Metodstöd för utvärdering av CASE-verktyg
”Så får du veta vilka IT-produkter som behövs för att bygga bra programvara”
Björn Lundell
31/1 2002 Högskolan i Skövde
Detta är en sammanfattning av en öppen föreläsning på Högskolan i Skövde. Föredraget ingår i en serie populärvetenskapliga föreläsningar om aktuell forskning vid Högskolan i Skövde.
”Björn Lundell, nybliven doktor i datavetenskap, kommer att presentera sina erfarenheter från ett doktorandprojekt. Han kommer också att populärt beskriva den pågående forskningen om utvärdering av CASE-verktyg.” (annons)
Innan B L:s föreläsning startade informerade professor Anders Malmsjö vid Högskolan i Skövde om att den påbörjade serien populärvetenskapliga föreläsningar, som Forskningsnämnden står för, kommer att hållas sista torsdagen i varje månad.
B L visade text och bilder baserade på sin doktorsavhandling och kommenterade löpande, för det mesta med egna ord. Först kunde vi (rätt fåtaliga åhörare) läsa bl.a. Metodstöd för utvärdering av CASE-verktyg – Reflexioner och erfarenheter från en forskarprocess. Doktorandarbetet har utförts vid Institutionen för Datavetenskap vid Högskolan i Skövde och handlar om CASE-teknik i komplexa IT-produkter. Tekniken är avsedd att tillhandahålla hjälpmedel för byggande av programvara.
B L framhöll upprepade gånger att det är viktigt att se både studier och forskning i datavetenskap som en process. Översiktligt visade han först att innehållet i föreläsningen bestod av en introduktion av 1) dels det avhandlingen visar, dels forskningsprocessen och dess metod. 2) Forskningsresultaten, som B L kommit fram till bl.a. genom omfattande litteraturanalyser av metodstöd. Han betecknade tiden från mitten av 1980-talet fram till 2001 som ”en resa mot Ph. D”. Han har studerat och undervisat vid Högskolan i Skövde, där han nu också är verksam.
CASE-verktyg är alltså en typ av IT-produkter som kan användas för att bygga programvara. Definition: ”A software product that can assist software engineers by providing automated support activities for software life-cycles”.
Utvärdering är ett mångtydigt begrepp; därför frågar man: utvärdering av vad? Är det a) produkter eller processer eller b) statiska eller dynamiska fenomen som skall utvärderas? Dynamiska fenomen avser ett förlopp och förändras alltså över en viss tid. Sådana är inte aktuella här, sade B L som också ställde frågan När? Utvärdering kan ske antingen vid en given tidpunkt eller som pågående process, eller också före eller efter dess införande.
Hur? är nästa fråga. Även här angavs två aspekter: Å ena sidan: Ses kontexten för utnyttjande inifrån eller utifrån? Å andra sidan: med konceptuell närhet eller distans till det fenomen som utvärderas? (Närhet betecknar förtrogenhet med programutvecklingen, medan distans anger att vederbörande inte är bekant med den.)
Forskning går ut på att förstå och förklara ett fenomen samt att ge en bestämd innebörd åt detta. Det är en utvecklingsprocess som ska leda fram till att man kan bygga en viss programvara. Utvärderingen har alltså till uppgift att fastställa om forskningsprocessen lyckats eller ej, och dessutom att klargöra varför det går eller ej går att bygga avsedd programvara.
Vidare pekade B L på följande väsentliga komponenter i arbetet med avhandlingen: 1/ Identifieringsproblem; 2/ Att presentera och analysera en metod; 3/ Överföring. Det gällde att vidimera huruvida metoden var giltig eller ej. Den metod som skapats måste valideras så att andra personer också ska kunna nyttja den utan mankemang. Det gäller med andra ord att säkra potentiell relevans i nyttjandesituationen. Vad finns det för metodstöd idag? När det gäller att hitta orsaker till problem som kan uppstå är kontexten mycket betydelsefull.
Forskningsprocess, forskningsmetod och rapport av forskningsresultat: * Research process – Vad hände egentligen? * Research method – Vad vägledde det som hände? * Reporting on research findings – Vad är lämplig presentation av klart och koncist argument för forskningsprocessen?
Det är under processens förlopp viktigt att känna efter: Vart är jag på väg? Det finns en känsla av osäkerhet under resans gång, för det finns inget ”sjökort” att följa. Det gäller även att ha en tidsmässig överblick av forskningsprocessen. Och som sagt: man måste ju i slutändan kunna överföra sin utarbetade metod till andra individer. Activity / Duration (tidslängd): Det är naturligtvis viktigt att vara först med den forskning som forskaren helhjärtat ägnar sig åt. Givetvis uppstår en hel del problem att brottas med.
Grundad teori (Grounded Theory= GT) – egentligen en term hämtad från sociologin. Den används i denna forskning på två sätt: a) GT har inspirerat till den litteraturstudie som här genomförts; b) GT är grunden för den metod som vuxit fram under processen.
