Mirakler i Brasilien
Pernilla Wadborg
14/3 2004 Valhall, Kulturhuset Skövde
Hälsomässa för kropp och själ
”For those who believe no words are necessary. For those who do not believe no words are possible.” “Kan 15 miljoner människor ha fel? *Varför vallfärdar människor frånhela världen till en klinik I Brasiliens inland? *Hur kan kliniken ta emot en patientkapacitet per vecka som överskrider vad västvärldens största sjukhus producerar per månad, d.v.s. drygt 25 000 patienter och ändå vara kostnadsfri? *Hur kan 139 olika sjukdomar behandlas däribland AIDS, Cancer, MS, Parkinson, autoimmunitet etc. som i övriga länder anses vara kroniska, obotliga och icke behandlingsbara? * Vad gör man när behandlingsresultaten är att betrakta som ”mirakler” och patientberättelserna sätter traditionell skolmedicin i gungning? *Vad har forskare, vetenskapsmän och läkare kommit fram till som studerat, testat och bevittnat den man som uppges vara den största healern på 2000 år? * Hur förklarar man det oförklarliga?”
Pernilla Wadborg (P W) ”har 12 års yrkesverksamhet inom resebranschen bland annat som: reseledare, resesäljare, kryssningsvärdinna, flygvärdinna och utbildningskonsult.” (Allt ovan citerat enligt informationsblad)
Frågorna ovan besvarades åtminstone delvis under föredraget. Dessutom delades en folder ut: Safety Folder, ur vilken jag här bara anger rubrikerna som dock ger en antydan om innehållet i denna: * Delgivning – information; * Ansvar – informationsgivare; * Kvacksalveri; * Löften/garantier; * Etik/moral; * Utländska vårdgivare; * Professionalism/seriositet; * Kontaktvillkor; * Kontaktinfo.
Presentationen skedde huvudsakligen enligt följande: 1) Safety; 2) personlig presentation; 3) Fakta om kliniken; 4) Bildspel. P W tog i sin presentation först upp några viktiga punkter. Exempelvis fann hon det betydelsefullt att påpeka att de (hon assisterades av sin man Christer) inte var anställda och inte fick betalt av den brasilianska kliniken, så denna info ägde rum helt på deras eget initiativ. Hon betonade att hon tog hänsyn till kvacksalverilagen och använde därför ordet tillfriskna i stället för ”bota”. Här gällde det enbart information om ett behandlingsalternativ. Besökslandets (= Brasiliens) lagar gäller för den som söker vård utomlands (folderrubrik: Utländska vårdgivare).
P W berättade om sin bakgrund (se även citat ovan). Efter en marknadsekonomisk utbildning var hon 12 år i resebranschen, bl.a. som flygvärdinna i SAS. Hon fick en allt större infektionskänslighet och genomförde 6 penicillinkurer på ett år mot inflammationer. Tyvärr slogs immunförsvaret ut och kroppen strejkade helt enkelt. En flygmedicinsk utredning gjordes som tog ett och ett halvt år; hon hade totalt kontakt med 38 läkare! 13 av dem misstänkte att det rörde sig om en obotlig sjukdom; Det var kanske en hjärntumör (troligen i hypofysen). En grundlig röntgenundersökning skulle kosta 25 000 kr. – men det fanns inga pengar till den. Chockad skickades hon hem med en ask Magnecyl!
Av sin mor fick P W en läkarbok i julklapp. Hon slog upp i den och läste. Sedan gick hon åter till en läkare för att få hjälp: ”Jag har rätt att få hjälp. Jag betalar också skatt för det.” Hon fick en remiss – inget hände; ännu enremiss utan resultat, och till slut en tredje. Röntgenavdelningen hade en 3-gradig skala för väntetider. P W befann sig i gruppen för den längsta väntan. På sjukhuset som hon äntligen kom till fördes hon till Akuten, där hon fick vänta i 13 timmar! Hon krävde att bli röntgad och slutligen blev det lungröntgen, men man röntgade inte hjärnan! (Jämför ovan) Först 3 månader senare blev det i alla fall huvudröntgen – lyckligtvis hittades ingen tumör!
