Synestesi -- förmågan att se färger i ljud
Per Hansell, inst. för Humaniora Högskolan i Skövde
17/2 2004 i Odeon Kulturhuset i Skövde
Arrangör: Folkuniversitetet
Detta är ett referat av en av de Filosofiska föreläsningar som anordnas i Skövde av Folkuniversitetet Kursverksamheten vid Göteborgs universitet. "Folkuniversitetet är ett studieförbund som bedriver folkbildning och vuxenutbildning på ett 40-tal orter i Sverige. Folkuniversitetet, som grundadea 1942, är fristående från politiska, religiösa och fackliga intressen."(citat ur informationsbladet)
I denna föreläsningsserie ingick även Fördomar -- främlingsfientlighet och förförståelse av Klas Grinell och Manlighetens och gråtens sammanflätade historia av Claes Ekenstam. Båda föreläsningarna finns i referatform på min hemsida sture-alfredson.se.
Per Hansell undervisar på institutionen för Humaniora vid Högskolan i Skövde. Som inledning frågade P H publiken om några kände till vad synestesi är. De flesta tycktes inte veta det, och han berättade kortfattat att det handlar om intryck av färg och ljud som ger en färgsensation. Ett sinnesintryck kan ge upphov till ett helt annat sinnesintryck. En bild visade ett partitur till ett stycke för cello; man kunde urskilja partier/stråk i olika färger på raderna i partituret. Kompositören hade använt färger i stället för noter! Fråga (från publiken): Går det verkligen att spela efter färger? Svar: Ja det gör det.
P H presenterade därpå upplägget för sitt föredrag: 1) Historisk överblick; 2) Vad är synestesi? 3) Alternativ åskådning; 4) Fenomenologisk syn på synestesi; 5) Avslutning.
Introduktion: Synestesi är sammansatt av två grekiska ord: syn=gemensam, sammanlänkad och aisthesis=sinneserfarenhet. "Synestetisk varseblivning är den regel som gäller, men vi är omedvetna om den därför att vetenskaplig kunskap flyttar på erfarenhetens gravitationscentrum, så att vi glömmer hur vi ser, hör och generellt sett känner, för att kunna härleda från vår kroppsliga organisation till den världsbild som fysiken ger upphov till vad vi borde se, höra och känna." (fransk filosof 1947) (( Som text visades en punkt till: "Synestesi kan även vara..."men jag hann inte anteckna färdigt. Min anm.))
Historisk överblick: * Aristoteles: Vi erfar världen genom fem sinnen. (Känseln betecknades med ordet för kött!). * Varje sinnesorgan har speciella sinnesobjekt. * Vi erfar även saker som inte kan knytas till något specifikt sinne. Exempelvis kan vi känna rörelser, människor, objekt (också enbart med ledning av doft). * Vi har ett sjätte sinne gemensamt: Sensus communis (lat.), jämför eng. common sense.
* Arndt: identifierar strikt separerade sinnen. * Förklarar hur vi kan uppfatta ospecifika objekt med flera sinnen. * Sinnena hjälper varandra (...) Men Arndt frågar också: "Hur skilja vithet från sötma? Det gör man inte på samma sätt som man skiljer vitt från svart eller sött från salt. Det måste vara fråga om separerade sinnen. Erfarenhet är förenad med Sensus communis. Erfarenhet består inte av separerade sinnesintryck. Vad är Arndts teori? ((Delvis svårtytt; nägra ord fattas (...). Johann Arndt: tysk luthersk teolog (1555--1621). Min anm.))
Mellanspel: Filosofen Leibnitz återgav en blind persons intryck: "Purpur är ljudet av en trumpet." -- Darwin sökte konstruera en färgorgel. Vid sekelskiftet mellan 1800-talet och 1900-talet började det synestetiska systemet undersökas mer systematiskt.Upplysningstidens förnuftstro var fortfarande stark, medan den numera ofta ifrågasätts. Intresset för grundläggande frågor kring människan ökar nu. ((Goethe sade också något om synestetik, men som jag ej uppfattade riktigt. Goethe är känd för sin färglära. Min anm.))
Här anfördes ytterligare några representativa namn på olika områden: Vetenskap: Fechner, Wundt, Galton m.fl. Konst: Mondrian, Kandinsky. Litteratur: Baudelaire, Rimbaud. En dikt av Baudelaire (1821--1867) i både fransk och svensk version visades: Correspondances/Korrespondenser ur diktsamlingen Les Fleurs du Mal/Det ondas blommor. Exempel på ett fragment ur denna dikt "... som ekon flyter samman..." Arthur Rimbaud skrev t.ex. dikten Les Voyelles/Vokalerna, där bokstäverna fick färgegenskaper: A=svart, E=vit, I=röd, O=blå. Det är emellertid svårt att här se ett system i kopplingen mellan vokalljud och färg.
