Vad kännetecknar Generation I?
Karin Geiger
4/2 2004 Högskolan Skövde
"Karin Geiger från företaget Cosmos berättar om ungdomstrender genom tiderna och om de värderingar och attityder som ungdomar styrs av idag. Med erfarenhet och kunskap från Ungdomsbarometerns undersökningar berättar Karin om vad som kännetecknar dagens ungdomar som tillhör den så kallade Generation I.
Cosmos jobbar med ungdomsförståelse och ungdomskommunikation. Bland företagets produkter finns Ungdomsbarometern, Företagsbarometern samt tidningarna Chili, Campus Ekonomi och Campus Teknik. Karin Geiger ansvarar för kontakterna med högskolor och universitet." (affischtext)
Innan K G hälsades välkommen till denna Perspektivföreläsning kunde man se en bild med rubrikerna Du ljuva ungdomsår och Med örat mot den unga generationen.
K G sa att de som är födda på 80-talet är de unga idag. En viktig målgrupp för Cosmos är högskolor och universitet, då företaget genomför undersökningar som publiceras i Ungdomsbarometern. En enkät omfattande 6.000 unga har utförts. De frågor som ställdes handlade om moral, värderingar, utbildning och arbete. Det var kvatitativt en stor mätning, men kvaliteten var också viktig.
Hur är det att vara ung idag? Om man går långt tillbaka, säg hundra år tillbaka i tiden, var det förstås stora skillnader jämfört med idag. Man ser nu olika på världen som ju också har förändrats mycket.,Den här undersökningen avslöjar även betydande olikheter mellan skilda grupper; genom att generalisera kan man urskilja sju stycken.
K G visade mer av nämnda bild där det stod: Att vara barn av sin tid. Bild och text var faktiskt reklam för Festis! Hon anmärkte att hon själv växt upp med Festis. En helt annan bild var i kontrast till den föregående: Man av sin tid. Det var ett svart-vitt foto av en pojke, taget 1904. Därefter visades en nytagen bild (2004) med texten Barn av sin tid. -- kontrast igen. Från barndomen in i vuxenvärlden; den förändringen är ofta jobbig. Det handlar om oro, ansvar, personlig utveckling osv. På ett sätt var det lättare att vara ung för hundra år sedan: man var inte ung så länge då.
Under många år på 1900-talet, närmare bestämt den period då det s.k. Folkhemmet växte fram, gifte sig flickor ofta i 17-18-årsåldern. Deras äkta män var då omkring 25. För hundra år sedan -- och rätt lång tid framöver -- var äktenskap och boendeplats/ort för det mesta stabila företeelser. Samhället förändrades, men inte så snabbt som nu.
Efterkrigstiden karaktäriserades av IKEA-hemmet , i varje fall enligt den bild som illustrerade detta. En av de centrala förändringar som skedde främst efter kriget och som framdeles fått allt större betydelse är längre utbildning. Detta faktum har fått till följd att man tvingats skjuta på vuxentiden, d.v.s. avslutandet av studierna och inträdet i yrkeslivet har senarelagts.
Det händer att en 40-åring idag inte känner sig helt vuxen. De unga som tar studenten idag föredrar ofta att resa ut i världen ett tag innan de söker jobb eller fortsatt utbildning. Många är uppåt 35 då de på allvar börjar sin yrkesverksamhet. De som är under 20 är bokade för utbildning -- och det brukar bli nödvändigt med mer av den varan efter 20 också. Jobb och familj/partner får ofta anstå. Musik är något väldigt centralt för de flesta unga. Men 35+ (ej längre "unga!") ses som töntar som inte förstår att uppskatta dagens musik, de tycker den är "skit". De har andra referensramar än dagens ungdom.