P W hade ådragit sig två anti-immunologiska sjukdomar varvid kroppen hade angripit sina egna organ och vävnader: hon hade fått vitiligo, en ovanlig hudsjukdom som innebär att kroppen äter upp hudens pigment så att det uppstår vita fläckar. Ett bekant fall är Michael Jackson som led av samma sjukdom: allt pigment togs bort på hans hud. Svenska läkare spådde att P W inte skulle bli mer är 50 år gammal.
Hon började söka efter alternativa möjligheter till behandling. Hon läste om Kuba där man hade bedrivit forskning på detta område i 30 år. Kuba är f.ö. det läkartätaste landet i världen. Men svenska läkare rådde henne: ”Åk inte till Kuba!” Den andra sjukdomen hon led av var tyreoidit som är en sköldkörtelsjukdom. Kunde måhända piller hjälpa? Hon försökte med homeopati och olika slag av terapi, t.ex. zonterapi, men utan framgång. Slutligen fick hon höra talas om ”undret i Brasilien”, där ”mirakelmannen” hade häpnadsväckande framgång. Kunde det som verkade omöjligt att göra något åt i Sverige vara möjligt någon annanstans? Det är ju resultat som räknas.
P W gjorde en återblick med ett par blixtsnabba nedslag i historien: På 1400-talet sa man att jorden var platt. På 1600-talet rådde stark övertro (häxjakt!); folk dog också bl.a. av brist på hygien. När järnvägen kom på 1800-talet var tåghastigheten först bara 15 km/tim., men man sa: ”Folk kommer att dö av den hisnande farten!” Dessa exempel visar att gårdagens sanning ofta blir morgondagens lögn. Ipren är förresten en värktablett. ”Hur funkar den?” frågade P W. Det visste hon inte – men den ger önskat resultat.
Fakta om kliniken * Den är ”spirituell” med medicinsk inriktning; * Den har en holistisk syn; * Behandlar ej symptom utan källan till problemen; * Är verksam sedan 44 år, har besökts av 15 miljoner människor; * Har 25 000 patienter i veckan; * Fungerar som öppen mottagning onsdag--fredag; * 250 volontärer driver kliniken; * Joa҄o Teixeria de Fara är chef (citat av honom först ovan); * Ingen taxa (alltså gratis behandling!) (( Ordet ”spirituell” bör vara andlig; spirituell =kvick, rolig. Men jämför eng. spiritual=andlig. Min anm.))
Varifrån kommer patienterna? Naturligtvis från Sydamerika men även många från övriga världen, t.ex. Australien, Nya Zeeland, Kanada, England, Danmark, Polen, Ryssland m.fl. Någon reklam görs inte, varken i press eller TV; det är ”djungeltelegrafen” som sprider ryktet om den fantastiska kliniken.
Vilka patienter är det? De representerar alla möjliga yrken, en del är exempelvis knutna till affärsvärlden, men det är inte ekonomin som styr. Det kommer både fattiga och rika, troende och ateister. 1991 kom en av de mest kända patienterna, Shirley McLaine. En annan som besökte som patient var Perus president Fujimori. Är man intresserad av kändisbesök i detta sammanhang kan man hitta fler på Internet.
Hur ser den genomsnittlige patienten ut? 1) Han/hon är övergiven av den moderna medicinen. 2) Har ofta behandlats av den moderna medicinens främsta specialister; 3) Är en person som förklarats vara kroniskt icke-behandlingsbar.
Vilka sjukdomar rör det sig om? Totalt är det 139 sjukdomar som behandlats på kliniken. Det är svåra sjukdomar som aids, cancer, diabetes, MS, Parkinsons sjukdom, reumatism, stroke osv. Huvudgruppen består av autoimmuna sjukdomar, olika cancerformer, ögonsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska samt sådana sjukdomar som har med rörelseorganen att göra. Vad ALS beträffar ( en sjukdom som aktualiserats genom TV-kända Ulla-Carin Lindquists död nyligen), tog P W reda på att man behandlat denna obotliga (?) sjukdom på kliniken i Brasilien. Hon undrade naturligtvis över vad som där kunde ha gjorts i Ulla-Carins fall. Självfallet finns det fall där inte heller kliniken kan bota; det gäller t.ex. personer som fått ben eller armar amputerade. Förlorade extremiteter är och förblir ju borta.
