Varför behöver vi mer humaniora i teknikens värld?

Samtalskväll med Jan-Eric Sundgren

10/10 2001 i Konstmuseet, Kulturhuset Skövde

”Jan-Eric Sundgren, rektor vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, gästar idag Skövde konstmuseum. Han medverkar vid en samtalskväll med ämnet Varför behöver vi mer humaniora i teknikens värld? Det knyter an till de tidigare samtalskvällarna vid Konstmuseet med det gemensamma temat Att synliggöra det osynliga.

Jan-Eric Sundgren blev teknologie doktor 1982. Hans fortsatta forskning och undervisning har bland annat handlat om materialfysik, materialanalys och plasmafysik, samt studier inom området tunnfilmsfysik. Som kontrast till dessa högst svårförståeliga ämnen ägnar han fritiden – förutom att umgås med familjen – åt aktiviteter som att snickra, lyssna på musik och laga mat. Att J-E Sundgren med sin gedigna tekniska specialistkompetens nu talar om, och för, de humanistiska ämnenas betydelse i vår teknikfokuserade tid är intressant. Därför kan både naturvetare, tekniker och humanister se fram mot en givande samtalskväll där olika synvinklar kan brytas mot varandra och kanske också fogas samman.

Arrangörer för samtalskvällen är Konstmuseet i Skövde, Skara stift, Frikyrkliga studieförbundet och Sveriges kyrkliga studieförbund.” (Skövde Nyheter 10/10 2001:Chalmers rektor talar om behovet av mjuka ämnen)

Jan-Eric Sundgren konstaterade inledningsvis att könsfördelningen är skev när det gäller tekniska ämnen. Vad göra? Flera andra frågor kom sedan upp till debatt sedan L-E S gjort en exposé. ((Den var innehållsrik trots att tiden var rätt knapp då han skulle åka tillbaka till Göteborg redan kl. 19 för en TV-intervju där. Min anm.))

Han påpekade att det vid Tekniska högskolan krävs goda matematikkunskaper; ofta är matematiken komplicerad men nödvändig för teknisk verksamhet. Med hjälp av den portabla datorn visade han ett antal IT-bilder och diagram. Det första inslaget var en datorproducerad rörlig bild från Holywood som visade ett fiskstim. Det var en datormodell som realistiskt visade stimmets komplicerade rörelseschema. Dessutom simmade en rovfisk plötsligt rakt in i det harmoniskt böljande fiskstimmet, som förstås genast bildade ett helt annat mönster. Det var mycket enklare (och inte så dyrt) att simulera stimmet i datorn än att framställa det i tecknad animation. Det här var en bra och naturtrogen simulering, varför den kom att få betydelse för forskning kring fiskstims- och flockbeteende. Det är Walt Disney-företaget jämte kärnkraftsindustrin i USA (som simulerar kärnvapen) som drivit fram denna avancerade grafik och haft stor påverkan genom denna teknikutvidgning.

Nästa bild visade något om skillnaden mellan rika och fattiga länder: ”Knowledge Makes the Difference between Poverty and Wealth”. Sustainable Development (...) Är vi verkligen på väg mot ett hållbart samhälle? Kanske ett sådant blir möjligt att uppleva för den yngsta generationen.

Följande grafiska framställning illustrerade hur informations- och kunskapsmängden ökat i otroligt hög grad. Det är totalt omöjligt för enskilda individer att få kontroll över kunskaperna i sin helhet. Därför är det nödvändigt att specialisera sig idag. Samtidigt underströk J-E S att det ligger en stor fara i denna kunskapsexplosion, då man lätt tappar helhetsgreppet. Det finns tragiska exempel på detta och det krävs en mycket djupare diskussion. Moores lag säger att mängden kunskap fördubblas på bara 18 månader. Storföretagel Intel, som är världsdominerande beträffande halvledare m.m., alltså hårdvara, nämndes i sammanhanget.

En bild visade en hjärncell (”a living neuron on a chip”), medan en annan föreställde ett slags protein som spelar stor roll i DNA-forskningen. Hela det mänskliga genomet har nu kartlagts på rekordtid. Men det svåraste återstår ändå: att undersöka alla geners funktioner. Den uppgiften, som nu påbörjats, är som att ha en hel katalog med telefonnummer – utan namn! När det gäller genforskningen finns det ju både etiska och moraliska aspekter; så är t.ex. frågan om kloning ska tillåtas. Genmodifieringar och manipulationer med stamceller innebär allvarliga ställningstaganden för framtiden. Det vore ett fatalt misstag, menade J-E S, om den rena tekniken ensam fick råda.

