Runt
Runt, bara runt virvlar tankarna i knoppen. / Tunt, alltför tunt rinner blodet runt i kroppen. / Sunt, riktigt sunt vore att rena kropp och själ. / Grunt, för grunt är vattnet för rening likväl. / Strunt, rent strunt är nog min tanke, bunden som en träl. / En bunt, en rejäl bunt av dumma infall bör tigas ihjäl. / En funt, en kyrkfunt krävs vid dop, för barnets väl. / En glunt, en sångarglunt* sjunger om narrens farväl. / Runt, ja runt snurrar vår jord som ej mår väl.
Mycket verkar snurrigt i vår sköna nya värld; man blir lätt yr i mössan. Tiden exempelvis: allt tycks gå fortare nu; frågan är om det är så på riktigt, att den faktiskt går fortare och fortare -- det kanske inte bara är en illusion. Helt klart är dock att livsrytmen nu löper i ett snabbare tempo. Vår (i synnerhet västerlandets) livsstil alstrar stress och obehag, i det att man tydligt upplever en känsla av otillfredsställelse när man inte riktigt hänger med i svängarna.
Kraven ökar i uppskruvad takt. Inte att undra på att behovet av något slags såväl fysiskt som psykiskt "reningsbad" då kan kännas angeläget, inte sant? F.ö. är några uttryck ovan rätt krystade, rent av "dumma infall" om man så vill, men jag hävdar att det ligger något i dem. (Den strikt bundna, lite ovanliga formen bidrar till det lite onaturliga uttryckssättet. Syfte: pröva lite nytt som måhända gör avsett intryck. ) *"Gluntar: sånger ur G. Wennerbergs Gluntarne (där huvudpersoner är Glunten och Magistern)." (Bonniers svenska ordbok)
Apropå tiden igen: Sedan urminnes tider (!) har man sett den som ett kretslopp: helt naturligt om man utgår från just naturen. Himlakropparnas banor var ju grunden till indelningen i år, månader etc. Det grekiska ordet kyklos= cirkel, hjul, cykel har förstås direkt med saken att göra. Förresten vet man inte säkert när hjulet uppfanns -- mycket tidigt var det i vart fall -- en i sanning epokgörande uppfinning! (Flerfaldiga bruk: se Wikipedia.)
Den "moderna" tiden rör sig emellertid i en rät linje. Den linjära tidsuppfattningen har ersatt den ursprungliga cykliska. Men hos ursprungsfolken håller man fast vid den senare. Språket behåller ändå uttryck som året runt, jorden runt m.fl., något som ännu idag bekräftar riktigheten i uttryckssättet. Rundturer är förstås vanliga, utan att vara cirkelformade. Uppdelningen i "då", "nu" och "sedan/framdeles" har i grammatiken givit upphov till skilda tempus, som ger bilden av att tiden ständigt skrider (rusar?) fram längs en tänkt tidslinje.
Uttryck med runt/rund. Exempel: Som självständigt ord: rund (fyllig), runt (ungefär); runda ord (för sexuella ting); lova runt och hålla tunt (lova generöst men inte hålla löftet): Låt bli att strö löften som andra matar fåglar! Jordens rund, en runda (rond), rundel. Som verb: /av/runda. Många sammansatta ord: rundhänt, rundsnack (struntprat), rundabordskonferens.
Diverse utsagor
Skammen lär gå på torra land -- dvs. torrskodd! Och den som vågar bita huvudet av skammen, får en otäck smak i munnen.
Dörren stänger inne -- eller ute (innestänger/utestänger låter lite mossigt). Tystnad brukar råda hitom den stängda dörren. Står den på glänt kan man se en strimma ljus -- och ljud. Då lättas nog sekretessens täta slöja.
Tre "ess": Skuld, skam, skamgrepp frodas i vår tid. Varför? Följ händelser i media. Då förstår man (åtminstone en del).
"Jag känner mig så ensam," klagade de gamla gamen. "Jag är monogam".
"Jag hatar att spela svälta räv," sa ökenräven som var vrålhungrig.
"Varför säger dom att björntjänst skulle vara något dåligt?" sa den prisade cirkusbjörnen.