Vilken behandling ges? Och hur lång är behandlingstiden? * Med örtmedicin – fytoterapi; * Kristallbehandling: * Operation, synlig resp. osynlig. – Behandlingstiden beror bl.a. på patientens individuella livsstil.
P W visade en teckning och berättade. Det var en kyrka med ett väldigt ovädersmoln ovanför. En präst befann sig där och när ett fruktansvärt skyfall vräkte ner och hotade att dränka prästen, kom polisen till platsen för att rädda honom. Men prästen sa att Gud skulle rädda honom. Sedan kom människor i en båt till undsättning. Men prästen som krupit upp på kyrktaket när vattnet bara steg, avböjde räddningsförsöket av samma skäl som förut. Regnet fortsatte och en helikopter sökte rädda prästen som fortfarande var ståndaktig. En biskopförmådde ej heller övertala mannen som endast ville bli räddad av Gud. Prästen omkom till slut och stod inför Sankte Per. Han som arbetat i Guds tjänst i hela sitt liv, undrade varför han inte fick hjälp av Gud själv. Svaret blev att prästen själv skulle ha medverkat till sin egen räddning. – Sens moralen är förstås given. P W tog också rökning som exempel: rökare lever ju farligt men kan medverka i processen att bota/rädda sig själva.
Vilka behandlingsresultat har man nått? * 85-90 % av patienterna har botats; * Oberoende av placebo-/nacebo-effekt; * Ingen har blivit ”inbillningsfrisk”; * Resultaten är fullt mätbara med rådande teknik som blodprov, röntgen, ultraljud.
Har vetenskapliga studier företagits? * Utländska forskarteam från Ryssland, Tyskland, Frankrike, Japan och USA har gjort studier. De har ej kunnat ge några godtagbara förklaringar. UBM-studenter gjorde en undersökning i två år. ((UBM är en förkortning för University of dr B de M. Jag hann bara uppfatta initialerna i personnamnet. Min anm.)) Bland kända forskare som i detta fall genomfört vetenskapliga studier nämndes dr Coanda; hans far var f.ö. jetflygplanets uppfinnare. Denne forskare är vattenexpert. Han har funnit att tillgång till ett slags särskilt renat vatten ger högre medellivslängd.
Mirakelmannen: Joa҄o Teixeria de Fara föddes 24 juni 1942. Han har beskrivits som den störste healern på 2000 år. Han var nio år när han först upptäckte sin förmåga att bota, men genombrottet kom när han var 16. Den nuvarande kliniken etablerades 1975.
Bildspel Först visades bilder från den lilla byn Abadia҄nia där kliniken är belägen. Det lilla samhället har 10 mil till huvudstaden Brasilia som ligger i det väldiga inlandet, och det är 80 mil till kusten. Bygatan som leder till kliniken är kantad av låga hus. När P W var där bodde hon på ett pensionat /posada på portugiska) med helpension. Maten bestod mest av kyckling, fisk, bönor och sallad. Man såg en bild på Joa҄o – som saknar medicinsk utbildning! Till råga på allt tål han inte att se blod, och avskyr injektioner. De flesta bilderna var tagna på kliniken, vilken som sagt har en andlig (spiritual) bas med medicinsk inriktning.
Det i högsta grad märkliga är att läkarna har levt och varit framstående doktorer men som nu befinner sig i andevärlden! De delar nu med sig av sina kunskaper till Joa҄o. Denne berättar sedan vidare om hur sjukdomarna ska behandlas. Vem är det som är i Joa҄os kropp? De avlidna presenterar sig med namn – och man har kunnat kontrollera att allt stämmer! De har verkligen levt och arbetat som läkare då de var i livet. En av dem lyckades på 1850-talet ta fram ett vaccin och en medicin mot den tropiska sjukdomen gula febern.