En ”kunskapspyramid” med några begrepp: Data (upptill); kritisk + empirisk /kunskap/. Vidare: värderingar + teorier (nertill) + humaniora. Den sista termen, inkluderande bl.a. samhällsvetenskap, lade J-E S själv till. Harry Martinssons Aniara är ett av de mest lästa svenska diktverken. ”Läs óm den!” uppmanade han. Där ser man relationen teknik – värderingar --- kritik i ljuset av den nuvarande utvecklingen.

Vid Chalmers utbildas ca. 1.200 civilingenjörer och 400-500 högskoleingenjörer per år, men nu är det för få teknikintresserade som söker dessa utbildningar. Och det är som alla vet alldeles för få kvinnliga studenter som läser naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Därför framförs följande önskemål från den högre N/T-utbildningens sida: God grund i: 1/ Ma, Fy, Ke & Bi. 2/ språk, humaniora inkl. samhällsvetenskap. 3/ teknik + dattorkunskap. 4/ kunskaps- & utbildningsmöjligheter.

Observera att teknik inte är tillämpad naturvetenskap. Teknik bör omfatta kreativ problemlösning och utgöra ett brett område; vidare bör teknik vara samhällsrelevant samt ha ett ”mänskligt ansikte”. Alla borde läsa skönlitteratur och se på konst för att få en ny attityd och för att kunna kommunicera.

Vad är matematik? ”Ett sätt att strukturera och lösa praktiska problem, samt att logiskt bearbeta komplicerade idéer och påståenden. Matematik är en levande och mänsklig konstruktion samt en kreativt undersökande aktivitet som omfattar en skapande och utforskande verksamhet jämte intuition.” Särskilt betonades att matematik ej är en naturvetenskap. Det är roligt att tänka och fundera och matematik inbjuder till det, sade J-E S, som tillade att det nog ofta bedrivs fel pedagogik i matematikundervisningen.

J-E S refererade till en undersökning (PNT) som gjorts i Göteborg. Den rörde grundskoleelevers intresse för N/T-ämnen från åk 6 och för att se vilka som var potentiella N/T-elever. Man gjorde sedan ett test som gällde antal elever och deras poäng. Man drog slutsatsen att det fanns ett stort antal potentiella begåvningar som valt bort N/T. J-E S undrade vad som kommer att hända om den trenden fortsätter och om vi inte förser alla elever med sådana kunskaper.

Vad beträffar information på Nätet så krävs ett nytt förhållningssätt. Info’n där är inte det man läser i böcker, för i dem är texten granskad och i stort sett tillförlitlig, medan det som finns på Internet ofta inte går att kontrollera.

Önskemålet är dubbelt: Fler som kan naturvetenskap och teknik, men också fler som kan både N/T och humaniora. Om jag nu har rätt, resonerade J-E S, varför gör jag då inte så att det blir en ändring? Han erkände att han inte klarar av det, ty det finns ett starkt inre motstånd i systemet. Ett väldigt stort hinder är kravet på specialkunskaper. För att lösa knuten måste det till nytänkande. En del av lösningen kunde vara att engagera mycket duktiga elever med helt andra värderingar än de som nu dominerar. Men J-E S kände själv mycket väl vanans makt: visst är det skönt att ibland falla tillbaka på välbekanta ”tunna ytskikt”, nämligen hans specialitet: tunnfilmsfysik. Och som han så målande beskrev det: ”krypa ner bland atomerna igen”.

Men, fortsatte J-E S, vi kan få jätteproblem framöver, om vi inte tänker i andra banor. ”It is not the strongest species that survives, not the most intelligent, but the most responsive to change” enligt Charles Darwin. Det behövs nya saker inom N/T också, men det är svårt att implementera förändringar inom ett befintligt system. Det är alltför lite debatt om detta. En diskussion om den pågående samhällsutvecklingen behöver intensifieras.

