Skriftligt

Många skriver men få hinner läsa.
Det är som en surdeg som ej vill jäsa.
Behovet finns, det går ej att kväsa.
Men åt det skrivna några tycks snäsa,
och åt ordbrukare räcker lång näsa.

Ändå författar man mycket mer nu.
Vissa böcker som förtjänar bä och bu
säljs dock mycket, dem känner man ju.
Tanklöst spolas andra som i ett jehu.
Vem skrev dem? Kanske var det du.

Skrivs det för mycket? Det tror jag allt.
Men skillnaderna är nog stora överallt.
Och kvantiteten har ökat, hundrafallt.
Är efterfrågan liten, vem har då befallt:
”Volymen måste växa. Det är ju så ballt”.

Elever lär sig måttligt förstå det skrivna.
Det är klart att de ännu ej är så drivna.
Inga får ses som dumma och efterblivna.
Begåvning och anlag är oss olika givna.
Lärandets regler är varierat beskrivna.

Sture Alfredsons hemsida