Vad är en klimatsmart livsstil och hur når vi dit? Ny teknik, uppoffringar eller miljöskatter?
Föreläsning av fil dr Jörgen Larsson, Chalmers tekniska högskola Göteborg
onsdagen den 9 september kl 19.00 Högskolan i Skövde, sal G 110
Arr.: Högskolan i Skövde, Folkuniversitetet och Skaraborgs Senioruniversitet
Detta är ett referat av den första föreläsningen i Populärvetenskapliga caféer, öppna föreläsningar av forskare för allmänheten.
Ur Program för höstterminen 2015: "Jörgen Larsson, sociolog och miljöforskare på Chalmers Tekniska Högskola, föreläser om hållbara framtida livsstilar: maten, semestrandet, bilkörandet. Vad kan tekniken lösa? Hur påverkas välbefinnandet av övergången till en klimatsmart livsstil? Hur kan vi nå dit och hur kan privatpersoner bidra till förändring? Jörgen Larsson har jobbat tio år som miljökonsult. Han ingår som tids- och miljöforskare i en tvärvetenskaplig grupp på Chalmers."
Jörgens första bok "Rik på riktigt" är hans avhandling som omfattar en studie i tidsmässig välfärd. Han deltog i en grupp med naturvetenskaplig inriktning med anknytning till Göteborgs universitet. Det var klimatomställningen och hållbara konsumtionsmönster som stod i fokus.
Nu ser vi fram emot den stora miljökonferensen i Paris i november; det har gått sex år sedan Köpenhamnskonferensen som måste betecknas som misslyckad. Nytt hopp finns nu för klimatet i det kommande globala mötet; 2015 har också utmålats som ett ödesår. En bild fick illustrera förhoppningarna i form av en jättestor solcellspark i Tyskland, som är en av de ledande länderna på området; Kina nämndes här också. Solcellerna har utvecklats mycket, vilket lett till kraftiga prissänkningar - faktiskt en halvering av kostnaderna då och då! Detta bäddar således för en ny billig klimatpolitik. En sådan måste även innehålla en effektiv begränsning av klimatskadlig produktion och konsumtion. Jörgen framhöll med skärpa att kraftfulla förändringar måste åstadkommas.
Vidare måste utsläpp av växthusgaser minskas, i synnerhet i den privata konsumtionen. En figur som angav import av varor och tjänster visade totalt sett en ökning, vilket helt klart är en utveckling åt fel håll. Som bekant gäller det långsiktiga målet att om möjligt hålla nere klimatuppvärmningen vid en snittnivå på plus två grader C. Då erfordas stränga krav: en kurva visade att drastiska förändringar blir nödvändiga fram till 2050; nuvarande miljöskador måste reduceras med 80 % på 35 år!
En positiv sak är att elbilarna håller på att slå igenom på allvar och att de då kommer att bli billigare. Men den utvecklingen utgör dock bara en marginell förändring, ty en ganska stor mängd fossilbilar kommer fortfarande att vara i drift om sju åtta år.
Vad innebär egentligen en klimatsmart livsstil? Vad vi äter spelar naturligtvis en mycket viktig roll. Jörgen slog fast att en bättre livstil kräver att vi äter mindre nötkött och mejeriprodukter. Den metangas som korna släpper ut i avsevärda mängder är en stark växthusgas. Av alla klimatskadliga utsläpp utgör de som uppstår i samband med matproduktion en femtedel. Jörgen jämförde utsläppen av växthusgaser från bilkörning i Sverige med dem som härrör från mat: de senare är dubbelt så stora, dvs. bilkörningen avger en ton/år medan maten står för två ton/år. Mejeriproduktionen står för en stor del av dessa. Ökad användning av fossilfria bränslen, bl.a. i jordbruket, har åstadkommit en liten utsläppsminskning totalt på fordonssidan.
Jörgen gjorde alltså klart att stora förändringar i livsstil är nödvändiga i framtiden, samtidigt som det inte är realistiskt med en önskvärd livsföring utan kött 2050 och produktionen av mejerivaror blir nog nästan samma som nu. Flyget var nästa område som han kort tog upp. Det krävs färre och kortare flygresor; det finns visst utrymme för detta framöver. Hittills har volymen av utrikesflyg dubblerats vart femtonde år! Det är fråga om stora utsläpp i nuvarande takt. Flyget i Sverige ligger i samma storleksordning som bilkörningen vad beträffar utsläppen. Det finns dock tekniska möjligheter att minska flygutsläppen. Så kan ökad bränsleeffektivitet ge en procent minskning per år. Vidare finns utrymme för ökad passagerarbeläggning per plan, kortare flygvägar oc h nya flygbränslen, bl.a. etanol som bör skattegynnas. Godkända biobaserade flygbränslen finns redan, men det är begränsade resurser för produktion. Höghöjdeffekten finns kvar.
Sammantaget behövs starka styrmedel, betonade Jörgen. En samlad bedömning ger vid handen att det måste göras tekniska förbättringar, färre antal flygresor utomlands samt generellt : mer tjänster, mindre prylar. Han nämnde att de sistnämnda nu står för 23 gr per krona, medan siffran för tjänster är 13 gr/krona. En ökad andel tjänster är bra för miljön och klimatet.