Henning Olänge, debattör (f.d. lärare), ställde frågan: Skulle man kunna skapa ”helhetsmänniskor” nu, i stil med renässansmänniskan? J-E S: Det går inte. Men det är som sagt viktigt att kombinera specialkunnande med vissa andra kunskaper, t.ex. humanistiska. Men detta är ej förberett, och det duger inte att bara skrapa på ytan. Henning replikerade: Då måste ju studietiden förlängas! Svar: Ja, men jag kan tänka mig att skära bort omkring 20 % av nuvarande kurser. Det är en del ”fjuttiga” saker som inte behöver vara med. Ändå måste man då förlänga studietiden till ca.5 år (nu 4-4½?). Henning igen: Det är väl baskunskaper som man missat mycket i grundskolan? Svar: Ja.

J-E S berättade lite om läkarutbildning i Linköping, där han bott och arbetat. Man hade där tidigt prövat att utvidga utbildningen i ovan nämnda riktning, det ansågs ”flummigt” i början – men inte nu längre. F.ö. hade en läkarkandidat tidigare läst medicin i 8 terminer utan att träffa en läkare!

En annan åhörarfråga: Det här problemet är inget nytt. Man borde ha med sig bredare utbildning hela vägen. Vilka är då öppna för en ny syn på detta? Svar: Många är intresserade men gör inget. Universitet och högskolor bör öppna upp för större valfrihet. Men det är bättre att kunna ett ämne djupare än fem ytligt. De som läser Hum/Sh ska studera N/T till en del. I kulturlivet är det idag så, att den som inte kan något om Strindberg betraktas som ett ”nöt” – och tvärtom: det anses ”fint” i Hum-kretsar att inte veta något om N/T-ämnen. Matematik och konst har något gemensamt och kunde skapa kontakter sinsemellan.

Glappet mellan gymnasium och högskola verkar ha blivit större på senare år. Det är bara i det estetiska gymnasieprogrammet som alla har konst t.ex. J-E S såg det som en förmån för Chalmers att ha arkitektutbildning, för arkitekterna har ofta mycket av det konstnärliga i sig. Det finns f.ö. en stiftelse (där Birgitta Dahl är engagerad) kallad Den skapande människan, som främjar vetenskap och konst, bl.a. genom stipendier.

Teknisk design, som kombinerar design och konstnärlig verksamhet i tekniska konstruktioner (Ericson är ett dåligt exempel!), är mycket populärt: 15 sökande till varje plats! Och tänk: 50 % är kvinnliga sökande! J-E S uppmärksammade i detta sammanhang också Högskolan i Skövde, som öppnat upp nya ämneskombinationer och som även fått ganska många kvinnliga studenter i tekniska ämnen.

Någon frågade hur det är i Asien med specialiseringen. Svar: Ännu värre, för där saknar man fullständigt en helhetssyn; det är bara specialisering som gäller. Men i USA har man faktiskt på en del universitet, bl.a. MIT, humanistiska ämnen som obligatorium, då man inte läst dem i high school. Filosofi vore exempelvis ett bra val – på Chalmers finns ett sådant behov.

Näringslivet börjar också vilja ha en del personal med bredare kunskaper. Som någon påpekade kunde det väl bli en konkurrensfördel att anställa personer med både N/T- och Hum/Sh-kunnande. Henning Olänge påpekade: Förut var det 23 (!) program i gymnasiet, ett alltför brett utbud, plus andra konstigheter, t.ex. att gymnastik, inkl. idrott, i vissa fall inte ger några poäng, samt att man kunde tala om ”teoretisk” slöjd, kompletterade J-E S.

Det blev också tal om ungdomars etniska bakgrund i relation till deras kunskaper. Det är vanligen få kvinnliga teknikstuderande också utomlands. I mångkulturella länder som f.d. Jugoslavien och forna östblocket samt i Asien har man goda basala kunskaper, t.ex. i matematik. Sverige liknar USA och andra västländer. Chalmers har förresten många studenter med olika etnisk bakgrund som klarar studierna bra.

Apropå Nobelpriset i fysik nyss: Påverkar det kreativiteten hos studenterna? Svar: I rätt få fall. Högre upp i hierarkin är det snarare färre kreativa personer. Varför? Ett av hindren är att forskarna har allt mindre tid, den vetenskapliga produktionen bara ökar, man hinner inte ta semester. Det håller endast några få år, det är naturligtvis ej bra i längden. På Chalmers har vi mentorer som bistår kvinnliga forskare. Det var mer självständig verksamhet förut.