Musik: Allkonstverk; opera är t.ex. en kombination av musik, ord/sång och skådespel. Exempel: Skrjabins Prometheus, där kompositören systematiskt utvecklasde ett partitur i färg.. P H nämnde även olika typer av ljusorglar (bild). Ett slags doftorgel konstruerades. ((Alexandr Skrjabin, rysk tonsättare (1872-1915). "Hans Chopininfluerade stil utvecklades i impressionistisk, senare i expressionistisk riktning. Han skrev mest pianomusik men också orkesterverk. I hans tredje symfoni Prometheus (1909-10), kallad Le poème du feu, föreskrivs ett s.k. färgklaver som komplement". /Bra böckers lexikon/ Min anm.))
Konst: Kandinsky (bilder på flera verk visades) bröt med tidigare traditioner i bildkonsten. Han skrev också om synestesi. De bilder P H visade kallades " kompositioner" och kan ses som ljudkompositioner. I ett av verken associerar man lätt till instrument i en orkester. Olika sinnen medverkar i den erfarenhet som skildras. Mondrian (1872-1944): hans verk "Broadway Bogie-Wogie" är en statisk målning som förbinder visuell rytmik med intryck av ljud. (("Mondrian nådde fram till en plangeometrisk stil. Hans konst bygger på assymetrsk balans mellan färgglada rektanglar, infogade i ett rätvinkligt svart gallerverk. Han sökte finna formler för konsten motsvarande matematikens och fysikens.'" (Bra böckers lexikon). (Min anm.))
Vetenskap: Denna intresserade sig främst för den audiovisuella aspekten av synestesin. Vetenskapen fokuserade på det patologiska, d.v.s. abnormitet. Mellan 1881 och 1931 skrevs 74 artiklar om synestesi i vetenskapliga tidskrifter. Sedan kom en markant nedgång i vetenskapens intresse för fenomenet. Varför blev det så? P H förklarade att introspektionismen förkastades som metod och ersattes av behaviorismen. Det var på 1930-40-talet som man vid systematiska försök erhöll olika resultat beträffande synestesi; det förelåg brist på överensstämmelse med fakta. När samma experiment upprepades kom man till olika slutsatser. Inga psykiska lagar kunde fastställas och projektet övergavs. ((Introspektionism: jämför introspektion=iakttagelse av det egna själlslivet, inre åskådning. Behaviorism=psykologisk riktning som endast utforskar beteendet. Jämför eng. behavour. Min anm.))
Nu har forskarnas intresse åter riktats mot synestesin. Det arrangeras ofta konferenser kring den. De discipliner som främst berörs är kognitiv psykologi, kognitionsvetenskap, neurologi samt filosofi.
Vad innebär synestesi? Det har uppstått kontroverser om tolkningen av denna företeelse. Konflikten rör huvudsakligen frågan huruvida denna skall ses som ett generellt eller som ett specifikt fenomen. Varianter: En figur i form av en femhörning visades, med vart och ett av sinnena i varje hörn, alltså syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Mellan dessa fanns förbindelselinjer, totalt var det mer än 20 tänkbara kopplingar. Grundidén är naturluigtvis att ett sinne ger upphov till en sensation (sinnesförnimmelse) i ett annat sinne. Men mer komplexa samband är möjliga, så att synestetiska relationer kan uppkomma som ger två eller tre sensationer samtidigt.
En klinisk diagnos av synestesin gav vid handen att 1) en förnimmelse -- t.ex. när man hör en ton -- inte går att välja bort; den är alltså ofrivillig. 2) Sensationen är projicerad. När man ser något syns det verkligen i synfältet. Man talar då om äkta synestesi. Det går således ej att gripa in i vad man ser. P H nämnde ett (visserligen ovanligt) fall: En person hade svårt att köra bil för att han såg för många färger. 3) Fenomenet är stabilt, d.v.s. samma upplevelse återkommer om och om igen. Man har gjort diagnostiska tester, där man bl.a. konstaterar att en person ser en viss färg när en bestämd ton spelas upp. Försöket har upprepats flera gånger med samma resultat varje gång.