Jörgen tog sedan upp den kontroversiella frågan om kortare arbetstid; 40-timmarsveckan anses "helig", liksom heltid hyllas. Schematiskt angav han detta samband: Lön --> köp --> utsläpp. / Färre arbetstimmar --> mindre lön --> mindre utsläpp. Han visade en kurva där ökade CO2-utsläpp och höjd konsumtionsnivå är ungefär identiska. Man ser ett empiriskt samband mellan arbetstid och klimatbelastning: 50 timmars arbetsvecka i stället för 40 alstrar inte oväntat en större sådan belastning.
"Tidsmässig" välfärd kallade Jörgen en tidsmöjlighet som relateras till arbetstiden som bör sättas i relation till tid för motion och för att träffa vänner. 1995-2012 har konsumtion och livsstilstils- fredsställelse gått upp ca. 50 %, alltså en stor ökning på 17 år. Människorna har emellertid knappast blivit nöjdare. En förkortad arbetstid står nu ej alls på dagordningen, men kommer säkert att diskuteras mer framöver. Kortare arbetstid kan införas på olika sätt; i Frankrike har man infört arbetstidsförkortning och fryst lönen några år. Så kan man klara smarta livsstilar i framtiden. I vår forskargrupp inser vi att liknande åtgärder inte hotar välfärden. En jämförelse mellan 10 % lägre utsläpp (som lägst) å ena sidan och 10 % högre utsläpp (maximalt) å andra sidan visar stor skillnad i miljöpåverkan.
Välbefinnande är en subjektiv känsla, som forskarna undersökte. Grupper av försökspersoner fick skatta graden av välbefinnande på en skala 1-10, varvid känslan av välbefinnande sattes i relation till "10 % lägst utsläpp" respektive "10 % högst utsläpp". Många kom då att ligga nära medelvärdet på skalan. De som lite förvånande var missnöjda med det lägsta utsläppsalternativet var människor som hörde till de lägre samhällsklasserna, bl.a. arbetslösa. Jörgen anmärkte att personer högt upp på samhällsstegen stod för mest av miljöförstörelsen -- men inte var de gladare för det!
Om man realistiskt blickar framåt ca. 30 år förmodar Jörgen och co. att sker långsamma förändringar, ej snabba förbättringar. Det får inte gå för fort om man ska kunna undvika större motsättningar. Det fordras ett nytänk vad gäller transport och boende. Med teknikens hjälp ska det gå att experimentera friskt, så att livsstilsmässiga innovationer sätts i verket. En förutsättning är att man uppnår acceptans för starka politiska styrmedel (se ovan), vilket inte är populärt bland folket.
Jörgen berörde kort hur produktion och handel ser olika ut i olika länder. Jämför man t.ex. bensinpriser i skilda stater finner man att beskattningen är det som skiljer. Bilkörningen skiftar också, man kör olika mycket. Allmänt sett kör man dock mindre numera. Andra produkter som livsmedel, t.ex. kyckling, har blivit mycket billigare, vilket drivit upp konsumtionen. Beskattning är ett av de medel som brukas för att styra konsumtionen; skatter kan påverka så att vi får ett bättre klimat.
Jörgen vände sig mot den liberala ideologi som råder i alla partier. Den hyllar policyn att "inte lägga sig i;" detta är inte bra, menade han och upprepade att starka styrmedel behövs, vilket måste allmänt accepteras. Det gäller således att agera. Bl.a. måste kollektiv trafik stödjas. Dessutom ska vi satsa stort på dialog och kunskap. Återigen: föd upp färre kor, något som emellertid är kontroversiellt. Folk fattar inte ännu hur viktigt detta är. Politikerna tänker hela tiden på omval, varför de inte våga agera kraftfullt. Att utfärda förbud mot än det ena, än det andra är vanskligt. Andra alternativ finns, t.ex. genomtänkt information.
Klimatomställningen är naturligtvis en hjärtefråga för Jörgen och hans medarbetare. Det är nu livsviktigt att använda all tillgänglig kunskap. Olika valmöjligheter står till buds -- det gäller även politiska beslut. Jörgen nämnde ett intressant dataspel: Future Happiness Challenge, där "lyckopoäng" delas ut. Jörgen avslutade föredraget med de tänkvärda orden: "The best things in life are free -- and the climate is neutral." Efter pausen följde en frågestund, som jag tyvärr missade.
Kommentar Det var utan tvekan intressanta problem som Jörgen Larsson tog upp i sin föreläsning. Visst kan jag där sakna ett och annat, men jag är väl medveten om att så är alltid fallet i varje framställning. Dessutom har jag säkert själv missat en del förklaringar som skulle ha gjort mitt referat tydligare. Missuppfattningar är ej heller ovanliga, när man som jag endast har ofullständiga anteckningar att lita till. Vad språket beträffar försöker jag alltid hyfsa det så att det blir läsvänligt. Självklart är även att jag därför ganska ofta använt "egna" ord som utfyllnad eller tillägg till Jörgens egen vokabulär i föredraget. Då har jag varit angelägen om att inte nämnvärt ändra det generella innehållet. Jag hoppas alltså att det allra mesta i resumén stämmer.
Anmärkning: Ett kortare referat av föreläsningen finns här: Föreläsning om en klimatsmart livsstil. I detta referat finns bland annat länkar till de skrifter det som sades på föreläsningen bygger på.