Forskningsresultaten kan indelas i tre delar: 1) Litteraturanalysen; synsätt och metoder skärskådas för utvärdering av CASE-verktyg. 2) Framväxt av metoden (2G); från GT till ny metod (som inte var förutsebar). 3) Metodens överföring. Evaluering växte också fram.
Om litteraturanalysen: en sådan kan tolkas på olika sätt. Studien blev tvärvetenskaplig. B L letade i litteraturen efter relevanta textstycken och citat för att erhålla ökad fokus. Litteraturanalysen omfattade: * Utvecklingsforskning av IT-produkter / CASE – verktygsutveckling. * CASE-teknik i vid mening (det finns många olika tekniker). * IS/SE-metoder, IS/SE-utveckling och analys. * Metodutveckling; denna ledde till överföring av metoder. Grundad teori (GT) jämte andra forskningsmetoder.
Vidare användes ”memoskrivande” för att finna idéer, d.v.s. a) kodning av litteratur (öppen kodning enligt GT). b) anteckningar, såsom textstycken, citat med kompletterande noteringar. Systematiserandet av ovanstående betecknade B L som ”den mest kaotiska” delen av arbetet.
Perspektiv på litteraturanalys av CASE-verktyg jämte metod för utvärdering av CASE-verktyg .IS development basis: det är dels ett brukarperspektiv, dels ett utvecklarperspektiv (research and development basis). Utvecklaren söker intressera presumptiva tillverkare av produkten. Det är fråga om att gå från idé / metod till att bygga en prototyp. Den skall ha god funktionalitet och ge olika aspekter på potentiell användning. Vidare ställs speciella IT-krav på produkten: den skall kunna brukas i flera organisatoriska sammanhang. Det finns således flera roller för produkten; inte minst viktig är förstås den kommersiella biten.
2G för utvecklandet av utvärderingsramverk (Framework development): Data sources <--> initiation & structuring <--> Evaluation framework <--> Evaluation for selection. Contextual setting. Legend: Data flow.
Processen för att utveckla ramverk med 2G växlar mellan två perspektiv : *Vad vill brukaren göra med en CASE-produkt? = Behovsdrivet perspektiv. *Vad kan en existerande ”bra” CASE-produkt prestera?
Behovsdrivet perspektiv vid arbete med 2G: Component Thinking. * Begreppet Component Thinking är svårt att definiera på ett tillfredsställande sätt. * Källor: ett stort antal intervjuer med icke identifierbara personer ger indikationer via observationer, fraser och ord, då intervjuerna i materialet jämförs och kodas. Därvid urskiljs vissa begreppsbildningssituationer, d.v.s. en specifik betydelse erhålls i en särskild situation. Kan tekniken ge just denna innebörd? Man får efterhand en successiv precisering av begreppet. Olika personers utsagor, bl.a. citat, ligger alltså till grund för överföringen.
Forskningsprocessen – Erfarenheter: Forskningen innebar en ansenlig ansträngning under en längre period. F.ö. omfattar avhandlingen 175 sidor och 58.690 ord i själva texten. B L talade om ”4 i” som väsentliga för sitt forskningsarbete som doktorand: intresse, idéer, insikter, inspiration. Av alla anteckningar som han gjorde slängde han 99 %! Viktiga är naturligtvis internationella kontakter (se nedan).
Till bilden hör sammanfattningsvis förväntningar, reflexioner, förvirring, frustration; men slutligen naturligtvis stor glädje efter avlagd doktorsexamen vid universitetet i Exeter, England 15/6 2001. Mycket hade självfallet hänt dessförinnan. Som ”Ph. D. Student” accepterades B L i forskarvärlden 1997 då han gjorde sin första forskarpresentation i Los Angeles, Californa USA, där studenter från fem världsdelar deltog. Samma år hade han deltagit i en internationell konferens i England. F.ö. utgör forskarprestationerna ett särskilt kapitel i hans bok. I september 1998 var han i Exeter för handledning. 1999 var han i Seattle, Washington och även i Boise, Idaho USA.
Medan B L till sist berättade om sina internationella kontakter och framträdanden visade han foton därifrån. Bl.a. visade han en bild på sig själv tillsammans med en känd forskare vid Microsoft (Hershey?). På en annan bild var han tillsammans med en framstående expert på framtidens autonoma (förarlösa) fordon. En annan amerikan ställde förresten kniviga frågor till B L. De sista bilderna visade B L omedelbart före och efter disputationen vid University of Exeter – något spänd respektive mycket nöjd. Sedan blev det förstås fest, och slutligen var det en bild på en glad och stolt son vid hemkomsten.
Kort kommentar februari 2002
Jag tyckte det var en trevlig presentation av ett för den oinvigde ganska svårt ämne. Björn Lundell talade ledigt – och speciellt på slutet – personligt om sitt arbete. Vad beträffar mitt referat så missade jag säkert en del bra muntliga förklaringar när jag försökte hänga med i den skriftliga presentationen på duken. Därför är nog inte allt fullt begripligt och tydligt i min resumé.
Mycket kort kommentar januari 2017
CASE = Computer Aided Software Engineering. Jag googlade på CASE-verktyg och fann bl.a. ”Användbara CASE-verktyg – DIVA portal ”