Problemfyllt

Håller du i luften för många bollar,
är det nog risk att du allt inte kollar.
Bollar tappas bort. Bäst att du sållar
bort det som ofta bekymmer vållar.
Rensa nu upp i dolda veck och fållar.
Ingen någonsin med knäna trollar.
Drick aldrig heta drycker som skållar!
Bort det! Sånt gör bara galna stollar.

När världen omkring dig knakar i fogarna,
och stålet sakta rostar sönder i plogarna,
och järnet spänns på benhårda knogarna -
då är det dags att i smyg dra sig tillbaka
och i skymundan njuta sin sötebrödskaka.
Skulle denna saknas får du ta och baka
barkbröd som nog beskt skulle smaka.
Men många kan tyvärr ej välja och vraka.
De fattigas lott är mest bara att försaka.
De rika låter sig av detta alls ej skaka.
De klarar sig nog, om än allt skulle braka
samman. De vill ju blott det goda bejaka.

Liksom kon råmar högt när mjölken sinar,
ömkar jag mig själv, ja jag närapå grinar,
när jag så ofta saknar bra och ljusa idéer.
Förgäves jag ber om tips från sagans féer.
Men de är stumma som stenar, bara tiger!
Ingen av dem ler och ödmjukt för mig niger.
Vart ska jag i idétorkan mig kunna vända
för att någon skall mig en snilleblixt sända?

Tillvänjning: Överheten säger: ”Du måste vänja dig. / För att komma upp måste du tänja dig.”

Sture Alfredsons hemsida