En annan bild visade hur en mängd människor vallfärdar till kliniken som är målad helt i vitt, vilket symboliserar ”Hoppets klinik”, vars officiella namn är Casa de Dom Inácio. En bild visade ingången, utanför prunkar en vacker trädgård. Denna är som en oas där det odlas örter och många andra växter. Där finns också bänkar där patienterna kan sitta och vila sig. En utsiktsplatå ger en fin utblick över ett fantastiskt landskap. Man undrar förstås om det finns ormar där. Ja, men inte intill kliniken. Ett vattenfall finns också , det kan besökas på recept! Vattnet där har nämligen en terapeutisk verkan, vattnet känns lite som badolja.
Måltiderna är naturligtvis viktiga inslag i vistelsen. 3000 talrikar soppa -- mestadels grönsakssoppa – per dag serveras, antingen i restaurangen eller utomhus i trädgården; t.o.m. maten är gratis! Ursprungligen var det för de fattigas skull som man inte tog betalt, men gratisprincipen kom att gälla för alla och så är det än idag. Eftersom det kommer tusentals besökare från hela världen varje dag, är det ett förmiddags- och ett eftermiddagspass. Kliniken stänger inte förrän alla har tagits omhand.
Sjukdomssymptomen ska finnas antecknade på ett papper som måste översättas till portugisiska om patienten kommer från annat icke-portugisisktalande land. De som ska behandlas samlas sedan i en lokal till informationsmöte. De anländande indelas i tre köer innan de slussas in i kliniken: en 1:a grupp, en 2:a och en 3:e som är till för dem på återbesök. De mycket svårt sjuka får ligga i vilrum i väntan på sin tur.
Mirakelmannen ger en diagnos, d.v.s. egentligen är det de döda läkarna, hans bokstavligen andliga medhjälpare, som ställer diagnosen. Denna skriver han ner på en lapp. Diagnosen tar bara 20 sekunder per person! Detta papper lämnas sedan till de ansvariga för behandlingen. Denna består vanligen av dosering av örtmedicin och fytoterapi. De sjuka botas alltså med växter. ((fyto- i ordet fytoterapi är grekiska och betyder just växt. Min anm.))
I det gamla Egypten använde man sig mycket av örter vid medicinering. Numera kommer ännu 25 % av all medicin från växtriket. 5 miljoner av den västerländska befolkningen är beroende av örtbaserad medicin. Örtmedicinen ges vid kliniken i kapslar. Det finns hela 180 olika sorters örter som används till medicin där. En del av dessa kommer från det väldiga Amazonas. Man fick se kapslar och burkar på en bild. Örtmedicinbehandlingen kan räcka för att patienten ska tillfriskna, eller också används den behandlingen som förberedelse för operation.
Det förekommer som nämnt även behandling av cancer. En läkare vid namn M Vogel, som avled 1991, fick under sin livstid ca.100 patent på örtmediciner. En av dessa gällde kristallterapi som tillämpas vid kliniken. Denna terapi har med vattenproduktionen i kroppen att göra; i de sjuka cancercellerna är kristallerna ostrukturerade. (( Det sistnämnda uppfattade jag så, fast jag förstår inte riktigt. Min anm. ))
Som nämnt utför man två slags operationer: synliga och osynliga (invärtes). Bilder visades, och man såg vita partier som såg ut som vitt skum. Det var andliga doktorer, ”andekirurger”, som opererade! Märkligt nog sa P W (som förstås hela tiden kommenterade stillbilderna) att de kirurgiska instrumenten inte var desinficerade på vanligt sätt på kliniken – de var ”spirituellt” desinficerade! Likaså användes inte vanliga materiella bedövningsmedel, utan också bedövningen skedde ”spirituellt”! Någon olidlig smärta kunde inte förmärkas. Och inget blod syntes ur något sår! F. ö. anmärkte hon att västerlänningar ofta vill att kirurgen ska skära i dem för att de sedan ska ha synliga bevis på att de genomgått en operation.
