Omtänk
Tänk om alla kunde tänka om! / Vi beter oss naivt som om / det här läget oss alls ej bekom. / Visst behövs ett nytt slags tänk / som ej bara är ett kort blänk / hos onyktra gubbar på en ljugarbänk! / Som sagt: tänk i nya banor / och rensa bland alla vanor / som blivit hala som såpade kanor. / Skarpa lägen kräver nya tag, / men trampa ej ner den som är svag. / Ej mer skall gälla djungelns lag. /
Ja, tänk om! Mycket lättare sagt än gjort; en del håller det för omöjligt. Men visst går det, med ett redigt mått av ihärdighet – och ganska mycket tid tar det. Då uppstår (åtminstone i mitt hjärnkontor) frågan om tiden kommer att räcka till för en helomvändning. Mitt otrevliga svar är: Nej. Hurså? frågar någon, tiden kommer alltid att finnas, den tar ju aldrig slut. Då replikerar jag: Både ja och nej. Å ena sidan är vi förstås fångade i tidens nät, som vi själva har trasslat in oss i riktigt ordentligt genom att driva upp tempot till skada för oss själva. Å andra sidan hävdar filosofer (om jag förstått dem rätt) att det i absolut mening inte alls existerar någon tid kosmiskt sett; det är människan som blivit förslavad av klocktiden som jagar de flesta av oss.
Läget ja, inte är det bra, det är det minsta man kan säga. Men är det så farligt som somliga säger? Det tycks som om det är på modet att överdriva, en hel del ska man nog ta med en nypa salt. En sak är i alla fall säker: klimatuppvärminingen går ej att hejda, möjligen bromsa en smula om vi tar tag i detta jätteproblem nu. Man har dock hört den varningen länge nog nu, utan att viljan till krafttag har infunnit sig. Fokus på tillväxtekonomi har skärpts alltmer under senare årtionden – bokstavligt talat till varje pris. Hur har världens ledare förhållit sig till inträffade katastrofer och hotet om fler nya? Ett ökat antal konflikter har starkt försvårat ett samlat grepp.
Jag betraktar mig sedan länge själv som rätt miljömedveten. Ändå har jag ofta undrat, varför jag knappast märker av några negativa förändringar när jag ser mig om i naturen på nära håll. Det ser likadant ut år från år, det tycks rulla på som om inget speciellt hänt. Emellertid kan detta mycket väl vara en synvilla, då jag saknar ett större perspektiv i närmiljön. Jag är så att säga närsynt och ser inte de små förändringar som pågår hela tiden. Även om andra med bättre kunskaper gör mig uppmärksam på vad som sker, ställer jag mig undrande. Jag vill absolut inte tro att det skulle vara så illa att vi går mot en stor katastrof; jag vill slå bort den obehagliga tanken. I stället försöker jag lugna mig med vetskapen om att det ändå görs tämligen mycket i positiv riktning, fastän jag ändå tycker att det är fråga om alltför få insatser av ett fåtal eldsjälar. En viss tröst ger mig i alla fall den tanken - som ändå obevekligt glider över till magkänslan att det ageras för sent och i för begränsad skala.
Är vi ej en väldig massa trälar / som fjättrade i stoftet krälar? / Vi sjunker ner i marken som ej mer tjälar. / Vi kravlar på med skadade akilleshälar, / likt halvt ihjälklubbade sälar! / Vi är inga fiskar som andas med gälar! / Vi har ej längre ideal som oss besjälar. / En stank på den rena luften tär. / Vi tvingas andas en förgiftad atmosfär. / Tyvärr är det obevekligt så det är. / Frågan är nu ej om, utan när / vår ödesdigra kurs mot fördärvet bär. / Katastrofen är på vissa håll redan här. / Allt har där skett i ett rasande crescendo, / där ingen misskund gavs, och ingen återvändo.
Efter denna ruskiga betraktelse vill jag som omväxling berätta om Mats. ”Jag är matt”, sa Mats, som var alldeles schackmatt. ”Jag fick ingen bra plats,” klagade Mats. Han hade satsat hårt men inte platsat. Inte muntert för Mats som satts på plats. ”Jag tog ordentligt sats, hade en bra ansats, ville ju göra en fin insats,” berättade Mats. Jag frågar retoriskt som slutsats: Vem har aldrig av tvivel ansatts? Kanske rent av av demoner besatts? Vem har inte utsatts för mången strapats under livets byiga seglats?
När oron din inre klocka ruckar / och kroppen i olag muckar / och du för hårda slag duckar, / då hörs dina djupa suckar. / Då finns spriten som lockar och kluckar.