K G började i tur och ordning visa representanter för de 7 kategorierna (nedan). Det var stora färgbilder med nyckelord eller korta uttryck som ansågs karaktäristiska för resp. grupp. Dessutom fanns det vid varje bild en lista med minnesvärda eller historiska händelser som inträffat just under den personens barndom och ungdomstid. K G kommenterade tidens och varje grupps speciella kännetecken snabbt och ganska utförligt. ((Jag kan här inte återge mer än en del av den muntliga framställningen. Synd att jag inte kan beskriva bilderna närmare. Alla händelser hann jag inte heller med. Men jag kan ge en antydan om vad undersökningen gick ut på. Då jag delvis använt egna ord har innehållet dock knappast förvanskats. Min anm.))
1) Björn Borg född 1956 representerar den äldsta gruppen. K G sa att man inte ska ta för givet att de unga idag känner till vad som hände under hans barn- och ungdom. Därför hade hon listat viktiga historiska/politiska händelser vart 5:e år: 1961, -66,- 71..., där hon skissade den allmänna situationen för varje årtal; det var en tudelad värld Björn växte upp i. Politiskt stod västblocket mot östblocket. Det var ingen frihandel direkt, det företogs få resor mellan väst och öst. Televisionen blev ju allt vanligare i slutet av 50-talet, och ungdomen kom också allmer i fokus.. I media rapporterades mer och mer om strider (mest i Vietnam), men det kom även rapporter om "Pragvåren" t.ex. Åtskilliga världspolitiska tilldragelser tilldrog sig uppmärksamhet när han var ung och världen var uppdelad i "vi" och "dom". De senare var långt borta...
2) Carolina Klüft född 1983. Världen har nu kommit närmare, blivit mert tillgänglig. Tv är nästan var mans egendom, och världshändelserna tränger alltmer in i vardagsrummet. Kommunikation och information underlättas i hög grad genom mobiltelefoner och mejl på Internet. K G:s lista upptar viktiga år: 1988, -93, -98 , 2003. ((Händelserna är som synes ej registrerade i 1) och 2). F.ö. trodde jag först att I (se nedan) här var en romersk etta - fel! Min anm.))
Referensramarna har återigen ändrats; dagens ungdom lever i någon mening i en annan värld än Björn Borg gjorde som helt ung. VI kallar nu riktigt unga för Generation I. I står med rätta för bl.a. internationell. Världen ter sig nu allt mindre, ekonomiskt välstånd är vanligare (mest i väst). I den datoriserade delen av världen talar man om "realtid", och man reser mer och mer. Samtidigt har världen blivit mer otrygg, inte bara influensaepidemier och värre farsoter oroar. Världen är bokstavligt mer explosiv med terrordåd, krig etc.
3) Shakira syntes i bild, här är givetvis musiken i förgrunden. Vidare pratade K G om sådant som lockar våra sinnen, smaker, tv m.m. Bland icke-materiella ting kom värderingar och gemenskap på tal, liksom gränslösa bindningar -- och homogenisering (!) av influensa.
4) Timbuktu företrädde nästa kategori. Kännetecknande är nu mobiltelefonens starkt ökade användning. Väldingt många beganar sig av den och sänder t.ex. SMS-meddelanden titt och tätt samt chattar på Nätet. Vi lever ju i en uppkopplad värld som ger oss möjlighet att bli alltmer informerade. Det handlar om en formlig explosion vad gäller media och kommunikation överhuvud, nämligen tv, Internet, SMS, chatting som sagt. Men det gäller att sålla bland enorma mängder av information. Vidare är en tilltagande interaktion ett av tidens kännemärken.Det är fråga om riktigt vitala trender.
Samtidigt har vi blivit medvetna om ekonomiska excesser. Konkurrensen hårdnar och många unga söker till varje pris få medial uppmärksamhet., de vill stå i händelsernas centrum, speciellt inom nöjesindustrin. Det är artister, såpastjärnor, varumärken som lockar. Antalet högutbildade ökar också, det är de som vet mycket om lite. Många unga vill "ha koll" på läget. Man vet lite om mycket; då blir det självfallet lite ytligt.