Synestesi enligt denna definition med tre kriterier är emellertid relativt ovanlig, ansåg man 1989. Uppskattningsvis skulle en person på 25.000 vara synestetiker. Nu har man dock i hög grad ändrat uppfattning: ca. en på 2.000 , tror man är synestetiker. Det är förstås svårt att veta hur många det egentligen rör sig om; att det nu anges en så pass stor frekvens beror delvis på att alltfler rapporterar om saken numera. I vart fall är synestetiska upplevelser inte ovanliga eller onormala.
Möjliga förklaringar: * Neural förklaring: Neuralt läckage kan förekomma. Det uppstår då felkopplingar ibland mellan vissa nervceller. Synestesi kan betraktas som en normal fas i den neurala utvecklingen. Något som talar för detta är att spädbarn kopplar samman ljud och ljus. Men denna koppling försvinner efterhand. * Semantisk förklaring: På erfarenhetsmässig nivå finner man att synestesi är ett generellt fenomen. Men ibland är det kanske riktigare att tala om "pseudosynestesi".
P H anförde sex skäl till att betrakta synestesi som ett generellt fenomen. 1) poetiska metaforer; 2) synestetisk förmåga och dito erfarenhet; 3) inlärd synestesi; 4) förvärvad synestesi; 5) inducerad synestesi; 6) perceptuell diskriminering. Anmärkning: Det handlar om en poetisk metafor när man talar om en "ljus" eller "mörk" ton. Det är alltså en visuell färgbeskriving av ljud. Inducerad synestesi kan framkallas genom droger. Vi verkar ha förmåga att förstå synestetiska metaforer utan att vi tänker på det.
Fråga: Synförmågan är beroende av tappar och stavar. Är det så att en viss ton ger en viss bestämd färg och koherenta färgbilder? Är det som att tolka elektonstrålar? ((Är något osäker om ordvalet. Min anm.)) Svar: Menar du en ren ton? Det finns komplexa toner, de är ofta sammansatta. Fråga: Är det inte ett system? Ögat har tappar och stavar. Kanske en viss frekvens tolkas av särskilda neuroner? Svar: Det går inte att mäta aktiviteten i ögat. Men såvitt jag vet märks inga sådana förändringar. Fråga: Är det säkert att man vid försök får samma resultat nu? Svar: Ja, man har gjort många olika försök med samma utfall. Fråga: Visuella störningar är väl vanliga? Svar: Ja. ((Jag har kanske missat ett lite längre svar. Min amn.))
P H fortsatte: En metafor som "ljus/mörk" ton är en etablerad konvention. Sådana finns det många av. Jämför: "morgonljusets dundrande ankomst" och "morgonljusets viskande ankomst". Självfallet ger respektive fras helt olika intryck; skillnaden ligger alltså i ljud, inte i ljus. Vi har uppenbarligen förmåga att överföra information från ett sinnet till ett annat. En serie systematiska studier av hur vi tolkar poetiska metaforer har genomförts av Lawrence E Marks. Studierna visar på en entydig överensstämmelse, samt att det ej finns kvalitativa skillnader i erfarenhet mellan synestetiker och icke-synestetiker. Fråga: Har det gjorts studier om detta inom olika kulturer? Har man sett olikheter? Svar: Ja, man har iakttagit synestetiska skillnader i skilda kulturer.
Perceptuell diskriminering: Samme forskare L E Marks har även studerat reaktionstider för upptäckandet av en färgpresentation. Synestetisk förmåga och synestetisk erfarenhet: Kanske är äkta synestetisk erfarenhet skild från annan sinneserfarenhet genom att den är så stark att man inte kan bortse från den.
Två tecken som påminde om e och z illustrerade "smärtor" och "ljud". Den e-liknande bokstaven har otvivelaktigt mjuka linjer; som symbol för smärta betecknar den inte alls en så skarp förnimmelse som den andra. På motsvarande sätt kan det rundade tecknet e associeras med ett mjukt och behagligt ljud/ton , medan z tvärtom står för ett skarpt eller spetsigt ljud, eftersom dess form består av raka linjer och spetsiga vinklar.
Fråga: En del personer är ju synska. Kan denna förmåga ha något med synestesi att göra? Svar: Nej, det är säkert en annan förmåga. Jag känner inte till någon sådan koppling. Apropå inlärd synestesi: Tre forskare, Stredic, Wicker och Holaken, har genom träning försökt öka synestesin till att bli en generell förmåga. Fråga: Kan man tala om en upplevd form hos en färg? Svar: Några svenska författare representerar extrema fall av äkta synestesi. ((Detta svar är något förbryllande, ger knappast klarhet. Några ord i anteckningen kan ha falltit bort . Min anm.))