J-E S slog fast: Forskning är extremt elitistisk. Forskningsrådet som han deltar i är elitistiskt; det är bara 15-20 % av forskarna som beviljas anslag. Apropå elit: Östeuropa hade (har?) speciella elitklasser, t.ex. för matematik i vissa skolor. I Stockholm (Djursholm) finns en sådan skola: Kovaljevskiskolan, uppkallad efter en rysk kvinnlig matematiker. J-E S tyckte att när man har idrottsgymnasier kan man lika gärna ha andra specialgymnasier även i Sverige.

En fråga rörde skilda typer av forskning: Bedrivs grundforskning och tillämpad forskning parallellt? Svar: Grundforskning är ju viktig, den är idag såväl bra som mindre bra, den senare överväger tyvärr. Det finns tillämpade system som ligger utanför forskningen. Men det är bäst att stå på två ben. Emellertid är det ibland (som antytt) ”skönt att ha en grundforskningslåda att krypa ner i” – fast man måste ”lyfta på locket” då och då!

J-E S avslutade sålunda: Vi måste bryta ner barriärer. Universiteten befinner sig i stark expansion – kanske det kan leda till att vi får en ny världsbild?

Min kommentar 2001

Trots att Jan-Eric Sundgren var tvungen att bryta upp tidigare än beräknat (se ovan), blev det en fyllig inledning till en debatt med ganska många väsentliga frågor. Jag hade gott utbyte av denna timme, liksom säkerligen många andra. Publiken var inte så stor men desto mer intresserad, tycktes det.

För egen del vill jag nämna att jag ofta går på föreläsningar på Högskolan i Skövde när tillfälle bjuds. För några dagar sedan hölls Kognitionsdagen 2001. Det var fyra mycket intressanta föreläsningar (som jag också refererat). Även om mycket där var tekniskt betonat, förekom förstås humanistiska inslag och färdigheter, för att inte tala om språk (som är mitt gebit). Detta förhållande då, liksom J-E S:s utmärkta framträdande nu, stärker mig i min uppfattning att ”de två kulturerna” (Jämför C P Snows omtalade bok, sv. övers.1965) måste gå varandra tillmötes. Jag tror också att populärvetenskapliga framställningar har en viktig uppgift att fylla, i synnerhet för humanister som vill vidga sin världsbild.

Kommentar augusti 2016

Jag kan tyvärr konstatera att ovan framförda önskemål inte uppfyllts. Snarare har jag intrycket att ”expertväldet” vunnit terräng, något som bidragit till ökade kunskapsklyftor. Jag tänker här ej beröra den ”vanliga” skolans välkända problem, som inte heller förefaller minska, generellt sett. Det är knappast ologiskt att den samhällsdirigerande ekonomin i princip uppvisar samma mönster: polariseringen tilltar, alltså rik kontra fattig, kunnig visavi okunnig. Med andra ord: de välbärgade blir ännu rikare, de duktiga blir än skickligare på resp. område. Övriga. dvs. majoriteten, blir akterseglade på de framgångsrikas bekostnad. Det verkligen inte lätt att vara utvecklingsoptimist i dessa dagar (jag tänker närmast på den senaste allarmerande klimatrapporten).

Resonemanget är visserligen förenklat, men de ”vattentäta skotten” tenderar att bli allt effektivare. För mig personligen var syftet att gå på så många föreläsningar som möjligt i olika ämnen diffust; jag ville väl bara ha en meningsfull sysselsättning som pensionär. Småningom mognade mitt beslut att dela med mig av min egen ”bildningsresa” med lite av varje (till skillnad från min tidigare fortlöpande språkutbildning, också mest på egen hand). Därför uppvisar nu min hemsida nu en stigande mängd resuméer av intressanta föredrag som fortfarande känns så gott som aktuella. Kort sagt: Läs under Prosa om du vill ta del av något av min ”allmänbildning”. Men man ska vara medveten om att varje sammanfattning enbart ger ett om hum om ämnet ifråga.

Sture Alfredsons hemsida