5) Pink. Det är jagperspektivet som förändras: det blir ett aktörsperspektiv (se även 4). Det är inne att visa individualitet. Att vara"cool" hör till trenden. Hur står det till med skolan förresten? Det finns problem, och inte så få har det ganska svårt. Det är mycket viktiga beslut som tas och kommer att fattas. Det är risk att det beslutas till döds (?). Pensionssparandet är ett annat problematiskt område. En tydlig trend är: Det gäller att ta för sig! "Allt ljus på mig!" Tillvaron är en scen, jagkänslan är stark, man vill spela huvudrollen. Tacksamhet och ödmjukhet är inga gångbara egenskaper. Var och en får ta ansvar för sig själv: "You're on your own". Man ser också resultatet av den sociala nedrustningen. Frihet till döds.
6) Eminem. Jantelagen (Du ska inte tro att du är nåt) är på väg att gå i graven: Jag är någon -- det betyder allt. Det existerar en transparens, d.v.s. öppenhet: ingen går fri, ingen är helig. "Directness": korta avstånd minskar skillnader. Det är det informella som gäller nu. Vänsterrörelser är populära igen idag. En del unga protesterar och deltar i "Reclaim the Street"-rörelsen; det är en ny livsstil. Idrotten har likaså haft sina skandaler; dopningsfallen har fått idrottsstjärnor på fall, de är inga "ikoner" mer. ((Jag nämnde att det skulle vara 7 indelningar, men här redovisas bara 6 (representativa (?) namn. Jag har nog tappat bort ett; har också intrycket att/bild/namn inte riktigt stämmer med texten. Min anm.))
Ungdomsbarometerns Livsstilsgrupper "Lika barn leka bäst". Man urskiljer två olika synsätt. Det materiella framstår ofta som ett mål i sig. Men den ideella synen finns även idag hos de unga; denna söker mening i tillvaron. Ur en annan synvinkel framträder också två kategorier av ungdomar. 1) Förändringsbenägna unga som vågar pröva på nya saker och tar risker. 2) Trygghetssökande ungdomar som bor kvar hemma och/eller i hemorten så länge som möjligt. De söker ekonomisk trygghet. När de söker jobb är det oftast inom den offentliga sektorn. Dessa grupperingar är varandras motsatser men kan kombineras delvis.
Här har Ungdomsbarometern hjälp av en enkät med frågor som besvarades av ungdomar. Då materialet bearbetades fick man statistiskt fram typfall som som erhöll karaktäristiska "namn", representerande en viss grupp, såsom "Natur-Niklas": 10 %. Procenttalet angav hur många av de tillfrågade som (med ledning av svaren) tillhörde den naturälskande sorten. Generellt kunde man konstatera att utbildningen hade betydelse och påverkade resultatet, så att de välutbildade var mer förändringsbenägna. Samtidigt påpekade K G att det endast var små förändringar från år till år.liksom inom grupperna. För 30 år sedan var ungdomarna förmodligen mer trygghetssökande.
Vi fick se fler bilder med unga personer som åsatts dessa fingerade "typnamn": " Sportige Stefan" var en av typerna: 21 %. En annan var "Medel-Mårten": 10 %. "Kulturella Karin": 12 %. Den sistnämnda representerade inte oväntat en ideell grupp; den bestod av övervägande tjejer. Könsfördelning: 32 % killar, 68 % tjejer. De kulturintresserade och humanistiskt inriktade ungdomarna bor mestadels i storstäder, där de har bäst tillgång till bl.a. teater och konst. De diskuterar gärna men tränar och motionerar sällan.
Nämnde "Natur-Niklas" (10 %) är förändringsbenägen. Den unge riksdagsmannen Gustav Fridolin är exempel på denna typ av människa. Det var som bekant han som väckte uppseende i media när han arresterades av de israeliska myndigheterna då han tillsammans med andra utländska aktivister protesterade mot över4greppen på palestinierna. Typen kännetecknas alltså av globalt engagemang. Denne bor företrädesvis i en storstad, är oftast barn till föräldrasr med akademisk bakgrund, är debattglad. Hen har naturligtvis bestämda politiska åsikter, är ofta vegetarian, ekologiskt inriktad, forskar inte sällan om miljön.