Synestesi och pseudosynestesi: Fråga: Vilka skäl finns det för att skilja mellan dessa båda begrepp? Svar: Det är praktiska och metodologiska skäl. P H påpekade vidare att alla har förmåga till synestesi men vi märker inte att vi har den. Fråga: Stämmer det här med vetenskapend vanliga världsbild? Finns det en koppling mellan fenomenet och angivna kriterier? Svar: Ja. Fråga: Är det praktiska orsaker som gör att man delar upp det synestetiska fenoment? Kan man eventuellt se företeelsen som en sjukdom? Svar: Nej, det existerar egentligen inga bra skäl för uppdelningen. Och man kan inte säga att det är sjukligt. Synestetiker klarar sig inte sämre än andra. Fråga: Förekommer det något samband mellan estetesi och minne? Svar: Minnet förbättras genom genom att olika sinnen samverkar. Det handlar ofta om associationer. Fråga: Är synestesi ärftlig? Svar: Det är svårt att mäta. Den kan vara ärftlig.
Fenomenologisk syn på synestesi: Vad är fenomenologi? En filosofisk tolkning är att forskaren närmar sig mäniskan utan en förutbestämd teori. Dessutom ska människans vardagliga erfarenheter tas på allvar. Här är det ej fråga om laboratorieförsök. Fenomenologen Merleau-Ponty säger att kunskap om världen erhålls dels genom den levda världen, dels genom den kända världen. Den levda världen är den som vi upplever direkt; vi ser ju exempelvis hur solen går upp.
Däremot är det en mängd saker som vi inte direkt kan iaktta utan bara känner till, t.ex. att jorden snurrar. Sådan icke-upplevd kännedom gäller många teorier. Det anses fel att fokusera för mycket på den "kända" världen. Däremot är det rätt att koncentrera sig mer på den vardagsupplevda tillvaron. Vi förstår världen redan genom att vi lever i den som varelser. Erfarenhet kan icke förklaras som ett knippe sinnesdata.
Vad innebär det att uppleva färg? Ljusvågor träffar näthinnan. Handlar det enbart om att se "ljusvågor"? Nej, sa P H som visade en bild med olika fält i flera färger. Den grå färgen upplevdes som två olika toner, alltså skilda nyanser. Men var de verkligen olika? Nej, det var samma gråa färg i skilda fält som kontrasterade mot andra färger (skilda nyanser i rött) på sådant sätt att ögat lurades. Fråga: Är det inte så att vi vanligtvis märker skillnader mer än likheter? Svar: Jo det stämmer. Ibland ser vi likheter, ibland olikheter. Detta med ljusvågor är komplext. Olika erfarenheter är inte isolerade från varandra utan påverkar alltid varandra . Erfarenhet måste ses som ett fält.
P H gav några boktitlar som behandlar synestesi. En av de mer lättillgängliga är The man who tasted shapes av Richard Cylowic. Fråga: Handlar det inte om rent subjektiva upplevelser? Det hela är väl bara av intresse för individen? Svar: Det rör egentligen inte bara något individuellt, inte heller isolerade delar. Isolering innebär förlorad förståelse. Enligt Merteau-Ponty : att betrakta erfarenhet som uppdelad i olika sinnen var för sig är en abstraktion. Vi har flera sätt att försöka dela upp erfarenheten för att lättare kunna förstå den. Vad som då faktiskt händer är att förståelsen försvåras.
Sammanfattning * Fenomenet synestesi går emot vår gängse vetenskapliga och vardagliga uppfattning och varseblivning (perception). * Av denna anledning förklaras det bort som abnormitet. * Mycket tyder på att man kan uppfatta synestesi som en generell företeelse. * Denna hänger samman med en förändrad syn på människan.
Fråga: Människans färgseende är speciellt; djuren brukar inte ha samma förmåga. T.ex. delfiner signalerar till varandra med ultraljud som reflekteras, så att det uppstår kommunikation från delfin till delfin. Kan man inte se synestesi som något extremt? Svar: Då undrar jag hur teorin bakom detta skulle se ut. Fråga: Vad vet man om drogers påverkan när det gäller estetesi? Svar: Försök har gjorts och resultaten visar förändringar i sinnesuppfattningen. Absint har t.ex. en inverkan, kan ge hallucinationer. Ljud övergår ofta i färgintryck. ((Absint:= en dryck med bl.a. malört, som kan påverka nervsystemet. Min anm.))