((Denna passage innehåller otroliga saker. Jag minns att jag för många år sedan såg något liknande på TV. Jag tror det var på Filipinerna som en operation gjordes med bara händerna! Helt säkert kommer jag ihåg att det oförklarliga bortförklarades av en kommentator som sa att det rörde sig om någon form av humbug. De mest långsökta ”förklaringar” har jag mer än en gång hört i samband med svårbegripliga företeelser, t.ex. beträffande UFO-fenomen. Det som irriterar mig är att osannolika hypoteser och rena spekulationer i dylika fall framförs tvärsäkert som om det vore tal om något logiskt begripligt, eller också som ett simpelt trick. Betr. ordet ”spirituell”: se ovan. Min anm.))
1987 drabbades Joa҄o av stroke. Han undersöktes av läkare på vanligt sätt. Det gjordes ett standardtest som visade på en blockad i hjärnan. Men det uppstod kortslutning i instrumenten under undersökningen! Man försökte igen – med samma resultat! Joa҄o lämnade sjukhuset, fortfarande förlamad. Han frågade då läkarna i andevärlden; de bestämde ett datum för en andlig operation. Media var på plats när mirakelmannen offentligt genomförde en operation på sig själv! I operationsrummet mediterade han 5-10 minuter före operationen. Han satt helt stilla och blundade. Under operationen sa han att han fick en grävande känsla i kroppen där felet uppstått.
En operation kan ibland ta upp till tre dagar. Den grävande känslan finns där hela tiden. Om den opererade inte tror på att han/hon verkligen blivit opererad, händer det att de andliga doktorerna lämnar ärr på huden som bevis! På en bild syntes ett berg av glasögon samt en stor trave käppar. Dessa hjälpmedel hade lämnats kvar av de tillfrisknade då de inte längre behövdes och sedan kunde skänkas bort till behövande.
P W poängterade att det för henne bara gällde att ge information, att förmedla ett budskap. Hon hänvisade till nämnda ”Safety Folder” för mer info. Det var inte fråga om någon resebyråverksamhet. Men det arrangerades varje år enstaka gruppresor till Brasilien (se under Kontaktvillkor och Kontaktinformation i foldern). ((Jag uppger ej en säkert inaktuell hemsida, tfn-nr m.m. Min anm.))
P W avslutade med en personlig vittnesbörd: När hon och Christer kommit hem från Brasilien berättade de och visade bilder för en god vän, som hade en väninna som var väldigt sjuk i cancer. Läkarna hade upptäckt 15 metastaser i levern och andra organ. Hon satt i rullstol. ”Ge henne häftet!” sa P W när hon efter bildvisningen fick veta hur det stod till med kvinnan. I november-december det året fick den cancersjuka beskedet att hon hade högst tre månader kvar att leva. Hon måste snarast möjligt komma till mirakelkliniken. Men den var stängd under jul och nyår fick man veta. Hon kunde i alla fall komma iväg till Brasilien till sist trots alla svårigheter; hon var ju rullstolsbunden också. Hon fick dock ha med sig en assistent.
Den svårt sjuka kvinnan kollapsade två gånger under resan. Man anade vid framkomsten att hon troligen inte kunde räddas till livet. Men hon fick omedelbart upprepade behandlingar med örtmediciner och tre gånger kristallterapi m.m. samt operation. Hon fick stanna tre veckor på kliniken; till sist kunde hon promenera en kilometer. När hon tog flyget hem, var det utan rullstol! ”Jag har fått benen tillbaka,” sa hon. Väl hemma i Sverige undrade hennes läkare över den mycket påtagliga förbättringen – men hon berättade inte vad som hänt. Hon undersöktes i alla fall. Utlåtandet löd: ”Ej prioriterad”. Överläkaren bestämde för säkerhets skull att hon skulle röntgas. Då blev hon prioriterad till röntgen.