"Akriva Anna" (10 %) hör till en av de större grupperna (14 %). Könsfördelning 86 % tjejer, 14 % killar. Som "namnet" antyder är hon alltså aktiv, studerar vid högskola eller universitet, ofta kårengagerad där, bor mest i en storstad. Hon har genomtänkta idéer, bra kontakter med föräldrarna. Hon är social, umgås gärna med andra. Dessutom är hon trendkänslig, ägnar sig åt motion och är kostmedveten. Hon vill göra karriär, är lämplig som projektledare, media kan passa henne. Hon är ej en kvinna av den veka typen. Kurslitteratur ... (?) Elle (?)((Jag hann inte uppfatta vilken kurslitteratur som avses. Är "Elle" tidskriften hon föredrar? Min anm.))
Ovannämnde ""Sportige Stefan" (21 %) brukar bo i mindre städer, är en lokal materialist, "mainstream", d.v.s. han följer huvudfåran, självsäker, onyanserad är hans stil. Han tränar ofta, intresserar sig för data, ekonomi, IT. Hoppas att sådana kunskaper ska ge honom ett jobb med bra lön. Hela 77 % är killar, 23 % tjejer.
"Tekniske Tobbe" (15 %) hör till gruppen med nästan bara killar. Som "namnet" indikerar är han materialist, ofta bosatt i en mindre stad/småstad. Han gillar självfallet prylar, speciellt tekniska. Föredrar PC, tycker om att chatta. Han tränar ibland. Sysslar mycket med data/IT --är kanske nörd.
"Sociala Sara" (en bild visar tre snygga brudar). Till den här gruppen hör bara 15 % killar. "Sara" är socialt och materialistiskt inriktad; ser bar ut, kan kanske bli fotomodell. Hon bor vanligtvis i en tätort eller förort. Hon har i stort sett inga egna åsikter. Att ha kompisar är viktigt för henne. Hon brukar ha ett svagt självförtroende. Hon är omtyckt eftersom hon är så social. Läser veckotidningar och och gillar diverse nöjen. En framtidsdröm är att bli modell/manekäng. Hon kan också tänka sig att jobba i turist- eller hotellbranschen; älskar att prata i mobiltelefon.
"Medel-Mårten" (10 %). Här gavs ett riktigt namn: Anders Johansson. ((Minns inget närmare om denne. Min anm.)) 68 % sägs vara killar, 32 % tjejer i den här gruppen. Han bor "next door", är med andra ord en väldigt vanlig typ. Oengagerad generalist som ofta surfar på Nätet. Han är vardaglig, med vanliga åsikter, men med en stark personlig moral. Gillar musik. Vill bli ingenjör, helst inom data; "MP3-spelare" ((Vad är en sådan? Min anm.))
Hur ska man tänka? K G framhöll att som informatör måste man givetvis kunna kommunicera på ett bra sätt. Hur många kan man nå: 30, 40, 50? Hon ville visa på att det inte finns helt renodlade grupper. Exempelvis ser hon "Saror" som inte bara är sociala (=huvudkriteriet) utan som ligger någonstans på skalan mellan förändringsbenägenhet och trygghetssökande. De kanske går till högskola/universitet för att få mer kunskaper och ökat självförtroende.
"Annorna" som är så aktiva är typiska för denna speciella generation av unga som fått epitetet "I". Särskilt typiskt för dem alla är att ungdomar ibland är otroligt "jagiska"; de pockar ständigt på uppmärksamhet från omgivningen. Andra ska vara tacksamma och smickrade för att de får umgås med dem som alltid vill vara i fokus.
De flesta unga är ute efter att skapa sig en identitet. Deras första vuxna val är att bestämma sig för vilken yrkeskarriär de vill satsa på. Men det är en del som söker breda kunskaper -- kanhända för att de inte vet vilket speciellt program de ska välja. De går små kurser i åtskilliga ämnen och provar sig fram. De testar: Vad är det jag helst vill ägna mig åt? De måste inte komma underfund med det direkt, det går att bestämma sig lite senare.
