Vår

Nu är det väl vår, riktig vår?
Till våren vi längtar varje år.
Något vaknar upp i alla vrår.
Det prasslar lätt i varje snår.
Allt sker fort, oj vad det går!
Mycket bättre vi nu alla mår.
Tiden sägs läka alla våra sår.
Motionera mer vi nu förmår.
Då bättre kondition man får.
Vi rör oss, ej blott stilla står.
Fötter tränas, med alla tår.
Olika långt vi på vägen når,
Var och en i sitt eget spår.
Dagen känns lätt, inte svår.

Nu är ju vädret riktigt fint och skönt.
På marken lyser det redan lite grönt.
Att stanna inne är absolut ej lönt,
när man vårens energier nu rönt.

Just nu är våren vår tid.
Njut av den i sinnesfrid
utan tanke på någon strid
som inte kommer dig vid.

Må ditt inre komma i balans.
Men många lever som i trans
i tidens hetsande dekadans.
Och vissa handlar utan sans.
Vid stupets rand trås en dans,
som om ingen avgrund fanns.

Ej blott i dina onda drömmar
flyter glödheta lavaströmmar
som smälter de svaga sömmar,
som likt kuskens starka tömmar

förut hållit stånd och emotstått
skador och allehanda fula brott,
som människan i oförstånd begått.
Mycket sker som inte bådar gott.
Det är visst och sant att det är brått
att rätt förvalta arvet vi i nåder fått.

Det är dags att skifta partitur
och samfällt byta fel struktur.
Sedan må vi sjunga skönt i dur
helt utan hot som legat på lur.

Sture Alfredsons hemsida