Kommentar mars 2004
Det var ett mycket professionellt genomfört föredrag i högt tempo och väl förberett. Det var uppenbarligen inte första gången P W höll det; tiden hölls också perfekt. Eftersom ämnet är känsligt var det naturligtvis välbetänkt att alla fick både folder och info-blad inledningsvis.
Jag nämnde ovan ett TV-program som jag fick i tankarna i samband med berättelsen om ”mirakelmannen” Joa҄o. Fast strängt taget var det ju inte han som utförde mirakler. Jag läste för åtskilliga år sedan en bok om den märklige amerikanen Edgar Cayce som också var mottagare av avancerade medicinska kunskaper från andra sidan. Cayce tog emot komplicerade meddelanden då han befann sig i trans. Han kunde tydligen registrera dem exakt utan att begripa ett dyft. Liksom Joa҄o hade han ingen som helst medicinsk utbildning. Man kunde genom sin ”mottagning” hjälpa många sjuka människor som kunde botas med metoder som ibland var okända eller bortglömda bland den tidens läkare; det var nog under förra hälften av 1900-talet. Cayce kunde även förutse händelser. Sorgligt nog blev han hänsynslöst utnyttjad och dog olycklig.
Jag vill inte komma med några krystade spekulationer med anledning av dylika fall, som givetvis ignoreras eller förlöjligas av skolmedicinen som alltid tror sig veta bäst och inte gärna erkänner att en behandling kan vara verkningsfull, trots att man inte kan förklara varför. Jag har i annat sammanhang berättat om hur jag på 70-talet träffade en svensk läkare som varit i Kina och lärt sig akupunktur. Det var mycket få i Sverige som då trodde att sådana kinesiska ”konstigheter” kunde vara till nytta. Men nu är det andra tongångar (jämför i P W:s korta historiska exempel).
En fråga som jag undrar över med anledning av kanalisering från andevärlden (jag har f.ö. läst flera böcker om bl.a. kanalisering): Kan ”andeläkare” och andra hädangångna på andra sidan lära sig mer om det område, t.ex. medicin, som de ägnade sig åt under jordelivet? Jag har läst om högtstående andliga guider som skulle kunna förmedla tankar och nya idéer till speciellt mottagliga individer som ännu lever. Joa҄o och Cayce är okunniga men utgör samtidigt enastående nyttiga instrument för denna överjordiska kunskapsförmedling. Jag har även läst och hört om forskare, konstnärer, författare och andra som fått geniala idéer från – ja varför inte från någonstans i den andliga sfären? Man må kalla det inspiration, intuition, ingivelse eller något annat. Det fungerar i alla fall för somliga, det är omvittnat.
Allt oftare händer det att jag blir uppmärksam på egendomliga sammanträffanden. Nu senast detta: Jag lämnade Hälsomässan i Valhall en stund före ovanstående föreläsning. Jag gick upp till biblioteket i Kulturhuset, tog det senaste numret av tidskriften Fjärde världen med just temat hälsa. Jag fick liksom av en slump upp ett par korta artiklar av en etnolog som forskat i – just det: Brasilien. I artiklarna nämndes det enorma Amazonas-området (precis som i det kommande föredraget där det sägs att örter kommer därifrån). Men förfäran läste jag nu, inte om livräddande medicin och behandling, utan om bestialiska mord på några få kvarvarande indianer där. Det fåtaliga nästan okända stammarna hade redan tidigare starkt decimerats av massakrer så att bara några få individer fanns kvar i djungeln. Vem kunde begå sådana illdåd? Det finns ändå en statlig institution för beskydd av indianerna, d.v.s. ursprungsfolket där. Emellertid har denna ”skyddsinstitution” (?) i många fall visat sig helt maktlös gentemot allehanda vita banditer som letar guld och ädelstenar och hänsynslöst röjer mark. Det är de som med stor grymhet utrotar urbefolkningen som betraktas som ohyra!
Så var det sedan dags för det fantastiska föredraget . Det väldiga Brasilien är de stora kontrasternas land. Det stämmer.