Slutsatser 1) Vad som utmärker Generation I är i allmänhet att unga människor idag sätter sin egen person och sina egna behov i centrum. 2) Denna livsfas kännetecknas av att utbildning och val av arbete är en del av deras identitetsskapande. 3) Deras livsstil av varierande art syftar till att försöka förstå: a) Vem är jag? b) Vem är du? c) Vad vill jag / du ha? d) Varför?
Det handlar alltså om att via Ungdomsbarometerns undersökningar kunna nå olika målgrupper med den information som man vaskat fram; det är mitt jobb som informatör, sa K G. Det gäller att hålla kontakt med "Sociala Sara" med mobilen även i fortsättningen, likaså att fortsätta att hålla koll på "Aktiva Anna". Det finns många frågor, t.ex.: Vad kan vi vinna på fokusering av livsstilar? Folk är ju så olika och drivs avskilda motiv. Vem vill du nå? Det gäller att vända sig till rätt person/rätt grupp.
Generation I står för de 4 "i:na": internationell, information, Internet, interaktion. Slutligen upplyste K G om att enkätsvaren viktas, samt att dessa undersökningar genomförs endast i Sverige. Fråga: Vilka är era kunder? Vem köper era enkäter? Svar: Myndigheter och en rad organisationer och företag. ((Några namngavs men utelämnas här. Min anm.))
Min kommentar 2004
Det vvar ett rappt och trevligt föredrag. Som jag antytt var det emellertid inte helt lätt att alltid se sambandet mellan bild + namn + text, i synnerhet i den första delen med namngivna kända personer. I förbigående sagt: med text menar jag här vad K G berättade, närmare bestämt vad jag kunde uppfatta och anteckna det hon sa. På bilderna fanns mycket lite att läsa. Trots allt tror jag att budskapet och innehållet i föreläsningen någorlunda tydligt framgår av referatet.
Jag tror faktiskt att många av studenterna i hörsalen kände igen sig i skildringen. För min del kändes naturligtvis inte allt lika välbekant, för mina kunskaper i bl.a. modern rock- och popmusik är bristfälliga (jag kände mest bara igen namnen). Dock har jag en känsla av att typexemplen / typgrupperna ovan stämmer till stor del. Varje människa är ju barn av sin tid. De flesta, unga som äldre, går mer eller mindre i flock, är så att säga "mainstreamvarelser". Det är ju bekvämast så.
Men visst finns det -- som tur är -- avvikande livsstilar och udda åsikter; de är begripligt nog ofta utsatta för ett tryck från etablissemangets eller majoritetens värderingar."Korrekt politiskt tänkande" är en fras som inger mig olust. Det är naturligtvis makten i skiftande former och förklädnader som vill tala om för oss hur vi ska tänka. Propaganda och reklam är mycket nära släkt -- de tummar på sanningen och likriktar människor.
Dettakan låta pessimistiskt; ändå kan man urskilja åtskilliga ljusa sidor. I synnerhet hos många unga människor tycker jag mig glädjande nog hitta många sunda åsikter om vår tid och om vad som borde göras. Det är lätt att konstatera att "ur led är tiden" -- men inte är det lätt att vrida den rätt igen. Det som skrämmer mig är att så många äldre är tysta och tycks acceptera de skriande orättvisorna. Det är inte underligt om somliga ungdomar följer den tysta äldre generationens exempel.
"En svensk tiger" löd en slogan under andra världskriget (inklusive bilden av en randig tiger!). Uttrycket stämmer nog fortfarande, fast nu med en annan bakgrund förstås. Kanske det ändå är en "islossning" på gång, efter det att otroliga skandaler och hemska brott avlöst varandra, t.o.m. på hemmaplan. Hursomhelst reagerar nu både unga och gamla när dylikt till slut avslöjas, trots långvarig mörkning av allehanda oegentligheter. F.ö. kan jag nämna att det sedan ifjol (2003) existerar en opolitisk förening som heter just "Föreningen mot orättvisor och maktmissbruk". Den får allt fler medlemmar.