Fråga : Inom neurologin använder man ju ofta magnetröntgen. Vilka hjärnreaktioner ha man noterat? Svar: Man har reaktioner som nästan är som epileptiska anfall. Men det är kontroversiellt hur de dessa ska tolkas. Sådana reaktioner uppkommer i den primitiva delen av hjärnan som aktiveras mer. Normalt aktiveras den en del. Fråga: Man kan väl tänka sig ett omvänt betraktelsesätt: att två intryck delas upp i andra, exempelvis i färg och smak. Skulle det inte gå att skapa nya sinnen då? Svar: Detär väldigt svårt att förklara om det skulle vara möjligt.
Fråga: Om hallucinationer inte ger en verklighetsuppfattning, gäller det alla sinnen samtidigt? Påverkas alla sinnen under hallucinationer? Svar: Ja hela verklighetsbilden förvrängs. Och vad är egentligen "verklighet"!? Fråga: Är det någon skillnad mellan t.ex. en indians vareblivning och en västerlännings? Svar: Det är naturligtvis skillnad i kulturell bakgrund, men det är ett annat fält. Vad uppfattning via sinnena beträffar har nog forskarna hittills inte funnit några tecken på skillnader.
Kommentar 2004
Det var en intressant föreläsning, med en behaglig och lågmäld framtoning. F.ö. tycker jag det var trevligt att Folkuniversitetet sbjudit in Per Hansell som första föreläsare i denna serie. P H är som sagt verksam som lärare vid Högskolan i Skövde. Själv har jag som pensionär under flera år besökt öppna föreläsningar av skilda slag på HiS och kunnat notera hög standard på dessa föreläsningar, både beträffande dem som hållits av Högskolans egna lärare och dem som gästföreläsare stått för.
Jag finner populärvetenskapliga föredrag värdefulla, oavsett ämne. De ger översiktlig kunskap och vidgar vyerna hos alla icke-experter. Allmänheten borde utnyttja denna möjlighet i större utsträckning, tycker jag. Det här nya utbudet i Folkuniversitetets regi var glädjande, och för mig oväntat. Inledningsvis citerade jag lite om vad Folkuniversitetet är, för jag antar att inte alla vet något om detta studieförbund. Själv har jag inte haft någon kontakt med det sedan jag 1963 anlitade Folkuniversitetet för en studieresa till Leningrad (S:t Petersburg). Mycket kompetenta personer ledde såväl en längre språkkurs som kulturbesök där.
Jag hade ingen kännedom om estetesi före denna föreläsning. Att våra sinnen samverkar har jag dock haft klart för mig ganska länge. Hjärnan är självfallet den stora Samordnaren, och neurofysiologin har som bekant gjort stora framsteg. Självklart återstår likväl oerhört mycket att undersöka, emedan det är så enormt komplicerade system. En bok som jag läst av en dansk terapeut och psykoanalytiker är värd att nämna: Ole Vedfelt, Omedveten intelligens. Hans perspektiv och helhetssyn betonar psykets dynamik. jag undrar om inte parapsykologin kommer att kunna tillföra en hel del kunskap. En professur i ämnet har nu inrättats i Lund -- trots protester mot detta i mångas ögon kontroversiella ämnesområde. Tvärvetenskapliga studier är givetvis nödvändiga, vilket antyds ovan när det gäller estetesi också.
Slutligen vill jag konstatera att det var glädjande att så många bra frågor ställdes. Då jag varit på många öppna föreläsningar på HiS har jag märkt att många, inte bara äldre experter utan också unga studenter ställer frågor som vittnar om bra förståelse och förkunskaper, som i det här fallet. En liten anmärkning: mina inflikade dubbelparenteser är ämnade att ge ett och annat faktum/synpunkt som inte direkt framkommit i föreläsningen. Ibland signalerar jag också att jag inte kunnat få med ett och annat.
Kort kommentat 2017
Vid omläsningen av referatet (nu digitaliserat nästan utan korrigeringar ) kvarstår mitt ursprungliga intryck att ämnet var lite svårsmält, men att det mesta klarnade vartefter. Med nöje ser jag även i ljuset (metafor!) av denna föreläsnings innehåll hur rätt jag länge haft när jag hävdat hur viktigt det är att upptäcka samband, sammanhang, förbindelser. Lite på skämt talar man ju om ett sjätte sinne -- ovan kallat sensus communis. I detta skulle man kunna inplacera viktiga iinre beståndsdelar som intuition, fantasi, empati -- sålunda egenskaper som i högsta grad är väsentliga för människosläktets överlevnad.
Slutligen kommer jag att tänka på "mellon", alltså melodifestivaler och förresten väldigt många andra musikarrangemang: man utnyttjar ju ljud, ljus och rörelse till tusen i avsikt att maxa alla sinnesintrycken!