än klarare för mig, fastän han kanske inte är lika unik i alla avseenden som jag först tyckte. I ett hänseende är han i alla fall enastående: hans allomfattande överblick.
Nyligen gjorde jag referat av en serie på fyra föreläsningar på Högskolan i Skövde av Mats Molén från Umeå. Han är både biolog och geovetare och har också ett väldigt brett register. Dessutom är han kristen men långt ifrån någon kreationist. Han kritiserade Darwins evolutionslära på punkt efter punkt genom att ge en mängd konkreta exempel, som visade att darwinismen inte kan förklara all utveckling enligt gängse metoder. Molén möts i gengäld av ovederhäftig kritik när han påvisar fel eller obevisade påståenden hos andra forskare som tror blint på att det vedertagna i darwinismen måste vara sant. ”Darwins finkar” på Galapagos (se ovan) var också med i det intressanta resonemanget (som jag här inte går in på). Sammanfattningsvis bekräftade Mats Molén mångfaldigt vad Lars Östnäs tog upp angående nya tankar; dessa möter motstånd från de etablerade forskarna. Detta är nästan oundvikligt, i vart fall motarbetas de forskare som inte ligger precis rätt i tiden (som Einstein gjorde). Det finns många förutfattade meningar att bekämpa – men då måste man förstås upp till bevis.
En annan forskare som jag kort måste nämna är en annan svensk: Carl Johan Calleman. Han har också en mycket bred vetenskaplig bas, bl.a. som biolog och cancerexpert. Den bok av honom som jag just nu läser är Mayakalendern (The Mayan Calendar). Calleman påbörjade sitt nya fascinerande forskningsarbete för ca. tio år sedan efter att ha lämnat sin karriär som etablerad forskare i USA (tidigare i Sverige) på nämnda forskningsfält. Det är förvisso ett helt annat fält han nu går in för. Denna geniala kalender – en av flera som Mayaindianerna skapade – är unik då den är av andlig natur! Denna s.k. heliga kalender är ganska komplicerad, och jag kan bara säga att den ger oss en ny helhetssyn. Samtidigt måste jag nämna att andra forskare ivrigt studerar andra aspekter av den fantastiska Mayakulturen.
Som lekman kan jag inte säkert avgöra om Callemans ingående studier utgör en banbrytande forskarinsats, men det känns faktiskt så. Hur som helst behövs det eldsjälar som vågar fördjupa sig i något nytt. Slutligen kan jag säga att jag åhörde en minst tre (3!) timmars föreläsning av Calleman i Skövde kring samma ämne. Givetvis refererade jag det; jag har f.ö. en sparad tidningsartikel från den gången 14/11 1998. (En mycket kortare sammanfattning av ett annat föredrag i ämnet av Calleman finns.) Naturligtvis kan man söka Carl Johan Calleman på Nätet, det finns mycket att läsa på hans sidor.
Mycket kort kommentar 1/1 2018
Callemans senare böcker rekommenderas (se Nätet); de sätter in den förbluffande Mayakulturen i ett övergripande kosmiskt sammanhang enligt senaste forskningsrön.