Efter denna utvikning återvänder jag till ämnet. Enkäter i all ära, men kan man alltid lita på dem? Det beror bl.a. på frågornas utformning, en del kan vara ledande. Jag måste påpeka att jag utöver vad K G berättade inte vet något om Ungdomsbarometerns undersökningar. Jag resonerar bara generellt, även om det också har sina risker att generalisera.
Man bör nämligen noga skilja mellan individuella fall och dem på kollektiv nivå, då man talar om grupper, deras egenskaper och beteenden allmänt sett. Statistiska översikter grundas ju på gruppresultat. Det har ett visst värde i många fall (jämför ovan). Likväl ska man vara medveten om att siffrorna (mest angivna i procent) anger genomsnitt. På individnivån är det självfallet något helt annat då varje person/sak tas var för sig och uppvisar såväl likheter som olikheter. Jag menar således att man gärna bör ta statistiska undersökningar med en nypa salt.
Jag anser att det är en smula vanskligt att sätta etiketter på folk och stoppa in dem i fack. Man riskerar att förenkla verkligheten genom att klumpa ihop dem i grupper som verkar homogena. Det mönster och den förmenta tydlighet man uppnår är kanske inte helt korrekt. Men å andra sidan: generalisering är förmodligen det enda sättet att få en överskådlig överblick, ty annars förlorar man sig lätt i detaljer. Det förekommer förstås både bra och dåliga generaliseringar. Ungdomsbarometern gör säkert ett bra jobb; jag har varken kompetens eller skäl att tro något annat. Jag ville bara ta upp saken principiellt.
Jag vet av erfarenhet hur lätt det är att blanda ihop det utmärkande hos individer resp. kollektiv. Fördomar saknas som bekant inte. Om jag t.ex. säger: "Jag har träffat flera araber, så jag vet hurdana de är allihop", så är det ju struntprat. Man får självfallet inte lättvindigt dra alla över en kam, d.v.s. i detta fall dra slutsatsen att alla araber -- eller ens de flesta -- är på ett visst sätt (säkert menat negativt i mitt exempel). Icke förty har jag hört andra orimliga "slutsatser" av liknande slag.
Ovanstående funderingar har väl en ganska lös anknytning till ämnet som sådant under föreläsningen, som jag förvisso inte har anledning att kritisera. Jag tycker för min del att ungdomen i allmänhet (sic!) är bra. Det är alltför lätt att enbart se till undantagen, som i alla sammanhang får så stort utrymme i media. Man bör inte heller glömma att de unga nu för tiden har det svårare på många sätt än när jag själv var ung.
Kort kommentar 2017
Jag kan bara hålla med mig själv (!) om att "så är det", även om mycket har hänt som ger en delvis annan -- och sämre -- bild av dagsläget; tänk bara på turbulensen efter div. Pisa-prov som ger en föga smickrande bild av svenska elevers kunskapsnivå; obs! mycket generellt sett! Helt säkert kan man säga att nivån är ojämn. Klyftorna ökar; en viktig orsak är ju de många nya elever med invandrarbakgrund som måste starta "from scratch" och vanligen inte har en chans att få godkänt, hur flitiga de än är. Kort sagt: de hänger inte med de "vanliga" eleverna. Inte minst deras bristfälliga svenska hindrar dem.
Apropå enkäter: jag har egna färska erfarenheter av att fylla i flera omfattande enkäter med ett otal frågor av flervalstyp, ofta med 10 alternativ (skala 1--10). Skickligt skrivbordsarbete? Visst, inga "dumma" frågor egentligen, men alls inte lätta att besvara med så många val, särskilt som det ofta gällde att redovisa känslomässiga reaktioner (i samband med operation, före och efter). Något helt annat än "kalla fakta".